Falsklarm från branddetektorer och bustryckningar på larmknappar har länge varit ett kostsamt och störande problem på Göteborgs grundskolor. Men efter ett pilotprojekt på sex skolor har flera lyckats minska antalet larm radikalt – i vissa fall från 13 larm per år till ett enda.
– Det är en kombination av tekniska åtgärder och utbildningsinsatser som gett resultat, säger Lukas van der Heiden, utvecklingsledare för säkerhet på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad.
Projektet startade 2023 tillsammans med räddningstjänsten. En lista togs fram över de 16 skolor bland Göteborgs över 130 skolenheter som haft flest falsklarm och därefter valdes de sex värsta ut för platsbesök.
– Vi ville förstå vad som låg bakom larmen. Ofta handlade det om manuella brandlarm som tryckts in – ibland återkommande på samma ställen, säger Lukas van der Heiden.
En enkel men effektiv åtgärd var att montera kåpor över larmknapparna, med en lokal ljudsignal som aktiveras om någon lyfter på skyddet. Syftet är att avskräcka från oavsiktliga eller avsiktligt falska utlarmningar.
Andra åtgärder var övervakningskameror och utbildning av personal i hur man hanterar och återkallar larm, särskilt vid utlösning från till exempel ånga i kök.
Resultaten är tydliga: fyra av de sex skolorna har haft en markant minskning av larm – från 13 till ett larm per år på en skola, från sju till ett på en annan. Två skolor har däremot sett en ökning.
– I dessa fall handlar det återigen om intryckta larmknappar, bland annat, säger Lukas van der Heiden.
Kostnaderna är påtagliga – varje onödigt larm innebär ett avbrott i undervisningen och belastar räddningstjänsten. Lukas van der Heiden uppskattar att ett tiotal falsklarm per år kan kosta skolan över 100 000 kronor.
Efter pilotens positiva resultat planerar kommunen nu att genomföra motsvarande granskning och åtgärder varje år. Fokus kommer fortsatt ligga på de skolor som sticker ut i statistiken.
– Det handlar inte om några nya tekniska innovationer. Det är befintliga lösningar, men vi riktar in dem mer systematiskt mot de skolor som har problemen, säger han.
