Automatlarm utan brandtillbud har varit ett samhällsproblem så länge det funnits automatlarm. Förra året gjordes 35 424 utryckningar enligt Myndigheten för civilt försvar. Hur påverkar det miljön, vad kostar det och vad görs för att minska dem? Brandsäkert har granskat ämnet.
Förra året ryckte räddningstjänsten i Sverige ut på 111 823 uppdrag enligt Myndigheten för civilt försvar. Av dessa var 36 900 automatlarm, ungefär 33 procent.
– Dessa larm räddar liv, det får man inte glömma. Särskilt på sjukhus, där är de ofta första indikationen på en brand, säger Colin McIntyre, statistiker på Myndigheten för civilt försvar.
Men statistiken visar att så många som 96 procent är ”falsklarm” eller som man kanske mer korrekt säger: ”automatlarm utan brandtillbud”. Alltså 35 424 utryckningar.
– Vi hade 148 automatlarm under 2024 varav ett var skarpt brandtillbud. Sedan har vi några andra avtal med bolag i Västerås stad som också generat en rad automatlarm, cirka tio till, säger Magnus Larsson, brandskyddsamordnare på Västerås stad.
Det blir en stor kostnad då räddningstjänsten alltid åker på larmen tillsammans med Securitas som bistår.
– Vi brukar räkna 10 000 kronor per utryckning samt 5 000 kronor för drift och Securitas samt störningar i verksamheten Vad exakt vi betalat under 2024 har jag svårt att få fram, då det gäller olika förvaltningar inom Västerås stad, säger Magnus Larsson.
Det skulle kunna innebära en kostnad på 2 370 000 kronor, enligt Brandsäkerts uträkning.
– Vi hade 85 stycken automatiska brandlarm år 2024. 82 av dem var onödiga, varje sånt larm kostade förra året 13 477 kronor per larm, säger Anders Carlsson, brandskyddsamordnare på Stockholm stad.
Total kostnad för de onödiga larmen blev således 1 105 114 kronor.
Ska man räkna att alla de 35 424 utryckningarna utan brandtillbud hade samma kostnad som för Stockholm stad hamnar vi på en total kostnad på över 477 miljoner kronor. Nu stämmer det inte riktigt då vissa räddningstjänster inte tar betalt för sina utryckningar och vissa räddningstjänster har en högre taxa, men det ger en bild av pengarna i sjön.
Man kan även lägga in en hållbarhetsaspekt på de utryckningarna. I rapporten Automatiska brandlarm från Myndigheten för civilt försvar anges att den genomsnittliga körtiden vid en utryckning från räddningstjänsten är 5,04 minuter, vilket motsvaras av en genomsnittlig körsträcka på 5,5 kilometer enkel resa.
Det innebär alltså att en utryckning i genomsnitt motsvarar 11 kilometer totalt per larm och fordon. Lågt räknat drar en brandbil 0,25 liter diesel per kilometer, vilket innebär ett utsläpp på 670 gram CO₂ per kilometer. Räknar man med två fordon per utryckning blir det 14,74 kg CO₂ per utryckning.
Vad blir det på 35 424 utryckningar? 522 150 kg CO₂, eller 88 varv runt jorden med en personbil.
År 2007 gjorde Elin Kågebro vid Karlstads universitet en uträkning av vad automatlarm utan larmtillbud kostar samhället. Hon presenterade det i rapporten Automatiska brandlarm -Hur bör räddningstjänsten agera? Hennes uträkning visade att det går åt 116 732 manstimmar. Till det lägger hon kostnad för diesel, men inte slitage då en brandbil inte har något tydligt andrahandsvärde.
Hon presenterar två uträkningar beroende hur värdet av brandmännens arbetstid räknas. Årskostnaderna hamnar på 4 436 000 kronor alternativt 22 412 544 kronor. Enligt officialdata.org motsvarande en krona år 2007 9,74 kronor i dagens värde. Det innebär att kostnaderna i dagens värde är 60 miljoner kronor alternativt 253,3 miljoner. Då hon räknade på 32 000 utryckningar kan man även räkan om till dagens 35 424. Då får man summorna 66,4 miljoner kronor respektive 280,4 miljoner kronor.
Hur påverkar det här då räddningstjänstens personal? År 2019 tog Hadi Taghizadeh på Avdelning för Brandteknik på LTH, fram en studie med namnet Utredning av falska automatlarm- En litteratur- och intervjubaserad studie.
Studien inleder med att poängtera att brandlarmanläggning är viktigt för upptäckt av bränder. Exempelvis har mer än 50 procent av bränderna i vård- och sjukhusanläggningar upptäckts av automatlarm, enligt studien.
Men de många falsklarmen, hela 97 procent av alla automatlarmen, enligt studien, påverkar brandmännen. De olika intervjuer som gjorts i studien visar att brandmännen ”tar för givet att det är obefogat larm.” ”Man är inte lika peppad och fokuserad vid automatlarm” säger en brandman. En annan säger att ”man negligerar automatlarmen lite.”
Ytterligare en annan säger att ”man ibland tar det lite lugnare vid falskt larm än ett inringt larm och att de tar för givet att det skulle kunna vara ett falskt larm.”
– Jag har suttit i bilen som brandman och det är inte samma engagemang när man åker på ett automatlarm som du varit på förut utan något brandtillbud. Det är inte särskilt upplyftande. Men är du befäl har du en annan inställning, då går du in och kollar. Men vi är professionella, det känns inte meningslöst, den 99:e gången gäller det liv, säger Michael Wahkvist, utvecklingsstrateg inom Räddningstjänsten Östra Götaland, till Brandsäkert.
-Det är lite farligt, vi får inte slappna av utan måste vara på tårna hela vägen, säger Anders Olsson, insatsledare automatlarm i Medelpads Räddningstjänstförbund.
Men han ser även det positiva i uttryckningarna.
-Vi kommer ut och kollar runt, på det sättet kan vi stötta anläggningen. Vi kan rekommendera en tillsyn om det behövs, säger Anders Olsson.
Det skulle kunna vara ett säkerhetsproblem om det kommer fler larma samtidigt.
– Vi tycker inte att det är några problem med det. Ifall det samtidigt kommer ett skarpt larm får vi prioritera, säger Erik Söderling, brandingenjör på Västerviks kommun.
Vad görs då åt det här?
– Vi jobbade med det här redan 1993, och siffrorna är i princip desamma idag, säger Colin McIntyre, statistiker på Myndigheten för civilt försvar.
Då, på 1990-talet, skrev Bo Hjorth en rapport åt Räddningsverket, som det då hette. Den gavs ut 1999 och heter Automatiskt brandlarm – onödiga larm, samarbete med fem kommuner. I sin inledning skriver han ”antag att 95 % av alla telefonsamtal som kom fram till ens telefon visade sig komma från människor som inte alls hade tänkt sig att komma fram till dig. Skulle vi inte snabbt ha fått telefonbolaget att ta tag i problemet?”
Vad tycker du besiktningsmännen? En är åtminstone positiv: Martin Nilsson på WSP.
-Egentligen går det att bygga bort. Det är ofta fel typ av detektor för den miljön som de sitter i, säger Martin Nilsson, besiktningsman på WSP.
Han nämner platser där det finns vattenånga, som kök och duschar, och han nämner insekter som invaderar detektorer vissa årstider.
-I princip alla tillverkare har en mängd olika typer av detektorer som man kan ställa in, även de billiga. Vissa har byggt in två rökdetektorer i samma kapsling, så båda två ska lösa larm till exempel. En tillverkare har till och med tre rökdetektorer i en och samma kapsling, säger Martin Nilsson.
Han vurmar även för så kallat verifierat larm.
-Det innebär att man har tre karaktärer på larmsändaren i stället för två, det vill säga att två rökdetektorer, larmknapp eller värmedetektor skickar verifierat larm.
Han tror även att räddningstjänsten kan göra mer.
-Min personliga bedömning är att räddningstjänsten inte är ute och gör sina kontroller i den omfattning som de har gjort tidigare. De var mycket bättre förr på att vara ute hos kunderna och sätta press på dem än vad de är idag, säger Martin Nilsson.
På Räddningstjänsten Östra Götaland har man anpassat uttryckningarna.
-För fem år sen började vi åka med liten bil och två brandmän på vissa automatlarm. Vårdhem och sjukhus, till exempel, är undantagna, där åker vi med full styrka, säger Michael Wahlqvist, utvecklingsstrateg inom Räddningstjänsten Östra Götaland.
På samma räddningstjänst arbetar Helen Gidmark med fokus på automatlarm.
-Det finns deckare som är felplacerade, kanske för nära en ugn. Man kan byta ut rökdeckare mot värmedeckare till exempel, säger hon.
Men det är ändå väldigt mycket den mänskliga faktorn det handlar om.
-Påminn anläggningsägare om att se över sina anläggningar och att de sköter sina revisionsbesiktningar, säger Helen Gidmark.
På Räddningstjänsten Storgöteborg har man sen en tid en heltidsanställd som enbart arbetar med att följa upp automatlarm (Läs artikel intill). Det är en resurs för att hjälpa befäl med korrekt dokumentation, men förhoppningen är att få koll på orsaker och minska automatlarmen.
År 2015 gav det brittiska forskningsinstitutet BRE, Building Research Establishment, ut rapporten Live Investigations of False Fire Alarms som innehåller över 40 rekommendationer för att få ner falsklarmen i stort, alltså inte bara automatlarmen. Rapporten delar upp rekommendationerna mot nio olika grupper, däribland brandlarmanläggare, forskningsinstitut och branschorganisationer.
Vissa av dem låter görbara: inför skydd mot oavsiktlig aktivering av larmknappar, förbättra utbildning och instruktioner till slutanvändare, ge personal tid att undersöka ett larm innan det vidarebefordras till räddningstjänsten samt använd fler multisensor-detektorer.
Rapporten vänder sig även till certifierings- och inspektionsorgan samt standardiseringskommittéer. Där rekommenderas att man ska överväga krav på att byta ut äldre detektorer vid nästa revision av standarden (BS 5839-1). Även se över skyddskåpor över larmknappar, förtydliga testprocedurer för att undvika falsklarm vid veckotester och att kontrollera att entreprenörer påminner användare om deras ansvar. En intressant rekommendation är att be riskbedömare ta upp förekomst av falsklarm i sina bedömningar.
En fråga som kommer upp är om antalet automatlarm utan tillbud påverkar beredskapen i samhället. Om den sänker beredskapen, helt enkelt. Då blir det ett ärende för Myndigheten för civilt försvar.
-Om man har så många uttryckningar att det påverkar beredskapen på ett markant sätt, då skulle vår tillsynsverksamhet kunna säga något om det. Men vi ser inte att det är på de nivåerna, säger Colin McIntyre.
-När räddningstjänsten gör en uttryckning i stadsmiljö utsätter vi andra trafikanter och oss själva för en oerhörd fara. Hela branschen måste ifrågasätta det, ska vi verkligen ha det så här, säger Lars-Göran Uddholm, räddningschef på Gotland.
