Lantbrukets Brandskyddskommitté föreslår nya regler för brandskyddet i djurstall. I naturligt ventilerade stall ska brandsektioner på upp till 8 000 kvadratmeter kunna utföras utan brandlarm. För mekaniskt ventilerade stall föreslås gränsen bli 4 000 kvadratmeter. Samtidigt konstaterar kommittén att den verkliga brandbelastningen i djurstall ofta är högre än den nivå som används som schablon i Boverkets regler.
Brandskyddet i stora djurstall kan förändras när Lantbrukets Brandskyddskommitté, LBK, reviderar sin rekommendation om byggnadstekniskt brandskydd. Merparten av förändringarna i den nya remissutgåvan gäller just djurstall, och en av de tydligaste förändringarna är hur stora stall som kan utföras utan brandlarm.
För mekaniskt ventilerade djurstall föreslås en brandcell få vara högst 2 000 kvadratmeter. Om byggnaden i stället utförs som en brandsektion, med högre krav på skyddet mot brandspridning, kan ytan enligt förslaget ökas till 4 000 kvadratmeter utan brandlarm.
För naturligt ventilerade djurstall blir gränserna dubbelt så stora. En brandcell ska kunna vara upp till 4 000 kvadratmeter, medan en brandsektion utan brandlarm kan omfatta som mest 8 000 kvadratmeter. Överstiger brandsektionen den gränsen krävs brandlarm. Vid ännu större sektioner anger förslaget krav på automatisk vattensprinkleranläggning.
Förslaget innebär en förändring jämfört med de regler för brandlarm i djurstall som LBK använder i dag. I rekommendationen om brandlarm från 2021 är huvudregeln att djurstall i mekaniskt ventilerade, isolerade byggnader ska övervakas av brandlarm när brandcellen är större än 1 250 kvadratmeter. Undantag finns redan för vissa stora lösdriftsstall med hög takhöjd, stor luftvolym och naturlig ventilation, där brandgaser inte bedöms kunna ansamlas på samma sätt.
Bakom förändringen finns en tydligare uppdelning mellan brandcell och brandsektion. LBK beskriver en brandsektion som en robustare avskiljning, avsedd att begränsa en fullt utvecklad brand från att sprida sig vidare även med en säkerhetsmarginal. Konstruktionen ställs därmed inför högre krav än en vanlig brandcellsgräns. Tanken är att större sammanhängande ytor ska kunna accepteras om det passiva brandskyddet samtidigt förstärks.
Ventilationen får också större betydelse. Skillnaden mellan mekaniskt och naturligt ventilerade stall bygger på hur brandgaser kan samlas och hur ett brandförlopp kan utvecklas. Stora lösdriftsstall med stor luftvolym och effektiv naturlig ventilation har andra förutsättningar än mer slutna byggnader med mekanisk ventilation.
Samtidigt skärps kravet på larm i andra delar av stora stall. Enligt remissförslaget ska serviceutrymmen och korridorer i anslutning till stallavdelningar ha brandlarm i samtliga djurstall som är större än 1 250 kvadratmeter, även när själva djurutrymmet kan utföras utan heltäckande brandlarm.
Förändringen blir särskilt intressant mot bakgrund av LBK:s egen bedömning av hur mycket brännbart material som finns i moderna djurstall. Boverkets föreskrifter medger enligt remissunderlaget att brandbelastningen i ett djurstall schablonmässigt beräknas till 250 megajoule per kvadratmeter. Där ingår både byggnadens konstruktion och fast inredning samt exempelvis foder, strö och andra lösa inventarier.
Beräkningar som utförts på uppdrag avBrandskyddsföreningen visar enligt LBK att schablonvärdet ofta är för lågt. Kommittén skriver att djurstall generellt har en brandbelastning över 250 megajoule per kvadratmeter. Ju större mängd brännbart material, desto högre krav behöver enligt rekommendationen ställas på bland annat brandcellsstorlek, sektionering och tekniska brandskyddssystem.
LBK framhåller samtidigt att djurstall har särskilda förutsättningar jämfört med många andra byggnader. Djur kan inte själva sätta sig i säkerhet och vissa djurslag kan i praktiken vara mycket svåra eller omöjliga att utrymma under ett snabbt brandförlopp. Tidig upptäckt är därför viktig, men rekommendationen bygger också på att en brand ska kunna begränsas genom byggnadens utformning och inte enbart genom larm och räddningstjänstens insats.
Revideringen görs efter att Boverkets nya byggregler började gälla den 1 juli 2025. Den tidigare BBR-strukturen har ersatts av separata föreskrifter, där brandskyddet huvudsakligen regleras genom BFS 2024:7. LBK anger att definitioner och kravnivåer därför har setts över och anpassats till det nya regelsystemet. Boverket beskriver samtidigt att flera bestämmelser har ändrats i sak i övergången från de äldre reglerna.
Förslaget är ännu inte beslutat. Remissen gäller en ny utgåva av LBK Rekommendation 3, Byggnadstekniskt brandskydd, som ska ersätta utgåvan från november 2021. Sista dag för remissvar är den 30 september 2026.
