När Migrationsverket förbereder sig för EU:s nya migrations- och asylpakt står säkerhet och brandskydd högt på dagordningen. I region väst är Årets Eldsjäl Michelle Broberg den som driver arbetet framåt. Brandsäkert tog rygg på henne under en arbetsdag.
Text: Pernilla Fredholm, foto: Boel Ferm
Efter en novembermånad med regn, blåst och femtioelva nyanser av grått händer det plötsligt: ovanför taken på Migrationsverket i Kållered lyser solen från en blå himmel. Utanför en dörr står en man och röker, den höga luften har ett kyligt bett och han rör sig lite rastlöst fram och tillbaka.
– Vilket väder, utbrister Michelle Broberg muntert med matlådan inklämd under armen, pappersbunt och mobil i handen och passerkort i högsta hugg.
Hon är klädd i svart med bekväma sneakers på fötterna, vilket nog behövs när man är säkerhetshandläggare och ständigt i farten. Hon är också Årets Eldsjäl för sitt envisa arbete med att lyfta brandsäkerhetsarbetet till vettiga nivåer inom Migrationsverket region väst.
Vi ska upp ett par våningar i administrationsbyggnaden och här har varenda dörr kortläsare. Kaffemaskinens ljud blandas med surret från ett gäng medarbetare som hänger i pentryt och i det lilla konferensrummet intill kopplar Michelle upp sin laptop till projektorn. Just nu är hon utlånad till ett stort projekt inför EU:s nya migrations- och asylpakt som träder i kraft i juni.
– Den innebär omfattande förändringar av lokaler, flöden och arbetssätt och brandskyddet är en central del här, så det blir en hel del möten för att stämma av hur arbetet löper på.
Även om den nya EU-pakten varit känd sedan flera år tillbaka har det varit en utmaning att förbereda sig, tycker hon. Det har varit otydligheter i hur man ska tolka reglerna i pakten, men att det också börjat klarna lite mer nu. Flera stora projekt är just nu i gång hos Migrationsverket i region väst för att ta hand om de nya kraven, med ambitionen att allt ska rulla så bra som möjligt den 12 juni.
Inför mötet har Michelle Broberg tagit fram en powerpoint där hon strukturerat planen för lokalanpassningsdelen med det som behöver finnas på plats, hur man ska tänka kring säkerhet, brand, sektionering, tillgänglighet men också frångänglighet. Säkerhetsfrågorna här är komplexa, där en faktor är de asylsökandes mående.
Men det handlar också om främmande makt, hot från extremhögern, drogförsäljning utifrån till de boende – och trafficking. När det gäller brandskyddet finns det många praktiska utmaningar i boendemiljöerna, menar Michelle Broberg:
– Vi har problem med falsklarm från automatlarm. Det kan vara från cigarettrök vilket är vanligt, men också om hårsprej. Rökning på rummen är ett återkommande problem, och då täcker man ofta över branddetektorerna. Jag skulle verkligen önska teknik som larmar om någon täcker över en detektor. Det hade gjort det lättare att jobba förebyggande.
När Michelle Broberg började på Migrationsverket i region väst, tog hon med sig erfarenheter från sin tid som SOS-operatör. Under de åren följde hon människor i deras mest utsatta stunder.
– Rädda liv ligger mig varmt om hjärtat och jag lärde mig hur mycket som går att förebygga med rätt kunskap.
Svårigheten med en myndighet som Migrationsverket, menar Michelle Broberg, är att den snabbt påverkas av omvärldsläget. Krig, globala händelser, lagändringar och politiska beslut – allt detta sätter spår i både lokaler och arbetssätt genom frekventa omorganisationer. Samtidigt har det saknats styrande dokument för brandskydd.
– Det finns ingen typisk arbetsdag. Vi behöver anpassa oss hela tiden och det påverkar också hur brandskyddet fungerar i vardagen. Då är det en utmaning att bygga en brandskyddsorganisation som ska hålla över tid. Folk byter plats, andra slutar och kunskap försvinner.
Därför har Michelle fått vara med och skapa styrdokument på nationell nivå, som ska göra det tydligt vilka funktioner som ska ha vilken kompetens och vilken utbildning.
– Det räcker inte att någon lite här och där kan brandskydd, det måste finnas en struktur för det arbetet där kunskapen höjs inte bara generellt, utan i synnerhet i vissa funktioner.
Vi lämnar administrationsbyggnaden och följer med på den rondering Michelle Broberg ofta gör. Den stora innergårdsytan med gräsmattor, gångvägar och lekplats känns ödslig, de enda vi möter är två kvinnor som samtalar lågmält med frånvarande ansikten. Inne i aktivitetshuset råder också lugn och doft av kryddig mat från någon slags lunch som nyligen avslutats. Här anordnas olika aktiviteter för de boende, där frivilligorganisationer som exempelvis Frälsningsarmén och Röda Korset har huvudansvaret.
– Att de som bor här kan hålla sig sysselsatta är väldigt viktigt för deras välmående, berättar Michelle samtidigt som hon nöjt konstaterar att nödutgången i pysselrummet är fri från stolar och annat som ibland hamnar där.
I ett av boendehusen möter vi enstaka vuxna med allvarsam blick, men ett par barn har spring i benen och ropar glatt ”hej” till oss. Det märks att flyktingmottagandet är rekordlågt. Något som å andra sidan snabbt kan förändras i en högst orolig värld.
Tydligt skyltad brandskyddsutrustning sitter överallt, som brandfiltar och släckare i väggskåp. Men på grund av sabotagerisk är boendelokalerna inte sprinklade – en av många avvägningar som man behövt göra. Vid ett av väggskåpen konstaterar Michelle att brandsläckarna lutar inuti och riskerar att ramla ut när man öppnar luckan. Luckan ska också larma när man öppnar, för att motverka sabotage.
– Men ljudet på den här är alldeles för lågt, säger Michelle och gör en mental anteckning.
Hon noterar också att brandfiltarna måste placeras längre ner när lokalerna tillgänglighetsanpassas.
Det förekommer även okynnesutlösning av brandlarm. Därför finns det nu larm på larmknapparna som ger ifrån sig en signal när man lyfter luckan. I flyktingboenden blir brandskyddskraven extra komplexa, något som inte alla i organisationen alltid inser menar Michelle Broberg. Som att de sökande kommer från olika delar av världen med vitt skilda erfarenheter och kunskaper, och dessutom ofta bär med sig trauman. Det är inte ovanligt att personer till exempel gömmer sig i stället för att utrymma när ett larm går.
– Man tänker att det är ett flyglarm och kryper in under sängen eller ett bord, för det är så man gör under bombningar. Därför behövs en utrymningsorganisation som fungerar dygnet runt. Informationen behöver också anpassas till olika språk, men också som bildstöd eftersom alla inte kan läsa.
En branddörr står öppen i allrummet, ska det vara så undrar vi?
– De här branddörrarna hade vi stora problem med, för de ställdes upp med stolar eftersom de fjädrade tillbaka. Nu har de freeswing så att de går tillbaka till stängt läge om det börjar brinna.
Ett boende står nu tomt och ska renoveras eftersom rummen inte uppfyllde kraven på frångänglighet. Rummen i sig är spartanska. Det finns inga trälister och inga träsängar på grund av risken för vägglöss. I stället används metallsängar, galonmadrasser och plåtskåp. En återkommande utmaning är att boende möblerar om på sina rum, flyttar in möbler från allrum och blockerar dörrar.
– Eller täcker för branddetektorerna. Det måste vi kolla varje dag.
I en korridor pekar Michelle på en nödutgångsskylt i taket som ska visa att man kan ta sig ut med rullstol. Skylten blinkar, och dessutom sitter en ny dekal ovanpå den gamla felaktiga, vilket gör symbolen otydlig när lampan lyser.
– Vi har redan felanmält, men allt blev tydligen inte åtgärdat så nu får vi göra en ny.
Dags för en lite sen lunchpaus. Michelle Broberg värmer matlåda, byter småprat och hejar till höger och vänster. Hon utstrålar arbetsglädje och handlingskraft – ett användbart bränsle för den som lägger mycket energi på att få med sig alla medarbetare på tåget, lyfta medvetenhet och etablera brandskydd som samtalsämne. Hennes kollegor berömmer:
– Michelle har ett riktigt skarpt öga för detaljer och ser till att verksamheten följer upp allt som behöver åtgärdas. Det gör oss trygga i att det dagliga systematiska brandskyddsarbetet löper på och att vi inte missar viktiga bitar, säger till exempel teamledaren Anna Ingman.
För Michelle Broberg handlar mycket av arbetet om helheten.
– Det är därför jag tycker det är roligt att ha hela säkerhetstänket och inte bara brandskyddet. Jag gillar verkligen att kunna lyfta blicken och se hur allting hänger ihop.
Det här är Michelle Broberg:
”Jag bor i Torslanda på Hisingen och befinner mig i en period i livet där erfarenhet, engagemang och driv går hand i hand. Jag lever ett sambo- och särboliv varannan vecka med min Magnus. Familjen är mycket viktig för mig och består av mina två nästan vuxna barn som bor hos mig på heltid samt två fina bonusbarn. Vardagen med familjen ger mig både glädje, energi och en stark känsla av sammanhang.
Yrkesmässigt har jag en bred och gedigen erfarenhet inom säkerhet och samhällsviktiga funktioner. Under sju år arbetade jag på SOS Alarm där jag bland annat tog emot alla typer av inkommande 112-samtal. Arbetet krävde lugn, ansvarstagande och förmåga att fatta snabba beslut även i pressade situationer.
Sedan dess har jag arbetat i tolv år på Migrationsverket som säkerhetshandläggare. Jag arbetar brett med säkerhetsfrågor såsom lokalsäkerhet, tillträdesskydd, säkerhetsteknik och bevakning, och har kontinuerligt vidareutbildat mig inom bland annat brandskydd. Jag trivs i roller där jag får ta ansvar, se helheter och bidra till trygga, hållbara och fungerande miljöer.
På fritiden hämtar jag mycket energi i rörelse och natur. Jag spelar gärna padel och älskar segling, havet och båtliv. När vädret tillåter tillbringar vi så mycket tid som möjligt på sjön – en plats där jag kopplar av, laddar om och verkligen trivs”.
Viktiga brandskyddsåtgärder på Migrationsverket:
• Tagit fram av styrande dokument på nationell nivå som klargör ansvar, roller och kompetenskrav inom brandskydd.
• Säkerställa att brandskydd beaktas vid snabba lokalanpassningar, ombyggnationer och förändrade verksamhetsflöden.
• Anpassa brandskyddet i asylboenden till målgruppens förutsättningar genom fungerande utrymningsorganisation, flerspråkig information och bildstöd.
• Höja kompetensen och medvetenheten i organisationen genom utbildningar, säkerhetsvandringar och genom att etablera brandskydd som en naturlig punkt på agendan.
• Hitta praktiska och hållbara lösningar i gränslandet mellan säkerhet och brandskydd.
EU:S NYA MIGRATIONS- OCH ASYLPAKT:
EU:s migrations- och asylpakt är ett nytt gemensamt regelverk för hur migration och asyl ska hanteras inom EU. Pakten regleras i tio rättsakter och börjar tillämpas den 12 juni 2026. De nya reglerna styr bland annat hur asylprocessen ska gå till, hur migranter ska kontrolleras vid EU:s yttre gräns och hur medlemsländerna ska göra när många människor söker skydd i EU samtidigt. Målet är ett mer enhetligt, effektivt och rättssäkert system.
Reformerna omfattar fyra huvudområden:
- Gränsförfarande – gemensamma regler för kontroll och hantering vid EU:s yttre gräns.
- Asylförfarande – likartad asylprövning i alla medlemsländer.
- Mottagning och förvar – snabbare handläggning och effektivare återvändande.
- Ansvarsfördelning och solidaritet – nya regler ersätter Dublinsystemet och ska ge en rättvisare fördelning av asylsökande samt bättre krishantering och samarbete med tredjeländer.
KÄLLA: Migrationsverket, regeringen.se
