Digitaliseringen av byggprocessen har under det senaste decenniet i hög grad kretsat kring samordning, kollisionskontroller och mängdning i BIM. Den rapport som nu tagits fram inom Smart Built Environment tar en annan utgångspunkt. I stället för att fokusera på vad som ska byggas, riktas uppmärksamheten mot hur brandskyddets krav ska struktureras, visualiseras och följas upp digitalt.
Rapporten Informationsmodell för digital brandskyddsinformation – Visualisering och parametrisering, framtagen av Briab i samverkan med Bengt Dahlgren och Brandskyddslaget, presenterar ett förarbete till en möjlig framtida standard för hur brandskyddsinformation kan organiseras i BIM-miljö.
En central utgångspunkt är att brandskyddsprojektörens roll skiljer sig från övriga projektörers. Medan arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer modellerar objekt som faktiskt ska uppföras, arbetar brandkonsulten i första hand med att identifiera, bryta ned och verifiera krav. Rapporten placerar därför brandskyddsmodellen i det som beskrivs som det ”vänstra benet” i V-modellen för kravhantering – det vill säga den del av processen som rör kravanalys och kravnedbrytning, snarare än realisering.
Det innebär att modellen inte representerar byggdelar i traditionell mening, utan kravställande objekt. Dessa objekt fungerar som bärare av brandtekniska egenskapskrav som senare ska kopplas till utförande objekt i andra discipliners modeller.
Rapporten gör samtidigt en tydlig avgränsning. Den digitala informationsmodellen är inte avsedd att ersätta brandskyddsbeskrivningen eller den formella brandskyddsdokumentationen. Funktionskrav på övergripande nivå, exempelvis krav på byggnadens bärförmåga vid brand, är svåra att visualisera och parametrisera. Parametriseringen innebär att varje krav ges en unik etikett och ett definierat värde, vilket gör det möjligt att följa exempelvis en dörrs brandklass genom projektering, produktion och vidare in i förvaltningen. I stället fokuserar modellen på preciserade brandtekniska egenskapskrav, såsom brandklass på bärverk, dörrar och avskiljande byggnadsdelar.
Informationsmodellen består av tre sammanlänkade delar: en metodik för hur krav hanteras i modellen, en informationsstruktur för objekt, utrymmen och parametrar samt en grafisk visualisering i två och tre dimensioner. Visualiseringen sker genom symboler och 3D-objekt som både kan användas direkt i BIM-modellen och exporteras till ritningar.
En viktig del av modellen är möjligheten att koppla kravställande objekt till utförande objekt. Ett kravobjekt som anger att en dörr ska uppfylla en viss brandklass kan länkas till arkitektens faktiska dörr i modellen. På så sätt skapas en gemensam informationsnod där krav och utförande möts. Tanken är att minska dubbelarbete, reducera risken för feltolkning och i förlängningen skapa förutsättningar för mer systematisk kontroll av kravefterlevnad.
Rapporten ägnar betydande utrymme åt att beskriva nuläget och de konsekvenser som dagens brist på gemensam struktur kan medföra. I upphandlingsskedet uppstår otydlighet kring vilken detaljeringsnivå som ska levereras. Under projektering används olika symboler och benämningar mellan projekt och aktörer, vilket försvårar samordning och ökar risken för informationsförluster vid exempelvis projektörsbyten. I produktionsskedet kan bristande struktur bidra till byggfel eller svårigheter att verifiera att krav faktiskt uppfyllts. Vid överlämning till förvaltning riskerar information att fragmenteras eller förloras.
Modellen har testats i skarpa projekt under hösten 2025, men rapporten redovisar inga kvantitativa mått på tidsbesparing, kostnadseffektivitet eller minskad felfrekvens.
En intressant aspekt är hur modellens status förändras över tid. I projekteringsskedet representerar den kravställande information. När byggnaden färdigställts och brandskyddet verifierats kan samma modell, enligt rapportens resonemang, övergå till att representera kontrollerade egenskaper. I det läget kan den fungera som underlag för förvaltning och systematiskt brandskyddsarbete. Därmed knyts modellen till den bredare ambitionen om obruten informationskedja genom byggnadens livscykel.
– Det viktigast vi fick fram i projektet är en tydlig bild av behovet att kunna hantera brandskyddsinformation i BIM-modeller på ett gemensamt och enhetligt sätt. Olika aktörer har varierande behov av information i olika skeden av ett projekt men med en gemensam bas finns möjlighet att anpassa utformningen efter respektive projekt, säger Oskar Ekberg, Briab, projektledare och en av författarna till rapporten i en intervju på samrtbuilt.se.
Han hoppas att informationsmodellen kommer få fäste och användas ute i projekt.
-Förhoppningen är att vår informationsmodell kommer användas av flera aktörer inom byggbranschen. De kan leda till tydligare upphandlingar, bättre kommunikation och samordning i projektering, effektivare kontroller i produktion samt en mer strukturerad överlämning till förvaltning. Vår ambition är även att informationsmodellen har en kort startsträcka för att användas direkt i projekt och att brandskyddsinformation kan redovisas digitalt på ett enhetligt sätt utifrån respektive projekts behov, säger Oskar Ekberg.
