Brist på förare, utrustning och personal – efter Spaniens värsta skogsbränder på 30 år växer nu kritiken mot myndigheterna.
”Vi är redo”. Det intygade de regionala ledare i Castilla y León och Galicien när de värsta skogsbränderna på årtionden bröt ut i augusti.
Men det visade sig vara tvärtom: brandkårer stod stilla på grund av brist på förare, utrustning och personal, något Svenska Dagbladet nyligen berättade om.
— Vi stod hela natten och såg på medan elden spred sig, säger en brandman i Vilardevós i Galicien till El País.
Flera fall visar hur insatser fördröjdes på grund av frånvarande brandbefäl, rapporterar den spanska tidningen. I Losacio, Zamora, fanns den 12 augusti inga regionala brandmän på plats, utan endast bybor som försökte släcka själva. I Galicien stoppades insatser när en skogsvaktare slutade sitt skift vid tvåtiden på natten. Bulldozrar som grävde brandgator fick stå stilla eftersom reglementet krävde en ansvarig på plats.
Fackförbund menar att problemen beror på årtionden av nedprioritering. Galiciens brandförsvar har inte ökat personalstyrkan sedan 1985. Samtidigt stod fullt utrustade brandbilar i Ourense – en av de hårdast drabbade provinserna – oanvända eftersom förare saknades, medan regionala myndigheter bad staten om fler fordon.
— De bad om utrustning de redan hade, men själva inte bemannade, säger en facklig företrädare.
När resurserna inte räckte kallades oerfarna nyanställda in via plattformar som InfoJobs. Brandmän vittnar också om undermåliga villkor: möglande smörgåsar, trasiga motorer och bulldozers ”på väg till skroten”, skriver El País.
Regionala ledare som Alfonso Rueda i Galicien och Alfonso Fernández Mañueco i Castilla y León hävdar att extremvädret överrumplade dem. Men brandmän menar att varningarna visst varit tydliga, och att bättre planering och förebyggande arbete kunnat dämpa konsekvenserna av branden.
— Det här var bara en tidsfråga, konstaterar en brandman från Castilla y León.
Fjolårets förödande bränder i Sierra de la Culebra ledde inte till några avgörande reformer, menar El País. Ett tidigare uttalande från ansvarige politikern Juan Carlos Suárez-Quiñones har mött hård kritik:
— Att ha ett brandförsvar året runt är slöseri, sa han 2018.
Även Extremadura drabbades hårt: i Jarilla förvandlades över 17 000 hektar skog till aska – den värsta branden någonsin i regionen. Trots hjälp från andra spanska regioner och EU kom förstärkningar för sent.
Enligt fackliga röster handlar krisen om ett djupare systemfel: underfinansierade, underbemannade och dåligt organiserade räddningstjänster.
— Vi har personal som är otroligt kompetent, men systemet runt dem fungerar inte, säger en erfaren brandman i Galicien till El País.
