Brandskyddsföreningens årliga brandrapport diskuterades på ett seminarium i Almedalen i dag. Paneldeltagarna var försiktigt positiva till utvecklingen – med en gemensam förhoppning om att framtidens brandsäkerhetsarbete kan styras av mer precis data, kanske med hjälp av AI.
– Vi vill kunna identifiera vad som är viktigt i allt det vi samlar in, säger Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen.
Arbetet med att ta fram en datadriven översikt över bränder och skadeutveckling har pågått i flera år. Brandskyddsföreningens brandrapport bygger på data från MSB:s händelserapportering, från försäkringsbranschen samt från egna insatser vid bränder. Syftet är att ge underlag för prioriteringar – från normutveckling till hembesök och insatspersoner.
Mats Björs beskrev under seminariet hur ambitionen växt fram ur ett grundläggande intresse för statistikens möjligheter.
– Jag har kallat det här för ”lärande av data”. Det handlar om att skapa en helhetsbild: var uppstår bränder, vad orsakar dem, hur agerar vi – och hur kan vi agera smartare?
Den nya rapporten, som släpps nästa vecka, är försenad eftersom inte all data kommit in i tid. Men den omfattar hela landet, med separata rapporter för samtliga 290 kommuner. Ett nytt verktyg, Klick, används för att analysera och visualisera uppgifterna. Fokus ligger på att minska antalet omkomna, skador och bränder, men också att identifiera nya risker, exempelvis kopplat till batteribränder.
I den efterföljande paneldiskussionen betonades både möjligheter och begränsningar.
Ann-Sofie Eriksson, SKR, efterlyste en diskussion om datakvalitet:
– Det är viktigt att vi har data så att vi gör rätt saker. Men vi måste också fråga oss om vi mäter rätt saker.
Lise Langseth, samhällsbyggnadsdirektör på Region Gotland, framhöll kopplingen till planering:
– Data är kunskap. Vi har lite pengar och behöver vara effektiva. Därför behöver vi kunna prioritera och det kan vi göra med fakta.
Lars-Göran Uddholm, räddningschef på Gotland, var självkritisk:
– Upplevelsen av räddningstjänsten är viktig, människor möter oss i en traumatisk situation. Vi behöver ibland stanna längre vid en insats för att ta hand om människor och inte åka därifrån. Att då lägga in en tidsparameter som gör att vi kanske skippar det där sista, det kan ju vara en fara.
Anders Belin, Stockholmsregionens Försäkring AB, betonade vikten av samarbete:
-Försäkringsbranschen sitter på en unik kunskapsbank om vad som faktiskt händer när det brinner. Genom att samla in och analysera den här datan på ett strukturerat sätt kan vi bidra till ett mer långsiktigt och effektivt skadeförebyggande arbete. Men för att lyckas behöver vi göra det tillsammans – med gemensam nomenklatur, delade insikter och ett tydligt fokus.
Mattias Delin, forskningsdirektör, Brandforsk, välkomnar data ur forskningsperspektiv.
-Men vi vill inte ha en datamängd utan flera och själva lägga samman dem. De får inte vara för filtrerade.
Staffan Moberg, Svensk Försäkring, välkomnar att räddningstider lyfts fram.
-Jag tycker det är bra att man tar upp det här med räddningstider, det är oerhört viktigt. Det är väldigt beroende av hur snabbt man kan komma fram till platsen för att kunna släcka. Vi vet att ute i landet så råder en brist på brandmän och deltidsbrandmän. Den statistik vi kommer leverera kommer ge tydliga exempel på var det bör anställas deltidsbrandmän och brandmän. Det tror jag kommer ha en stor effekt.
Lars Brodin, Brandskyddsföreningen, tycker Brandrapproten är ett bra första steg.
Trots vissa farhågor var panelen enig om att utvecklingen är nödvändig – och att brandrapporten är ett viktigt steg. Flera pekade på behovet av gemensamma begrepp, bättre metodik och en tydligare koppling mellan analys och åtgärd.
Brandskyddsföreningen planerar nu att ta fram ett nationellt brandindex och fortsätta utveckla sitt verktyg med hjälp av AI. Målet är att identifiera mönster i de många datapunkterna – och därmed hitta vad som faktiskt fungerar.
– Det här handlar inte bara om statistik, utan om att fatta bättre beslut, sa Mats Björs.
