Ett flerårigt arbete med att samla in detaljerade uppgifter från räddningsinsatser har gett MSB ett helt nytt kunskapsunderlag om bostadsbränder. Rapporten visar att brandriskerna fördelar sig ojämnt i befolkningen och att faktorer som upplåtelseform, bostadstyp och hushållssammansättning har stor betydelse.
Under arbetet med den nationella strategin för stärkt brandskydd har ett tydligt behov identifierats: att få bättre kunskap om vilka hushåll som drabbas av bostadsbränder och hur brandriskerna skiljer sig åt. Tidigare har det saknats systematiskt insamlade data som möjliggör ett mer riktat och effektivt förebyggande arbete.
För att täppa till denna kunskapslucka har flera räddningstjänster under flera år samlat in detaljerad information vid bostadsbränder. Materialet är unikt och ger en fördjupad bild av både risknivåer och brändernas karaktär i olika hushålls- och boendegrupper. MSB har vidareutvecklat insamlingsverktygen för att stärka datakvaliteten och säkerställa korrekt hantering av sekretessregler.
I den uppdaterade rapporten presenteras analyser som genomförts på en mer detaljerad nivå än tidigare, inklusive jämförelser mellan olika hushållstyper, upplåtelseformer och bostadstyper. Rapporten kompletteras också av en separat studie om brandvarnare. Tillsammans ger resultaten ett betydligt bättre underlag för att identifiera riskutsatta grupper och ta fram träffsäkra brandförebyggande insatser.
Dagens statistik över räddningstjänsternas insatser ger ingen tydlig bild av hur brandrisker skiljer sig mellan olika hushålls- och boendegrupper. För att fylla denna kunskapslucka samlades därför kompletterande data in vid drygt två tusen bränder under en tvåårsperiod. Insamlingen gjordes i områden som omfattar nästan en tredjedel av Sveriges befolkning och över 40 procent av hushållen. Fem räddningstjänster deltog: Brandkåren Attunda, Räddningstjänsten Storgöteborg, Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund och Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Uppgifter om hushållens fördelning hämtades från Statistiska centralbyrån (SCB). Resultaten speglar främst storstadsmiljö, vilket innebär att de bör generaliseras med viss försiktighet.
Rapporten belyser två frågeställningar ur ett brandförebyggande perspektiv:
- Hur bostadstyp (småhus eller flerbostadshus) och upplåtelseform (hyra eller äga) påverkar risken för att en brand uppstår.
- Hur dessa faktorer påverkar vilken typ av brand som inträffar.
Skillnader i risknivåer
Analysen visar tydliga skillnader mellan olika hushålls- och boendegrupper. Bränder uppstår inte slumpmässigt, och vissa hushåll löper betydligt större risk än andra. Framför allt påverkar bostadstyp och upplåtelseform risken mer än hushållets sammansättning.
Risk kopplat till bostad och upplåtelseform:
- Hushåll som hyr sin bostad har mer än tre gånger högre risk att drabbas av en brand än hushåll som äger.
- Hushåll i småhus har mer än dubbelt så hög risk som hushåll i flerbostadshus.
Risk kopplat till barn i hushållet:
- I sammanboende hushåll ökar risken med cirka 25 procent om det finns barn.
- I ensamstående hushåll ökar risken med cirka 60 procent om det inte finns barn.
Sett från den motsatta utgångspunkten – hushåll med eller utan barn – är mönstret liknande:
- I hushåll med barn ökar risken med cirka 60 procent om de är sammanboende.
- I hushåll utan barn ökar risken med cirka 30 procent om de är ensamstående.
Dessa faktorer fungerar som riskmarkörer, men förklarar inte orsakerna bakom riskökningen. Exempelvis speglar den högre risken i hyrda bostäder troligen socioekonomiska skillnader och därmed olika beteenden. Småhus innebär sannolikt fler potentiella riskkällor, som eldstäder, mer teknisk utrustning och större exponering för exempelvis åsknedslag. Studien fångar dock inte dessa bakomliggande faktorer.
Brändernas karaktär
Brändernas egenskaper varierar också mellan grupperna:
- Spisbränder är vanligast och står för över en tredjedel av alla bostadsbränder. De är fyra gånger vanligare i flerbostadshus än i småhus, och något vanligare i hushåll med barn.
- Nattbränder är vanligare hos ensamstående än hos sammanboende, och vanligare i hushåll utan barn än i hushåll med barn.
- Upptäckt och larm sker oftare av den boende i hushåll med sammanboende och i hushåll med barn.
- Bränder orsakade av mänsklig handling är vanligare i flerbostadshus än i småhus.
- Bränder med små skador är vanligare i flerbostadshus och i hushåll utan barn.
Praktiska konsekvenser för det förebyggande arbetet
För det brandförebyggande arbetet är det viktigt att utgå från observerad risknivå snarare än bakomliggande faktorer. Den allra högsta risken finns i hyrda småhus, men eftersom denna boendeform är ovanlig är underlaget litet och osäkerheten hög. De tre största boendegrupperna visar ett tydligt mönster:
- Högst risk: Hyrda bostäder i flerbostadshus
- Medelhög risk: Ägda småhus
- Lägst risk: Ägda bostäder i flerbostadshus
På den mest detaljerade nivån har ensamstående utan barn som hyr en bostad i flerbostadshus högst risk och står för nästan en tredjedel av alla bränder. I denna grupp är bränder oftare kopplade till spis eller rökning, inträffar oftare nattetid, är oftare avsiktliga, upptäcks mer sällan av den boende och leder oftare till endast små brand- och rökskador.
Det förbättrade kunskapsläget gör det möjligt att identifiera riskutsatta hushåll mer träffsäkert, anpassa åtgärder och rikta information bättre. Till exempel kan statistiken användas vid hembesök för att beskriva relevanta risker för den aktuella målgruppen, eller vid prognoser av framtida brandnivåer utifrån ett områdes hushållssammansättning.
