Ett 40-tal olika riktlinjer för brandskydd, många gånger motsägelsefulla. Så ser verkligheten ut för fastighetsägare som vill installera batterilager i sina byggnader. En ny rapport visar hur funktionskrav kan skapa både tydligare och mer kostnadseffektiva lösningar.
RISE, LTH, KTH, Einar Mattsson och Bengt Dahlgren har tillsammans genomfört ett forskningsprojekt för att hitta en mer kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterilagring i byggnader – något Brandsäkert skrev om i början av året. Bakgrunden är att lagar och regler inte hängt med i utvecklingen. I dag finns ett 40-tal riktlinjer från räddningstjänster och försäkringsbolag – ofta spretiga och ibland motsägelsefulla.
– Därför är det svårt idag för en fastighetsägare att veta hur man ska utforma ett bra brandskydd för sitt batterilager, säger Axel Mossberg, forskningschef och senior brandskyddskonsult på Bengt Dahlgren.
I början av sommaren gick projektet i mål. I slutrapporten beskriver man de största riskerna med batterienergilager: utrymning, spridning av gaser, bärförmåga vid brand, explosionsrisk och inte minst räddningspersonalens säkerhet. Utifrån det har man tagit fram funktionskrav som kan ge fastighetsägare vägledning.
Ett exempel gäller batterilager i garage. I dag krävs ofta en separat brandcell, men garage är redan utrustade med omfattande brandskydd – brandgasventilation, slussar mot utrymningsvägar och god allmänventilation. Samtidigt vistas få människor där, ytorna är stora och explosionsrisken mindre. Dessutom parkeras elbilar i garagen, med batterier av samma kapacitet som ett fristående lager.
– Det man måste se till är att de inte går att köra in i dem och orsaka skador som kan leda till termisk rusning. Strålningsskydd är också bra att sätta upp för att skydda mot brandspridning. Just garage är ett bra exempel på hur funktionskrav både skulle underlätta för fastighetsägaren och samtidigt, i många fall, ge bättre brandsäkerhet än vad en egen brandcell hade inneburit, säger Axel Mossberg.
Men många frågor är fortfarande obesvarade. Mer forskning behövs om både explosioner och brandförlopp. Och även om funktionskrav kan ge en mer genomtänkt säkerhet, finns en risk att de blir svåra att tolka i praktiken.
– Men när exempelvis räddningstjänsten ser över sina riktlinjer, kan de ta stöd av våra funktionskrav och i så fall kombinera med en mer detaljerad kravställning. Då blir det lättare för projektören att förstå vad det egentligen är man vill uppnå med kraven, säger han.
Ett större problem är att ingen aktör i dag har det samlade ansvaret. Byggreglerna säger lite om batterilager, och branschen vet inte om det blir tydligare framöver.
– Det bästa hade varit om en nationell aktör som MSB tog på sig ansvaret för riktlinjer när det gäller batterilagring. De har redan idag riktlinjer för brandfarlig och explosiv vara, och situationen med batterilager är ju liknande. Det gäller även brandrisken med solceller som vi just nu undersöker i ett annat forskningsprojekt, säger Axel Mossberg.
Här kan du läsa slutrapporten för ”Kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterienergilager i byggnader”
LÄS MER ⬇️
