Kyrkan i Älvsbyn har på kort tid drabbats av två bränder. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader är särskilt utsatta för anlagd brand, men det finns enkla åtgärder som kan försvåra för sådana bränder.
År 2023 totalförstördes Hietaniemi kyrka i Övertorneå en brand. Misstankar fanns om att branden var anlagd, men polisen hittade inget som tyder på det.
I Älvsbyn hade man mer tur – tack vare uppdaterat brandlarm och effektiva insatser från räddningstjänsten blev skadorna begränsade till huvudentrén på den historiska träkyrkan från 1813. Men två bränder på samma vecka väcker misstankar om att de var anlagda.
– Kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader är särskilt utsatta för anlagd brand, även om det inte finns någon riktigt bra brandstatistik på det området. Men den kunskap som finns pekar även på att anlagd brand är den vanligaste brandorsaken i dessa byggnader.
Det säger Magnus Arvidson som är brandingenjör på RISE och som medverkat i flera kunskapsprojekt om brandskydd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Bland annat Brandforskrapporten Brandsäkerhet för byggnader med kulturvärden, där man konstaterar att motiven för dessa anlagda bränder kan handla om alltifrån försäkringsbedrägeri, vandalism och social protest till hämnd, mental ohälsa och rena terror- och krigshandlingar.
Det finns också en stor variation i byggnadstyper och verksamheter bland byggnader med kulturvärden, liksom hur bränderna anläggs; inuti, intill byggnaden likaväl som i omgivande miljö. Efter Gryningspyromanens härjningar blev medvetenheten om risken för anlagda bränder bättre.
– Men jag kan ändå slås av hur lite koll man fortfarande har när kyrkor är öppna under dagtid. Vindsluckor är sällan låsta och det går att komma in i elcentraler och andra biutrymmen. Brännbart material som borde lagras någon annanstans än i själva kyrkan är vanligt, säger Magnus Arvidson.
Under de senaste 20 åren har sprinklersystem installerats i ett 50-tal kulturarvsbyggnader, särskilt i gamla träkyrkor. Men det har varit en hel del tekniska problem med systemen och utifrån det tog RISE fram rekommendationer för installation av sprinklersystem i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Dessa erbjuder inga universallösningar utan är mer som en receptbok för att utforma sprinklersystemen på bästa sätt, menar Magnus Arvidson. Därför är det viktigt att anläggningsägaren samarbetar med erfarna brandskyddskonsulter, sprinklerprojektörer och andra sakkunniga på området.
– När det gäller kyrkor ser vi att anlagda bränder ofta börjar utomhus vid fasaden. Därför har vissa fastighetsägare installerat sprinklersystem på fasader och yttertak, men också värmedetektionskablar, säger Magnus Arvidson.
Sådana åtgärder kan vara kostsamma för en liten församling eller fastighetsägare, men det finns även andra lösningar. Som att hålla utomhusmiljön fri från material som är lätt att antända, satsa på bra utomhusbelysning men också tänka på att hålla vissa delar av kyrkan låsta även när den är öppen för allmänheten.
Att ha en plan för restvärdesräddning vid brand är också viktigt – särskilt med tanke på att den här typen av byggnader ofta innehåller gamla och värdefulla föremål, menar Magnus Arvidson:
– Där är det väldigt bra att samarbeta med den lokala räddningstjänsten, så att vet vad de ska göra när de kommer. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning som är mycket användbar i det arbetet.
