|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
Få ett eget nummer av BrandSäkert direkt i brevlådan. 7 fullspäckade nummer om året för endast 420 kronor inklusive moms.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
Tipsa oss om nyheter och du har chansen att få en trevlig överraskning. Alla nyhetstips som publiceras belönas. Tveka inte. Skriv till oss nu!
 |
|
|
|
|
|
|
Anmäl dig här så skickar vi vårt digitala nyhetsbrev till dig med e-post så snart något nytt har hänt. |
|
E-POST
|
|
|
|
|
|
|
|
Pulver eller skum - ett enkelt val?
|
|
Skulle man välja en krockkudde med sämre skydd med argumentet att bättre kuddar sprider skadligt damm - i en redan krockskadad bil? Det är väl knappast troligt. Valet av handbrandsläckare borde vara lika enkelt.
|
|
|
Man väljer det mest effektiva verktyget för att hantera en redan inträffad händelse. Trots det är det vanligt att skumsläckare rekommenderas av brandskyddskunniga, trots att de flesta är överens om att pulversläckare har bättre effekt. Varför?
Är det ekonomin som styr vilka råd som ges? Det ligger nära till hands att misstänka att det finns ekonomiska motiv som påverkar vilka råd som ges. Fakta är att:
• Priset på en skumsläckare är betydligt högre än på en pulversläckare.
• En skumsläckare ska tas in på verkstadsgenomgång dubbelt så ofta som en pulversläckare. Vart 5:e år jämfört med vart 10:e år för pulver enligt SS 3656.
Med andra ord finns det mer pengar att tjäna på att sälja skumsläckare och visst vore det olyckligt om ekonomiska vinstintressen får styra vilka råd som ges till köpare av säkerhetsutrustning.
Forskningsresultat
Det har alltid varit mycket tyckande kring val av handbrandsläckare. För att få fram mer fakta i ämnet genomfördes 1999 ett Brandforskprojekt, BF00 504-981. Syftet med projektet var i första hand att kunna rekommendera släckare i hemmiljö.
Här är några slutsatser som kunde dras efter projektet.
• Val av släckmedel tycks inte vara av avgörande betydelse när branden är liten och väl exponerad (inga hinder i vägen).
• Små släckare har en begränsad effekt på grund av att kapaciteten i kg/s avgiven släckmedelsmängd är för liten.
• Med en stor pulversläckare kan man släcka en brand med en brandeffekt på cirka 150-200 kW med en relativt liten mängd släckmedel. Även då brandeffekten var betydligt högre, 960 kW, kunde branden släckas med cirka 30 procent av innehållet i en 9 kg pulversläckare.
• Pulversläckaren släcker branden snabbare och ger, för en ovan användare, ett mer säkert resultat jämfört med en skumsläckare.
Även om projektet genomfördes med fokus på hemmiljön bör ovanstående slutsatser vara relevanta i de flesta andra sammanhang.
Hur farligt är pulvret?
Argumentet mot pulversläckare är som vi alla känner till att de förorenar och kräver sanering om pulvret hamnar på fel ställen. Glödbrandpulvret är sammansatt huvudsakligen av de två salterna ammoniumsulfat och ammoniumfosfat. Ammoniumsulfat används under beteckningen E517 som tillsats i livsmedelsindustrin. Ammoniumfosfat används bland annat i konstgödsel. Korttidsverkan på människor eller miljö är i stort sett obefintlig. Salterna löser sig lätt i vatten och sänker pH-värdet i fuktig miljö med påföljande risk för korrosion på metallytor.
Eftersom pulvret är så finfördelat följer det med luftströmmar och kan därmed spridas över ett ganska stort område.
Vad man lätt glömmer är att skador och saneringsbehov normalt inte finns om det inte samtidigt pågår en brand och att saneringsbehovet även efter en liten brand med all sannolikhet är större.
Val av släckare
Tänk kritiskt, i första hand bör släckarens kapacitet i förhållande till förväntad brandutveckling avgöra, vilket i de allra flesta fall bör innebära pulver.
Att pulver har ett större användningsområde, är mer användarvänligt och effektivt vid normala rumsbränder är kanske svårt att ifrågasätta. Finns det då inga fall där det är olämpligt att använda pulver? Jo, om båda dessa kriterier uppfylls, bör man välja ett annat släckmedel i första hand. Om det finns:
• känslig utrustning eller andra föremål som kan ta skada av brandsläckningspulver.
• stor sannolikhet för våda- eller okynnesutlösning.
Beroende på verksamhetens förutsättningar bör man ta ställning i varje enskilt fall. I de fall då man inte vill ha pulversläckare ute i publika lokaler kan man ändå ha en pulversläckare med god kapacitet i beredskap på ett centralt ställe för möjlighet till en andra insats.
Ovanstående är en jämförelse mellan pulver- och skumsläckare. Det finns andra situationer, exempelvis vid metall- eller hetoljebränder, då det finns andra brandsläckare som är mer lämpliga.
Undertecknad välkomnar fler perspektiv och fakta som kan sprida ljus i det här ämnet.
Lars Brodin
Brandskyddsföreningen
Varför dör människor i bostadsbränder?
Föregående år blev ett svart år vad gäller antalet omkomna vid bränder. MSB:s officiella statistik visar på 118 omkomna, varav över 90 procent har omkommit i sina bostäder.
Normalt brukar antalet omkomna och antalet dödsbränder vara nästan detsamma, vilket indikerar att bostadsbränder med dödlig utgång normalt bara drabbar en person. Dock omkom under 2010 hela tolv personer, varav 10 barn vid två bränder, lägenhetsbranden i Rinkeby med sju döda och villabranden i Staffanstorp med fem döda. Bostadsbränder med så många omkomna är ovanligt.
Det här året har också börjat ovanligt dåligt med hela 26 döda vid 25 bränder bara under januari månad. Vi har inte haft så dålig januaristatistik något år sedan vi började räkna på nuvarande sätt.
Försvarsministern gav den 5 november MSB i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram mot dödsbränderna. MSB höll ett första möte redan i början av december med ett 30-tal räddningschefer, experter och myndighetsföreträdare som särskilt arbetar med brandskydd, däribland Brandskyddsföreningen.
Fler döda än statistiken visar
Anders Bergqvist, brandingenjör vid Storstockholms brandförsvar, forskar på halvtid och har under de senaste åren ägnat sig åt rubricerad fråga. Varför dör människor i bostadsbränder? Det är viktigt att få svar på den frågan innan vi beslutar oss för ett nationellt handlingsprogram mot dödsbränderna.
Det visar sig att antalet döda i bränder förmodligen är betydligt fler än vad nuvarande statistik visar och det betyder i sin tur att problemet egentligen är mycket större än vad vi hittills trott.
Anders har i sin forskning kunnat se att det inte räcker med att den enskilde människan vet hur man agerar i olika situationer. Det räcker inte med att alla bostäder får fungerande brandvarnare. Vi måste veta vilka olika åtgärder, tekniska såväl som kunskap, som verkligen räddar liv innan vi sätter igång på bred front.
Ensamhet ger ökad risk
En faktor som klart framgår som en risk för att drabbas av en dödsbrand är ensamhet – ensamhet i alla dess former. Och i Sverige har vi ovanligt många människor som bor ensamma och en stor del av dessa har funktionshinder av olika slag. Funktionshinder som innebär att man inte kan förväntas sätta sig i säkerhet på det sätt som Boverket förutser i sina byggregler.
Samverkan räddar liv
Vi är helt övertygade om att samverkan räddar liv. Vi vet att ett stort antal lägenhetsinnehavare idag är beroende av denna samverkan för att få ett acceptabelt brandskydd. De två parter som har den bästa och naturligaste kontakten med de bostadsinnehavare som är i riskzonen är fastighetsägaren och socialtjänsten. Räddningstjänsten kan som tredje part bedöma både utrymningsförutsättningar och brandrisker för en aktuell bostad.
Fastighetsägaren vet vilka människor som bor i fastigheten och socialtjänsten har regelbunden kontakt med de flesta av de funktionshindrade, ensamma människor som bor i helt vanliga bostäder. Tänk om vi kunde få till stånd en effektiv och regelbunden samverkan mellan fastighetsägare, socialtjänst och räddningstjänst för att skapa det brandskydd som dessa människor rimligen borde ha rätt till.
Skolan spelar viktig roll
Slutligen skulle skolan kunna ha en betydelsefull roll när det gäller att lära ut brandskydd.
I flera decennier har vi vetat att det är i våra bostäder som människor dör vid bränder. Fler och fler ensamma och funktionshindrade bor i helt vanliga bostäder – nu måste vi göra något åt samhällets i särklass största brandskyddsproblem.
Det är dags att på bred front, tillsammans ta nya och kraftfulla initiativ.
Göran Schnell
|
|
|
Läs hela artikeln i den tryckta tidningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
