|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
Få ett eget nummer av BrandSäkert direkt i brevlådan. 7 fullspäckade nummer om året för endast 420 kronor inklusive moms.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
Tipsa oss om nyheter och du har chansen att få en trevlig överraskning. Alla nyhetstips som publiceras belönas. Tveka inte. Skriv till oss nu!
 |
|
|
|
|
|
|
Anmäl dig här så skickar vi vårt digitala nyhetsbrev till dig med e-post så snart något nytt har hänt. |
|
E-POST
|
|
|
|
 |
|
Räddningstjänsten ska förutom att rycka ut och släcka bränder även arbeta förebyggande.
TEXT Lena Gylfe FOTO Colourbox.com
|
|
|
LSO sex år senare
|
|
Lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft 2004. Efter fem år följs nu lagen upp av en arbetsgrupp på Försvarsdepartementet, och olika remissinstanser har fått lämna sina yttranden. Där finns kritik mot styrning men också glädjen över större samverkan i brandskyddsfrågor kommuner emellan.
|
|
|
Efter flera års utredningar infördes lagen om skydd mot olyckor, 2004. Initiativet till den nya lagstiftningen togs av regeringen efter påtryckningar från bland annat Sveriges Kommuner och Landsting, räddningstjänsten och privata intressen.
Ett halvt decennium senare sker nu en uppföljning av lagen – blev den som det var tänkt?
Bland dem som lämnat remissvar till Försvarsdepartementet är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Svenska Brandbefälets Riksförbund (SBR) och Brandskyddsföreningen. Utredarnas uppföljning i sju kapitel med bedömning och förslag till utveckling både risas och rosas av instanserna.
Med införandet av LSO fanns intentionerna att frångå detaljbestämmelser, fokusera på den enskildes ansvar och låta kommunerna få större frihet att utforma sitt arbete och räddningstjänstens organisationer.
– Förr reglerade lagarna vad kommunerna skulle göra, nu bestämmer kommunerna själva vilka resultat som ska åstadkommas, förklarar Ulf Lago, sekreterare i SBR.
Anders Lundberg är brandingenjör på Enheten för brandskydd och brandfarlig vara på MSB. Han beskriver att myndigheten, i sitt remissvar angående målstyrningen, anser att vissa frågor bör lyftas till en nationell nivå, i likhet med trafiksäkerhetsarbetet och miljöarbetet.
– Idag arbetar kommuner med målstyrning och handlingsprogram som visar stora variationer i arbetssätt, kvalitet och ambitioner. Ett sätt, som utredarna föreslår, är att förbättra utbildning och handböcker som extra stöd till kommunerna. Men vi tror på en utvecklad statlig målstyrning där arbetet blir mer nationellt och skulle gärna se att brandskyddsfrågor lyftes upp till den nivån.
Tillåts inte styra
SBR anser att friheten för kommunerna att styra sin egen verksamhet har försvårats av länsstyrelsen och statens syn på styrningen.
– Vi upplever att kommunerna på många håll har fått anpassa sig till länsstyrelsens tillsyn och inte tvärtom. Staten ställer indirekta krav på att handlingsprogram måste se ut på ett visst sätt, men sådana dokument vill de flesta kommunfullmäktige inte befatta sig med. De vill styra på en övergripande nivå, säger Ulf Lago.
Han menar att skydd- och säkerhetsfrågor ska vara naturliga i kommunens verksamhet:
– Om detta område inte tillåts styras på samma sätt som andra kommunala verksamheter, blir det problem. För att skydd- och säkerhetsfrågor ska bli ett naturligt inslag, får de inte bli detaljreglerade. Här måste staten stimulera ett nytänkande och nyskapande!
SBR tycker att länsstyrelsens tillsyn i vissa fall har försvårat utvecklingen av handlingsprogrammen, och håller tillbaka en kreativitet som finns i kommunerna.
– Givetvis ska staten ha god insyn i verksamheten, men genom att släppa lite på tyglarna skulle fler goda exempel kunna växa fram och spridas i hela Sverige. I Jönköping, till exempel, har man tagit ett bredare grepp kring skydd- och säkerhetsfrågor. Här har man mer tittat på kommunens behov än statens behov av effektiv tillsyn.
Fredric Jonsson är samordningsansvarig för trygghet och säkerhet i Jönköpings kommun, en funktion som är placerad på räddningstjänsten.
– Vi tyckte att lagstiftarnas ambition var för liten, vi vill se en helhet kring de fyra begreppen LSO, krishantering, brottsförebyggande arbete och kommunens interna skydd.
De fyra begreppen har gjorts till en kommunledningsfråga.
– Nu försöker vi skriva styrdokument som dockar i varandra på ett naturligt sätt, för att till hösten skriva ett handlingsprogram för alltihop så att vi skapar en helhet.
I dag finns ett nätverk av kommuner som anammat en likadan arbetsform, bland annat Nyköping, Varberg och Örnsköldsvik.
Olycks- och skadeutveckling
Utredarna skriver i sin uppföljning av LSO att olycks- och skadeutvecklingen i huvudsak visar på en neråtgående trend, förutom på områdena äldres olyckor och bränder i skolmiljö.
Svenska Brandbefälets Riksförbund och Brandskyddsföreningen vänder sig mot både formuleringen och uppfattningen:
– Det går inte att nöja sig med att visa hur siffrorna gått upp eller ner. Vad som behöver klarläggas är vilken nivå vi ska ha i ett välfärdsland som Sverige – är det värdigt att ha så pass höga siffror i vår olycksstatistik? frågar Ulf Lago på SBR.
Brandskyddsföreningen bedömer att det inte finns tillräckligt med underlag för att påstå att utvecklingen visar en neråtgående trend.
– Äldres olyckor och bränder i skolmiljö inte bara avviker från detta, avvikelsen är kraftig i en starkt uppåtgående riktning. Här fordras verkliga krafttag för att vända på utvecklingen, och vi efterlyser tydliga nationella politiska mål, säger Göran Schnell, vd på Brandskyddsföreningen.
I uppföljningen av LSO föreslår utredarna att Socialstyrelsen ska ges uppdraget om säkerhetsarbetet för äldres olyckor.
– Vi tycker att det ska ges till såväl Socialstyrelsen som till MSB, att ta fram en nationell handlingsplan, säger Anders Lundberg.
Detsamma gäller för uppdraget att minska antalet skolbränder; MSB anser att det ska vila på Skolverket i samverkan med MSB.
– För att uppdraget ska få genomslag krävs att Skolverket är delaktiga, eftersom det är mer naturligt att de går ut direkt till skolorna.
Här finner Brandskyddsföreningen att staten på ett tydligt och bredare sätt borde fördela det statliga ansvaret på de olika sektorsmyndigheterna med stöd av MSB som sakkunnig expertmyndighet.
Säkerhetsområdet
I uppföljningen av LSO konstateras att räddningstjänstens bemanning har minskat sedan lagen infördes. På MSB vill man inte dra likhetstecken med att säkerhetsarbetet försämrats på grund av detta.
– Idag samverkar fler räddningstjänster inom och över kommungränserna genom andra organisationsformer. Man har även ändrat ambitionsnivån, till och med sänkt den i vissa kommuner utan att det nödvändigtvis blivit sämre. Det är inte lagen som påverkat beredskapen, den har förändrats genom ökad effektivitet och teknisk utveckling, säger Anders Lundberg.
Samtidigt håller han med om att det blivit svårare att rekrytera personal, särskilt kvinnor, till deltidskårer.
– De utgör bara tre procent, och därför är det viktigt med ett aktivt jämställdhetsarbete för kompetensförsörjningen.
Fredric Jonsson nämner »Breddat uppdrag« som ett exempel på utveckling inom räddningstjänsten.
– Utifrån räddningstjänstens perspek-tiv är detta att, förutom att rycka ut och släcka bränder, arbeta förebyggande. Jönköpings kommun har dessutom gett räddningstjänsten uppdraget att vara den samordnande länken för det totala trygghets- och säkerhetsarbetet i kommunen. Vi är ju den enda av förvaltningarna som har »elände« som kärnverksamhet, så vi borde vara bra på att samordna dessa frågor!
Ansvaret för de olika delarna inom helheten ligger kvar inom respektive funktion.
– Socialförvaltningen ansvarar för säkerheten inom sitt verksamhetsområde, Stadsbyggnadskontoret för trafiksäkerhetsfrågor etcetera.
I övrigt anser Fredric att lagstiftningen inom säkerhetsområdet är som ett lapptäcke:
– Ansvaret delas i flera delar för samma sak. När det gäller brand hanteras det inom det brottsförebyggande området, i LSO och internt skydd, och förekommer som ett scenario inom krishantering. Brandfrågor täcks genom hela systemet.
Å andra sidan finns det hål som ingen ansvarar för:
– Framför allt när det handlar om suicidförebyggande arbete. Det är frågor som inte finns klart uttalade inom något område, inte ens i lagstiftningen. Likväl är det något av det viktigaste att diskutera.
För att få en större tydlighet, efterlyser Ulf Lago på SBR nationella säkerhetsmål:
– Det finns ju inom miljöområdet, och skulle vara ett sätt att stärka LSO.
Framtidens LSO
Utredarna föreslår att regeringen ska överväga att ge MSB, tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, en eller flera kommuner, landsting och polismyndigheter, uppdraget att utreda och pröva nya lösningar för att bli mer tillgängliga för medborgarna.
– Det handlar om att ambulans, polis och räddningstjänsten ska hitta alternativa samarbetsformer genom så kallade Trygghetsstyrkor. Vi är positiva till ett sådant uppdrag, säger Anders Lundberg och nämner »Karlstadssystemet« som fanns från 1890- till 1920-talet, och var en liknande metod.
SBR och Brandskyddsföreningen tycker att tanken på Trygghetsstyrkor låter spännande.
Sammanfattningsvis ser de tre remissinstanserna att LSO har skapat ett öppnare säkerhetsarbete i Sverige. SBR anser att det har blivit en bredare samverkan i kommuner, bland olika förvaltningar och kommuner emellan. Det har satsats mer på utbildning och informationskampanjer.
– Vad vi har lärt oss är att människor från andra kulturer inte tar till sig information på det sätt vi varit vana vid. Framtidens utmaning är bättre mångfaldskompetens, så att vi förstår vilket samhälle vi arbetar i; vilka målgrupper som finns och hur vi ska att nå ut till dem, säger Ulf Lago.
Göran Schnell summerar Brandskyddsföreningens intryck av lagen:
– Vi efterfrågar inte några större förändringar i LSO. Snarare är det tillämpningen av den som behöver bli mer strukturerad med en klar ansvarsfördelning, tydliga arbetsmetoder, effektivare tillsyn och uppföljning av olyckor och förebyggande åtgärder samt effektivare sanktionsmöjligheter. 
|
|
|
Läs hela artikeln i den tryckta tidningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
