|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
Få ett eget nummer av BrandSäkert direkt i brevlådan. 7 fullspäckade nummer om året för endast 420 kronor inklusive moms.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
Tipsa oss om nyheter och du har chansen att få en trevlig överraskning. Alla nyhetstips som publiceras belönas. Tveka inte. Skriv till oss nu!
 |
|
|
|
|
|
|
Anmäl dig här så skickar vi vårt digitala nyhetsbrev till dig med e-post så snart något nytt har hänt. |
|
E-POST
|
|
|
|
 |
|
Thomas Hensler är noga med brandskyddet i fastigheterna.
TEXT Camilla Löfgren FOTO Karin Wandrell
|
|
|
Små steg ger stora effekter
|
|
Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping tar brandskyddet på allvar. Säkerhetschefen Thomas Henslers filosofi är att det är bättre att ta små steg som ger större effekt i längden än att köra stora kampanjer och punktinsatser.
|
|
|
För ett par år sedan bestämde sig Stångåstaden, Linköpings största värd med 18 000 lägenheter runtom i staden, för att se över sitt systematiska brandskyddsarbete.
– Det visade sig vara väldigt spretigt, säger Thomas Hensler. Det fanns en mängd olika installationer och ingen var riktigt säker på hur alla fungerade. Därför ville vi handla upp något som vi själva förstod.
Thomas, som också sitter med i styrelsen för Brandskyddsföreningen Östergötland, tog kontakt med Brandskyddsföreningen Sverige eftersom han ville ha hjälp av en oberoende part.
– Hasse Andersson och Lasse Rang hjälpte oss att göra en lista över allt som kan finnas i en fastighet. Därefter tog vi fram ett dokument där varje funktion beskrivs, följt av lämplig kontrollmetod utifrån regelverk och annan kunskap för att föreslå frekvensen av kontroller. Det blev själva underlaget för upphandlingen.
Därefter gjordes en inventering av alla fastigheter, tre våningar och högre, för att få fram en motsvarande lista över vad som skulle finnas på plats.
– Det gav oss två dokument att handla upp. Dels vad vi ville ha gjort och hur många ställen som skulle kontrolleras, dels pris på tillkommande kompletteringar.
Linköpings Brandservice vann upphandlingen och två anställda därifrån ansvarar nu för anläggningsjobbet avseende brandlarm. I arbetet ingår även att arbeta med enklare justeringar. Åtgärder för upp till 4 000 kronor har de mandat att åtgärda direkt. Vid högre belopp tas beslutet i dialog med affärsområdeschefen.
– Nyinvesteringar beslutas på affärsområdeschefsnivå för att komma med i nästa års budget. Förr saknades det ett helhetsgrepp, nu finns allt samlat på ett ställe. Själv är jag egentligen bara intresserad av eventuella fel och brister. Alla godkända inspektioner och beslut finns samlade hos Linköpings Brandservice där de lätt kan plockas fram vid behov.
Sporrad av arbetet med SBA gjorde Thomas även en inventering av hyresgästlokalerna förra året och där har man nu lagt en miniminivå för brandskyddet. Det ska finnas släckutrustning, utrymningsplan och utrymningsvägar i alla lokaler. Den uthyrningsansvariga ska förstå att de gör en överlämning när de lämnar över nycklarna och se till att den som hyr är informerad om brandskyddet. Det framgår också klart och tydligt av hyresavtalet att det är den som hyr som är ansvarig.
Gott om studenter
Studentbostäder i Linköping är ett dotterbolag till Stångåstaden som förvaltar de flesta av stadens studentbostäder.
– Vi har mycket kontakt med räddningstjänsten och de har utsett en kontaktperson, Ulf Asplund, som vi använder oss av ganska frekvent på Studentbostäder. Studenter är en dynamisk grupp och i Linköping finns det runt 4 500 stycken. Här finns de största riskerna och flest allvarliga tillbud sker här. Mycket är ungdomligt oförstånd som att till exempel koppla ur brandlarmet vid fester vilket har gjort att vi numera har ett heltäckande brandlarm kopplat till räddningstjänsten i våra studentboenden.
De gemensamma köken i korridorboendena ger upphov till många larm på grund av torrkokning, dåligt rengjorda ugnar med mera.
– Då är det viktigt att ha bra kontakter med räddningstjänsten. I somras upplevde till exempel brandmännen att de åkte till samma adress om och om igen men det visade sig vara fellarm från en central som betjänade ett helt kvarter. Det var spridda larm men samma typfel. Sedan kan man också diskutera vad som är tillbud och vad som är falsklarm. En bortglömd kastrull hade kanske börjat brinna om inte larmet funnits.
Thomas satte sig ner tillsammans med Linköpings Brandservice och Studentbostäder för att se hur de kunde lösa detta. Svaret blev att ta bort rökdetektorerna i köket och ersätta dem med värmedetektorer i korridoren för att slippa fellarm.
– Vi hade en storbrand på studentboendet Flamman 2006. Den började i en lägenhet på morgonen och orsakades av rökning eller tänd rökelse. Larmet gick när korridoren var rökfylld. Jag begriper fortfarande inte hur de som bodde där lyckades ta sig ut. Branden spred sig sedan via takfoten uppåt. Runt 150 studenter fick evakueras. I somras hade vi en ny incident på Flamman när en tjej slängde en använd engångsgrill i soporna vilket ledde till att två korridorer fick renoveras.
Vingla men inte falla
Runt 30 procent av studentkåren byts ut varje år. Därför måste man skapa information som fungerar för grupper med internationell bredd. Ett exempel är införandet av ett 20 minuter långt pass i brandsäkerhet under nollningsperioden.
– Vi kan inte förändra människor och hinner inte utbilda 1 800 personer. Vårt mål är att skapa en trygg miljö med bra tillträdes- och skalskydd. Vi försöker få studenterna att respektera reglerna men de ska inte behöva råka illa ut på grund av brister i boendemiljön. De ska kunna vingla utan att falla.
Ett problem har varit stora korridorfester, då det samlats upp till 50–60 studenter i köket, korridoren eller källaren. För att komma till bukt med detta införde Studentbostäder i samarbete med Linköpings universitet så kallade studentväktare som jobbar några timmar varje natt, vilket har gett bra effekt. Thomas har också tagit fram en skylt med budskapet att högst 20 personer får uppehålla sig där samtidigt, som sitter i alla korridorer.
– Det har skämtats lite med den men det är svårt att argumentera med en skylt när väktarna kommer, säger Thomas.
Ett annat problem är att dörrstängarna, som ska hålla brandcellerna intakta, slits sönder. Även där har Thomas valt att sätta upp en skylt som förklarar vikten av att hålla dörren stängd.
– Det är så enkelt att hamna i tekniska lösningar och bortse från folks grundbeteende. Man ska alltid utgå ifrån att folk är bekväma och bygga lösningar utifrån detta. Om det är obehagligt att göra fel gör du rätt och om det är enkelt att göra rätt går det av bara farten!
Han tar upp ett annat exempel från Linköpings högsta hus Tornet. Där har det visat sig att nöduttagen på dörrarna är alltför lika vanliga handtag. Trots en tvåspråkig skylt missar folk dörrknappen.
– Nöduttaget är alltför frestande och vi är inprogrammerade att använda handtag. Jag tog fram en enkel plastskylt, som kostar tre kronor att tillverka, och satte fast på nöduttaget och det fungerar. Plötsligt är det en lapp och inget handtag.
Mobila sprinkler intressant
Thomas välkomnar diskussionen om införande av sprinkler i nybyggen och har väckt tanken på att införa mobila sprinkler inom Stångåstadens nya affärsområde Seniorboende.
– Min idé är att låta mobila sprinkler bli ett tillval som allt annat. Jag tycker att det är obegripligt att frågan ens behöver diskuteras när det gäller personer med riskbeteende. Mobila sprinkler går att återanvända och de kostar bara 30 000 kronor. Det handlar om vanlig bostadsanpassning. Dessutom medför sprinkler mindre miljörisk. Det är också lättare att reparera en vattenskada än en brandskada men vi har fortfarande lång väg att gå innan det blir verklighet.
Under 2009 hade Stångåstaden 13 bränder i lägenhet varav en storbrand (då en eller flera lägenheter blev helt utbrända) och fem bränder i gemensamma utrymmen. Nästan hälften av bränderna startade i köket.
– Vi jobbar med spisvakt för riskpersoner och har tittat på Brandskyddsföreningens koncept »Brandsäkert hem« för att eventuellt kunna erbjuda det som tillval vid nyproduktioner. Den enda bristen enligt mig är att få de boende att gå den tre timmar långa utbildningen för att bli certifierade. Jag tror inte att det passar vår kundgrupp. Då är det lättare att skapa skyddsvallar runtomkring.
En annan kanal att sprida information genom är Stångåstadens kundtidning »Välkommen hem«. Sedan fyra år tillbaka är det varje jul med en tävling i brandkunskap där hyresgästerna kan vinna brandsläckare.
– Tidningen har ett läsvärde och tävlingen tjänar som en påminnelse, alltid är det något som fastnar. Förra året hade hela Linköping bara en julbrand i december.
Utbilda personalen
Även den egna personalen behöver utbildning med jämna mellanrum.
– Kunskap är en färskvara. Vi kommer att köra tre utbildningsblock för all personal – hot och våld, brandskydd och första hjälpen. Tanken är att 30 procent av personalen på varje kontor ska gå ett block per år efter rullande schema. Det finns också en säkerhetsansvarig på varje kontor.
Thomas visar runt på kontoret i Ryd och pekar stolt ut »altartavlan«, räddningsstationen, som står fullt synlig mitt i lokalen så att även besökare ska notera den.
– Den är hiskeligt ful men nyttig, brandskydd är en verksamhet i strid med estetiken, säger han och skrattar.
På väggen under »altartavlan« hänger en låda inköpt på Biltema som innehåller utrymningsinstruktioner och en utrymningsledarväst. Tanken är att vem som helst på kontoret ska kunna ta på sig ansvaret som utrymningsledare.
– Våra områdesansvariga har också gått en kurs i brandskydd i och med SBA för att öka förståelsen och för att de ska vara vakna på risker. Det gör också att de kan ta diskussioner med hyresgäster om varför man inte får ha saker i trappuppgången eller hänga en bonad över brandlarmscentralen för att den är så ful. Överhuvudtaget måste vi vara vakna och få användarna av anläggningen att förstå varför de inte får göra vissa saker och istället sätta oss ner tillsammans och hitta en lösning som fungerar. 
|
|
|
Läs hela artikeln i den tryckta tidningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
