|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
Få ett eget nummer av BrandSäkert direkt i brevlådan. 7 fullspäckade nummer om året för endast 420 kronor inklusive moms.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
Tipsa oss om nyheter och du har chansen att få en trevlig överraskning. Alla nyhetstips som publiceras belönas. Tveka inte. Skriv till oss nu!
 |
|
|
|
|
|
|
Anmäl dig här så skickar vi vårt digitala nyhetsbrev till dig med e-post så snart något nytt har hänt. |
|
E-POST
|
|
|
|
 |
|
TEXT Lena Gylfe FOTO Stefan Bohlin
|
|
|
Sprit och rökning bakom många dödsbränder i Norden
|
|
Under en tioårsperiod har bostadsbränderna i Norden både minskat och ökat. I Danmark och Norge har en större medvetenhet om brandskyddsfrågor bland medborgarna fått antalet bostadsbränder att sjunka, medan läget är relativt konstant i Sverige.
|
|
|
I Finland har den ökade alkoholkonsumtionen bidragit till fler bostadsbränder. Nu satsar den finländska regeringen på ett stort säkerhetsarbete för att göra Finland till det tryggaste landet i Europa till år 2015.
I Danmark har räddningstjänstens utryckningar till bostadsbränder under de senaste tio åren blivit färre. Peter Hofman-Bang arbetar som överingenjör på Danska Beredskabsstyrelsen och han tror att det bland annat beror på den ökade förekomsten av brandvarnare i hemmen.
– Ett större antal av de uppkomna bränderna har kunnat släckas utan räddningstjänstens insats, tack vare brandvarnarna. Samtidigt har brandundervisning i skolorna medfört en större medvetenhet om riskerna för brand i bostad.
En liknande teori har Håvard Kleppe, kommunikationschef på Norsk Brannvernforening.
– I Norge ser vi en liten nedgång bland bostadsbränderna, vilket informationskampanjer och brandskyddsutbildning för alla medborgare kan ha bidragit till.
Av Sveriges cirka 11 000 bränder i byggnader varje år, är omkring 6 000 brand i bostad.
– Utvecklingen tyder inte på en markant nedgång för bostadsbränder och jag tvivlar på att det finns någon enstaka åtgärd som kan få ner siffran. I stället behövs det många samverkande åtgärder i form av bättre brandskydd och information, säger Anders Lundberg, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Den slutsatsen har även Finland dragit efter att bostadsbränderna blivit fler de senaste åren.
Räddningsbranschens Centralorganisation, SPEK, vill bland annat få ner alkoholkonsumtionen då den är en stor orsak bakom olycksutvecklingen.
– Politikernas beslut att dra ned antalet platser i sjukvården och på vårdhem genom att placera brukare i eget boende, människor som har en sämre förmåga att ta hand om sig själva, har också bidragit till att det blivit flera bostadsbränder, säger Matti Orrainen, ansvarig för brandskyddsfrågor på SPEK.
Skilda brandorsaker
De främsta orsakerna bakom bostadsbränder i Norden skiljer sig något åt mellan länderna. Av Danmarks alla lägenhetsbränder 2005–2008, berodde 30,5 procent på oaktsamhet vid matlagning, elanvändning och heta arbeten. Under samma period orsakades 42 procent av villabränderna av igensotade skorstenar.
– Man eldar med dålig ved och för lite syre, säger Peter Hofman-Bang.
I Norge är det största upphovet till bostadsbränder torrkokning. Levande ljus, fel i elektriska anläggningar och inkorrekt bruk av elektriska apparater är andra orsaker.
Sveriges sammanställning över bostadsbränder visar att de flesta uppstår av okänd anledning; år 2008 var antalet 1 156, tätt följd av orsaken soteld (brand i skorsten och eldstäder) och glömd spis. Först långt därefter kom tekniskt fel, rökning och levande ljus.
– Min uppfattning om varför så många orsaker är okända, är att insatsrapporterna skrivs nästan omedelbart efter larmet, när styrkan är tillbaka på stationen. Om man då inte tydligt vet orsaken, fyller man i »Okänd«. Det görs sällan någon uppdatering även om den rätta orsaken blir känd i ett senare skede via en djupare brandutredning eller polisens undersökningar, berättar Anders Lundberg.
I Finland ligger rökning bakom många bostadsbränder.
– Ofta har rökaren alkohol i blodet, säger Matti Orrainen, som även ser att övervägande delen dödsbränder i hemmen vållas av rökning.
Samma bild visar de tre andra länderna.
– Hälften av alla dödsbränder i Danmark orsakas av rökning, vanligtvis i kombination med alkohol, droger eller medicin, säger Peter Hofman-Bang.
Håvard Kleppe nämner att Norsk brannvernforening förra året inledde projektet »Alkohol og brann« för att närmare undersöka sammanhanget mellan alkohol och bränder. Resultatet väntas tidigast under 2010.
Förebyggande brandskyddsarbete
Gemensamt för Norden är att merparten av dem som omkommer i brand i bostad är människor över 65 år. För att minska mängden bostadsbränder och antalet omkomna i samband med dessa, har de nordiska länderna vidtagit olika åtgärder.
I Norge har regeringen tillsatt en projektgrupp för att arbeta med förebyggande frågor inom brandskydd. Som en följd av detta kommer Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, DSB, att titta närmare på om dagens regler för brandvarnare och släckutrustning ska bli strängare. Sedan 1990 kräver DSB att det ska finnas minst en batteridriven brandvarnare per bostad.
– Det är möjligt att det kommer ett villkor om nätanslutna brandvarnare senare i år, men detta gäller förmodligen bara nya bostäder, säger Håvard Kleppe.
I dag finns redan kravet om brandsläckare eller brandslang i norska hem.
För att öka brandskyddet hos äldre människor med eget boende, som är den största riskgruppen, undersöks nu möjligheten för hemtjänsten att införa ett »kontrollschema«. Schemaläggningen skulle ske i samråd med anhöriga och räddningstjänsten. Förslag på åtgärder är bland annat spisvakt och mobila sprinkler.
– Norsk brannvernforening anser att denna viktiga fråga bör diskuteras i regeringens projektgrupp, som troligen inleder sitt arbete till våren.
Sedan 2004 kräver Danmarks motsvarighet till Boverket nätanslutna brandvarnare med batteribackup i alla danska nybyggnationer. Kravet är en varnare per bostad.
– Vår senaste undersökning visar att 71 procent av de danska bostäderna är utrustade med en eller flera brandvarnare. Således installerar många medborgare brandvarnare, oftast batteridrivna, frivilligt, säger Peter Hofman-Bang.
Ändå är det relativt få äldre människor som har någon brandvarnare i hemmet. För att uppmärksamma detta genomför Danska BrandBevægelsen – ett samarbete mellan privata och offentliga organisationer – sedan 2007 kampanjen »Farmor ønsker sig en røgalarm«, då de årligen installerar cirka 1 000 brandvarnare hos äldre i utvalda kommuner.
I Finland är det obligatoriskt med brandvarnare, enligt samma krav som Sverige.
– Skillnaden är att våra nybyggda hus måste ha nätanslutna varnare, säger Matti Orrainen.
Sprinkler i alla bostäder
Den största avvikelsen från de nordiska ländernas brandskyddsarbete är att Finland från den 1 april 2010 endast kommer att tillåta försäljning av självslocknande cigarretter.
– Vi blir det första landet i EU som inför det i vår lagstiftning. Förhoppningsvis kommer alkoholskatten att höjas i samband med detta.
Sedan en tid tillbaka finns det krav på brandriskanalyser i finska servicehem, analyser som oftast resulterar i att byggnaderna måste förses med sprinkler.
– Idag finns cirka 650 sjukhus och servicehem med boendesprinkler. De senaste åren har vi haft fem bränder i sådana byggnader, där vi kunnat konstatera att sprinkler räddat de boende.
Matti berättar att SPEK rekommenderar sprinkler till alla typer av bostäder.
– Vi uppskattar att det minskar antalet omkomna i bränder med cirka 80 procent.
Finlands intresse för sprinkler väcktes efter att de installerats i hemmen hos vissa riskgrupper (äldre, handikappade och missbrukare) i Vancouver, Kanada, i början av 1970-talet. Det visade sig vara en effektiv åtgärd och idag är det lag på att offentliga och privata nybyggnationer i staden måste ha sprinkler.
– SPEK tycker att Vancouvers modell passar mycket bra i Finland och främjar därför boendesprinkler.
I Sverige tillsattes hösten 2009 en arbetsgrupp på Försvarsdepartementet för att följa upp lagen om skydd mot olyckor, LSO. Efter dödsbranden i Rinkeby fick gruppen även ett tilläggsuppdrag att analysera hur brandskyddet för den enskilde såg ut. I november resulterade detta i ett regeringsuppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att ta fram en nationell strategi för hur den enskildes brandskydd kan stärkas.
– Det här är en uppgift som kräver samarbete med flera aktörer på nationell och lokal nivå, säger Anders Lundberg.
Nationellt handlar det bland annat om att myndigheterna ger ett bra stöd till räddningstjänsterna och lokalt att vara ute bland de boende och söka upp dem som drabbas.
– För människor med funktionsnedsättning är det inte tillräckligt med brandutbildning och brandvarnare. På MSB har vi sett hur en del kommuner använder sig av möjligheten att införa mobila släckanläggningar och boendesprinkler till särskilda riskgrupper.
Anders nämner också spisvakt som ett intressant alternativ.
– Men tyvärr kan det inte bli obligatoriskt vid nybyggnation eftersom Boverkets regler enbart gäller byggnaden och således inte omfattar krav på hur bostaden ska vara utrustad.
Utbyte mellan gränserna
För att utveckla brandskyddsarbetet har Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige bildat »Nordiska förebyggande gruppen«, som träffas en gång per år. Deltagarna diskuterar policyfrågor, lagstiftning, intressanta händelser och utbyter informationsmaterial.
– Vi delar med oss av erfarenheter och jämför statistik på bland annat bostadsbränder. Vi kan inte acceptera att mängden dödsbränder i hemmen ökar, säger Anders Lundberg.
I Sverige innebär LSO att den enskilde medborgaren har ett eget ansvar för sin säkerhet och sitt brandskydd. Danmarks motsvarighet är Beredskabsloven som innehåller straffbestämmelser om vårdslöshet med eld.
– Vi har inte haft några större ändringar i vår lagstiftning, inte någon ökad fokusering på den enskildes skyldigheter i brandskyddsfrågor, som i Sverige, säger Peter Hofman-Bang.
I Norge finns lagen »Lov om brann- og eksplosjonsvern« och »Forskrift om brannforebyggende tiltak og tilsyn«, som handlar om individens, bostadsägarens och företagets ansvar för brandsäkerhet.
Finland har en liknande lag som Sverige, och har dessutom tagit fram »Program för den inre säkerheten«, vilket är en plan för att göra Finland till det säkraste landet i Europa om fem år.
– Vi vill bland annat reducera antalet omkomna personer i olyckor, vårt mål är högst 50 döda i brand år 2015. Brandvarnare, självslocknande cigarretter och sprinkler är en hjälp på vägen, avslutar Matti Orrainen. 
|
|
|
Läs hela artikeln i den tryckta tidningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
