Annons

Du är här

Brand 2019: Frivilliga brandmän stort i Tyskland

Publicerad23 maj 2019  Text Rickard Lindholm

Brandkonferensen

Tyskland har en miljon utbildade brandmän. Rekryteringen sker till stor del via ungdomsbrandkårerna, ett koncept Sverige skulle kunna ta efter.

Det är en vanlig dag på jobbet för Frank Skorupa, räddningschef på brandstationen i Rostock. Han har precis gått på lunchrast när någon har hittat en 500-kilos bomb från andra världskriget ute på stan, något som sker vartannat år i Rostock. I första hand är det polisen som ska ta hand om ärendet, men räddningstjänsten brukar också behöva åka ut för att kontrollera området.

– Jag har hela tiden trott att de här tillbud­en skulle bli färre, men det verkar inte så, fortfarande hittar man bomber här i Rostock. Nu beror det på att det är mycket nybyggen och att de hittar bomber när de ska gräva ny grund, säger Frank Skorupa.

Men det är inte på grund av tyska räddningstjänstens arbete med bomber som Sverige har kastat avundsjuka blickar över Östersjön. Till skillnad från här verkar tysk­arna väldigt engagerade i sitt brandförsvar. En miljon tyskar är utbildade brandmän och de flesta är aktiva på volontärbasis. Varje by med fler än 300 invånare måste nämligen ha sitt eget brandförsvar.

– Sedan ska det bara täcka det egna behov­et. Så i en mindre by kanske det handlar om sex personer och en bil. Eftersom det är volontärer innebär det inga stora kostnader för staden. Det enda som behöver köpas in är en bil och kläder. Den stora kostnaden för våra anställda brandmän är just löner, säger Frank Skorupa.

Runt 97 procent av Tysklands räddningstjänst består av denna typ av frivilligorganisationer. Utbildningen sker lokalt på den egna brandstationen, men också genom träning på någon av de skolor som utbildar brandmän. Det handlar om ett par helger om året och det är här volontärbrandmännen trän­ar rökdykning och liknande.

– Jag blir ofta förvånad över hur vältränade och kunniga de är. De kan många gånger mäta sig med heltidsanställda brandmän. Mycket handlar om att de är engagerade och gör det helhjärtat, säger Frank Skorupa.

Startar som sexåringar

I dag är Frank Skorupa anställd på brandstationen i Rostock, men han började sin karriär inom räddningstjänsten som volontärbrandman. Han är fortfarande aktiv i byn där han bor när han är ledig från jobbet som räddningschef. Vid de tillfällen han har varit på besök i Sverige har han varit lite förvånad över svårigheterna att rekrytera deltidsbrandmän.

– Något man kanske ska påpeka är att vårt sätt att jobba har vuxit fram under en tidsperiod på 100 år, så det är inget man löser över en natt. Det behövs en lag som styr och pengar från staten. När det kommer till engagemang så har vi haft en annan förberedelse för katastrofer sedan andra världskriget och kalla kriget, när vi var tvungna att organisera oss, säger han.

Med det sagt, är det fortfarande imponerande att var åttionde person i Tyskland är utbildad brandman. Det handlar heller inte bara om äldre som var med under kalla­ ­kriget utan även unga engagerar sig.

– Vi har en ungdomsbrandkår för 10–16-åringar som ses en gång i veckan, gör övningar och lär sig om brandsäkerhet. Några tyckte att det var för sent att vänta tills de var tio eftersom fotboll och andra aktiviteter börjar från sex år. Så i dag har vi några barnbrand­kårer. De ses inte lika ofta och då är det mer fokus på lek, säger Frank Skorupa.

Enligt honom är ungdomsbrandkåren den viktigaste rekryteringsbasen för volontärbrandkåren. I dag är 245 000 ungdomar aktiva och enligt Frank Skorupa går 80 procent vidare till att engagera sig i volontärbrand­kåren.

– Jag är själv ett exempel på någon som gått från ungdomsbrandkåren till volontärbrandkåren och som i dag är anställd som brandman. Jag tror att många unga tycker att det är häftiga verktyg som de lär sig jobba med och så ser de amerikanska filmer om brandmän och tycker det verkar spännande. Det är också en möjlighet att ge tillbaka något till samhället, säger Frank Skorupa.

Meningsfull fritid

Även Sverige har en aktiv ungdomsbrandkår. Runt om i landet finns totalt 15 kårer med runt tio ungdomar i varje. Alla mellan 11 och 18 år kan bli medlemmar i mån av plats. Stefan Agnesson, som till vardags jobbar på ambulansen, är ansvarig för Ungdomsbrandkåren Laholm. Var tredje vecka träffar han sina tre kårer.

– Det absolut viktigaste för mig är att skapa en meningsfull fritid för ungdomarna. Alla är inte skapta för att spela boll eller liknande och då är Ungdomsbrandkåren ett alternativ, säger han.

Ungdomsbrandkårens aktiviteter följer ganska mycket de vuxnas, men självklart anpassat efter ungdomarnas förmåga. Det innebär allt från rökdykning till att öva på hur de ska bete sig vid en trafikolycka. Alla tränas också i hjärt-lungräddning och går igenom en D-HLR-utbildning, vilket är densamma som all insatspersonal genomför. Den viktigaste skillnaden ungdomsbrandkår­en utgör är ur ett förebyggande syfte, enligt Stefan Agnesson.

– Jag gör det för att jag är intresserad av förebyggande arbete och för att jag tycker att det är väldigt kul att prata med folk. Då är det här idealiskt. Ungdomarna är perfekta när det gäller att förebygga olyckor. Vi brukar samla in pengar till Musikhjälpen varje år och innan de önskar god jul, brukar ungdomarna alltid påminna om att kolla brandvarnaren och tänka på att släcka de levande ljusen, säger han.

Räddar grisar och hästar

Ett av de roligaste momenten ­enligt deltagarna, är rökdykningen. Här får ungdomarna lösa ­kluriga ­utmaningar i dålig sikt, ibland kan det också handla om att göra ­övningar i en bastu. Viktigt är att de inte använder skarp rök. Ett annat favoritmoment är kanske lite mer över­raskande.

– Djurräddningen är en favorit. Där använder vi oss av hästar eller grisar. När det gäller hästarna handlar det om att lägga på ett grimskaft och leda ut hästen. Grisarna däremot är så små att det går att lyfta upp dem i famnen, så ungdomarna får välja om de ska flytta grisarna en i taget eller i grupp. I grupp kan det bli ganska stökigt och ser komiskt ut, säger Stefan Agnesson.

Intresset bland ungdomar för att vara med i ungdomsbrandkåren är högt, svårigheten ligger i att rekrytera ledare. Jobbet är ideellt och kräver mycket tid. Många går från att vara med i ungdomsbrandkåren till att bli ledare, men eftersom det i dagsläget bara finns 15 kårer i Sverige drabbar det återväxten, något som kan påverka försörjningen av kompetens till räddningstjänsten i det långa loppet. Under 2018 lämnade Sveriges Ungdomsbrandkårer in en skrivelse till riksdagen om att satsa mer på ungdomsbrandkårerna. Inte minst efter förra sommarens skogsbränder blev det tydligt att Sverige behöver fler utbildade brandmän.

– Av de som har gått i mina kårer har 15 personer gett sig in i blåljusyrket efteråt. Vi är fyra på ambulansen, två poliser och ett helt gäng brandmän, säger Stefan Agnesson.

Frank Skorupas 3 bästa rekryteringstips:

Jobba lokalt: En anledning till att så många engagerar sig i volon­tärbrandkårerna är för att de hjälper sin egen by eller stad. Många brandkårer jobbar också väldigt hårt för att synas vid lokala event.

Börja tidigt: En stor del av rekryteringen till volontärbrandkårerna sker direkt via ungdomsbrandkårerna. I Tyskland försöker man tidigt locka fler att prova på yrket.

Stöd från staten: Varför så många engagerar sig är för att staten ställer krav på och ­finansier­ar volontärbrandkårerna. Utan den grunden skulle inte systemet fungera.

Förbundet Sveriges ungdomsbrandkårer

Förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer bildades 1990 och är en ideell riksorganisation som verkar för att öka riskmedvetenheten bland ungdomar, vilket i sin tur leder till ett engagemang i föreningslivet och en meningsfull fritid. Förbundets uppgift är att vara ett samlande organ som ska företräda och tillvarata de ­anslutna föreningarnas intresse.

Ungdomsbrandkåren finns på följande orter: Norrköping, Falköping, Älvdalen, Trollhättan, Kungsbacka, Falkenberg, Halmstad, Laholm, Svedala, Ystad, Helsingborg, Malmö och Genarp.

306 brandbilar

Ungefär samtidigt som skogsbränderna rasade i Sverige drabbades även Tyskland av skogsbränder. Trots detta kunde tyska brandmän åka till Sverige för att hjälpa till.

En anledning till att denna typ av hjälpinsatser fungerar så pass bra är att Tysklands motsvarighet till MSB har köpt in och placerat ut 306 brandbilar i olika områden som endast får användas om någon annan stad behöver hjälp. Det gör att den lokala volontärbrandkåren slipper använda sitt eget fordon och på så sätt bli utan resurser på hemmaplan.

Nummer 3—2019

BrandSäkert 3 2019 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2019.