Annons

Du är här

Räddningshissar ställer krav på samverkan

Publicerad9 september 2016  Text Lina Zommorodi

Bostadsbränder

Sedan BBR19 infördes 2012 måste byggnader med fler än tio våningsplan också ha räddningshissar. En positivt tillskott för räddningstjänsterna, som på så sätt kan effektivisera insatserna.

Att bygga högt har blivit mer populärt, inte minst för att stävja den stora bostadsbristen i stadskärnorna och minska pendlingstrafiken. De höga byggnaderna blir allt högre.

Sedan BBR19 infördes 2012 måste bygg­nader med fler än tio våningsplan ha räddningshissar. En positivt tillskott för räddningstjänsterna, som på så sätt kan effektivisera insatserna.

– De är en jättetillgång för att spara tid och fysisk ansträngning i höga byggnader, säger Sebastian Thuns, brandingenjör, Räddningstjänsten Syd. En räddningshiss ska nå alla våningsplan inom 60 sekunder så vid en lägenhetsbrand på elfte våningen sparar vi jättemycket tid – om de fungerar och projekteras som de ska.

När kravet på räddningshissar infördes innebar de något helt nytt för branschen.

I dag, fyra år senare, krävs fortfarande anpass­ning för att få till ett samförstånd mellan projektering och räddningstjänst så att hissarna ska vara den tillgång som det är tänkt.

Farliga fel

En utmaning för att nå hela vägen handlar om att det fortfarande finns utrymme för tolkningar, trots att det finns en standard tillgänglig som specificerar kraven på räddningshissars utformning.

– När brandskyddets utformning av­seende räddningshissar bestäms i respektive projekt kan det ge upphov till olika lös­ningar som kan leda till förvirring för rädd­ningstjänsten, säger Johan Westerlund, brandingenjör, Briab.

Han efterfrågar ett gemensamt förhåll­ningssätt för systemen i och med att det blir fler och fler höga hus och därmed också räddningshissar.

– Jag ser det som troligt att Murphys lag kan kicka in; kan nåt gå fel så kommer det att gå fel.

De övningar med räddningshiss som Räddningstjänsten Syd har haft har också understrukit behovet av korrekt projek­tering.

Vid ett tillfälle fungerade inte nyck­elbrytaren i hisskowrgen vilket innebar att räddningshissen blev obrukbar. Rädd­ningstjänsten Syd uppmanar nu projektörer att tänka till en extra gång vid installation av nyckelbrytare.

– Det är såklart bättre att få reda på en sådan sak under övning än i en skarp insats. En sådan liten funktion som inte fungerar kan slå ut en hel räddningshiss. Och vi är helt beroende av att hissen fungerar i ett 30-våningarshus, säger han.

Ett annat problem som kan uppstå när räddningstjänsten har förbisetts i projek­teringen rör valet av nyckelsystem inne i hisskorgen. Ibland sätts en generell hissnyckel in, som hissföretagen tillhanda­håller, men den har inte rädd­­n­ings­­tjänsten tillgång till per automatik.

– Hissen är där för att effektivisera vår insats vid en lägenhetsbrand. Om vi ska börja med att öppna ett nyckelskåp för att hitta rätt nyckel ger det motsatt effekt.

Lärdomar att dra

I USA är erfarenheterna av att bygga höga hus större än i Sverige och där kommer mycket av detaljkraven från just erfaren­heter från räddningstjänstens arbete, berät­tar Sebastian Thuns. Nu hoppas han på en liknande utveckling i Sverige.

– Det gäller att – på nationell nivå – ta tillvara den erfarenhet och de lärdomar av de barnsjukdomar som räddningshissarna faktiskt har, säger han. Ur ett användar­per­spektiv kan jag tycka att det måste till rutiner för praktiska övningar och insatser för att lära sig hissarna. Och vid projekt­ering av höga byggnader ska kommunens räddningstjänst tidigt kontaktas och deras erfarenheter tas på allvar så att räddnings­tjänsten kan genomföra effektiva insatser i byggnaden.

Förtydligande bok

För att underlätta för bland andra fastighetsägare, projektörer, besiktningsmän och hissleverantörer, har Johan Westerlund, tillsammans med Hissförbundet, tagit initiativ till en handbok kring hissar. I våras gavs handboken Brandskydd – Hissar ut via Brandskyddsföreningen. Den handlar inte enbart om räddningshissar, utan om hissar generellt och deras brandskydd, samt hur byggnaders brandskydd påverkar hissarna.

– Syftet med boken är att motverka problemen genom att bidra till en bättre förståelse för hur hissars brandskydd fungerar, såväl i samband med projekt­er­ing som i byggnadernas drift- och för­valt­ningsskede.

Enligt Johan Westerlund finns det, för räddningshissar, några knäckfrågor som kräver beaktning i projekteringen. Dessa rör utformning av sekundär kraftmatning, utformning av brandsluss samt vattendränering i hissgropen. Dessa tydliggörs på ett lättillgängligt sätt i boken tillsammans med aktuella regelverk.

Brandskydd – Hissar

I boken Brandskydd – Hissar tydliggörs frågor som kräver beaktning i projekteringen. Här finns även aktuella regelverk. Boken är framtagen på uppdrag av Hiss­förbundet och skriven av Styrbjörn Andrén, Lennart Strandman, Lars Söderberg och Johan Westerlund. Ville Bexander på Brandskyddsföreningen har ​fungerat som redaktörens sak­kunniga inom området.

Nummer 4—2016

Tidningsomslag för BrandSäkert 4 2016
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2016.