Annons

Du är här

En 100 meter hög skyskrapa med 34 våningar vid Västerbroplan på Kungsholmen i Stockholm kan bli verklighet 2023.

Högt mot himlen – HSB bygger träskyskrapa

Publicerad 28 februari 2014  Text Monica Walldén

En 100 meter hög skyskrapa i trä med 34 våningar kan bli Stockholms nya landmärke. Det är en av HSB:s planer för att fira sitt 100-årsjubileum 2023. Men hur ser brandsäkerheten ut?

För att uppmärksamma sitt 100-årsjubileum 2023 utlyste HSB en arkitekttävling för framtidens bostad. Uppdraget var att utforma ett nytt landmärke i Stockholm på tre valda tomter. Vinnarna blev arkitektbyråerna Berg  C.F. Møller Architects och DinellJohansson som tog fram tre förslag på träkonstruktioner. Det mest uppmärksammade är en 100 meter hög skyskrapa med 34 våningar vid Västerbroplan på Kungsholmen.

– Det är inte spikat att vi arbetar vidare med det höga trähuset, utan vi tittar på alla tre förslagen. Det beror vad Stockholms stad, arkitekterna och projektgruppen på HSB kommer fram till gemensamt. Men det är spännande arkitektoniskt med höga byggnader och det är snyggt gjort, säger Anna Karlsson, marknadskommunikatör på HSB. 

Ola Jonsson på arkitektbyrån Berg C.F. Møller Architects, som har varit med och ritat huset, betonar att syftet aldrig var att bygga världens högsta trähus. Utformningen är en konsekvens av konceptet »HSB andas«, som de tog fram åt HSB. Men för att skapa ett landmärke blev det naturligt med ett höghus vid höghustäta Västerbroplan.

Fokus på hållbarhet

– Uppdraget var att fläta samman bostadshuset med staden. »HSB andas« innebär att det finns funktioner och utrymmen i anslutning till bostadens lobby som är sammankopplade med staden, föreningen och individen, säger Ola Jonsson.

Arkitekterna har haft fokus på hållbar och miljöriktig arkitektur räknat på hela livscykeln. Trä är förnybart och har betydligt mindre miljöpåverkan jämfört med produktionen av exempelvis betong.

– Vi är övertygade om att massivträ kommer att vara ett betydelsefullt byggmaterial i framtiden och är det redan i andra delar av Europa. Det har goda kvaliteter för akustik och inomhusklimat. Man kan nå högre precision i produktionen än med andra traditionella byggmaterial, vilket innebär att man kan bygga täta hus med mindre skarvar mellan byggelement. Det är lätt, jämfört med betong, och byggnaderna går fort att resa, säger Ola Jonsson.

Brandsäkerhet?

För att dimensionera brandskyddet anlitades brandkonsulten Mattias Delin från Debrand som har använt sig av analytisk dimensionering. Byggnaden är ritad med en inre betongkärna där två hissar är belägna, varav en räddningshiss med en skyddad lobby som är en egen brandcell.

Utanför betongkärnan ligger en dubbelskalsfasad med två skilda trapphus som är separata brandceller. Ytterst ligger en öppningsbar glasfasad vilket innebär att träet inte är exponerat för väder och vind. Hela byggnaden ska vara sprinklad.

Utgångspunkten för arkitektbyråerna är att massivt trä brinner på ytan men sedan förkolnar. Konstruktionen är därför dimensionerad för att bärkraften ska behållas efter en eventuell brandpåverkan.

– Vi har utvecklat en komposit som är en kombination av stål- och träpelare. Den är ännu på idéstadiet men konsulterna har sagt att den på en teoretisk nivå ska fungera. Den är tänkt att förstärka från nedersta våningen upp till cirka tio våningar och kläs med massivt trä för att förstärka bjälklagen men även fungera som brandskydd för stålet, säger Ola Jonsson. 

Detaljprojekteringen för träskyskrapan är ännu inte klar och Ola Jonsson betonar att alla lösningar inte är på plats än.

– Det är en spännande utmaning till våra brandkonsulter. Vi har inte alla svar men välkomnar synpunkter. Vi förstår den kritik som har kommit, men vi möter också väldigt mycket optimism.  

Innan byggstart kommer HSB att göra en grundlig utredning tillsammans med arkitektkontoren för att försäkra sig om att alla säkerhetssystem ska fungera.

– Vi vägde självklart in brandsäkerheten när vi gjorde vår bedömning. Vi vill ju bygga trygga bostäder. Arkitekterna har visat att huset kan vara brandsäkrare än en byggnad i annat material. Jag är övertygad om att bostäderna ska möta framtidens behov och vara hållbara – i ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv, säger Anna Karlsson.

Trä kräver noggrannhet

Det finns ett flertal relativt nybyggda hus i trä på runt åtta–tio våningar i bland annat Växjö, Sundsvall och Sundbyberg. Utomlands finns flera exempel på trähus i den storleken och planerade projekt i Norge och Kanada på upp till 40 våningar.

Birgit Östman, som är forskare på SP Trä, är något av en nestor på området och har forskat på trähus i över 20 år. Hon är en av huvudförfattarna till boken »Brandsäkra trähus« som är följden av ett samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna.

– Brandsäkerheten i sig sätter inga gränser. Svenska byggregler kräver analytisk dimensionering för så höga hus, men principiellt ser jag inga problem. Det går att uppfylla brandkraven med träbebyggelse. Den största utmaningen är övergången mellan olika byggelement så att branden inte kan smita igenom. Där kan man behöva tänka till lite extra, säger Birgit Östman.

Hon tycker inte att de tragiska bränderna i Norge i gammal träbebyggelse är något argument mot att bygga i trä. Äldre trähus är känsliga för brand och det är svårt att lösa det utan att förstöra kulturvärdet. Det är stor skillnad mellan gammal träbebyggelse och modern dimensionering av trähus.

– Att bygga i trä ställer höga krav på noggrannhet, säger Birgit Östman. Det är framför allt viktigt med noggrann kontroll under byggtiden. Brandstoppen fungerar bara om de monterats som man har designat dem, så att man inte bygger in dolda fel.

Birgit Östman håller inte med om att massivt trä självslocknar. Man måste i stället dimensionera så att stommen aldrig blir utsatt för brand och kan klara ett helt brandförlopp. Det går till exempel att göra genom passivt brandmotstånd med gipsskivor och annat, genom aktivt brandskydd med sprinkler.

– Utrymningslösningarna är otroligt viktiga, betonar Birgit Östman. Sprinklade byggnader är i regel väldigt säkra ur den synpunkten och stoppar i princip en brand eller ger väldigt lång tid för andra insatser. Men man måste minimera risken att systemet fallerar.

Svårt att skydda konstruktioner

Ville Bexander, rådgivare för byggnadstekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen, är bekymrad över hur det ska gå att skydda en så hög byggnadskonstruktion mot brand.

– I Sverige är vi duktiga på att släcka rumsbränder, men vi är sämre på att släcka bränder i konstruktioner. Trä brinner med en konstant hastighet och går det tillräckligt lång tid har man bränt igenom även en massiv träbjälke. Konsekvensen blir ödes-diger, säger Ville Bexander.

I Boverkets byggregler är det personskydd som projekteras snarare än egendomsskydd. Det skulle gå att uppfylla lagkravet i träskyskrapan eftersom man kan hinna utrymma byggnaden och den klarar att stå under en viss tid.

– Men går det att garantera att vi inte får en byggnadskollaps efter 90 minuter? Har man inte släckt branden i konstruktionen under den tiden ligger man på gränsen för att byggnaden börjar tappa sin bärighet. Och den är 100 meter hög. Vad gör vi då?

»Den största utmaningen är övergången mellan olika byggelement

Nummer 2·2014

Den här artikeln finns med i BrandSäkert nummer 2·2014.