Annons

Du är här

Stegutrymning – fungerar det i praktiken?

Publicerad16 april 2012  Text Monica Walldén

Teknik och byggnad

Räddningstjänstens roll som en alternativ utrymningsväg vid brand är omdebatterad. Ska man lita på att stegutrymning fungerar i alla lägen? Eller ska man istället bygga husen så att man klarar att utrymma på annat sätt?

Boverkets byggregler (BBR) slår fast att bostäder och lokaler där människor vistas ska ha minst två oberoende utrymningsvägar från varje våning. En av dessa utrymningsvägar får under vissa förutsättningar utgöras av fönster. Det finns tillfällen när det är tillräckligt med en utrymningsväg, men det ställer särskilda krav på trapphuset.

När byggreglerna reviderades utredde Boverket om det var möjligt att ersätta räddningstjänsten som alternativ utrymningsväg i flerbostadshus upp till åtta våningar med byggnadstekniska lösningar. Kostnad/nytta-analysen visade dock att enklare trapphus och räddningstjänst som utrymningsväg var en acceptabel lösning. Dessutom finns det många byggnader där räddningstjänsten redan nu står för en alternativ utrymningsväg.

Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska kommuner tillhandahålla en räddningstjänst som är anpassad till den lokala riskbilden. Byggreglerna kan inte ställa krav på att det ska finnas räddningstjänst eller hur dess resurser ska se ut men kan förhålla sig till räddningstjänsten som enligt LSO ska finnas. I BBR finns ett allmänt råd som anger att normal insatstid för utrymning via fönster är tio minuter.

– Den ena utrymningsvägen får utgöras av räddningstjänstens utrymning via fönster, men det förutsätter att räddningstjänsten har förmåga, säger Caroline Cronsioe, brandingenjör på Boverket. Det innebär att byggherren måste kolla med räddningstjänsten om de har den förmågan. Vi har vänt på formuleringen i revideringen av byggreglerna och angett att man i första hand ska lösa utrymningen byggnadstekniskt, men om man har frågat räddningstjänsten om de har förmåga får den andra utrymningsvägen utgöras av fönster.

Eftersom mycket av dagens bebyggelse är uppförd på ett sätt som förutsätter att räddningstjänsten kan stå för utrymning måste kommunen även i fortsättningen ta hänsyn till detta när man organiserar räddningstjänstens resurser. LSO innebär att kommunerna inte får sänka säkerheten utan får bestämma andra sätt att uppnå målen.

Fungerar teorin i praktiken?

Men i verkligheten är det inte alltid självklart att räddningstjänsten alltid kan ta sig fram till alla byggnader. Till att börja med är det alltid en viss framkörningstid. Ibland kan det finnas hinder på vägen som gör att stegbilen inte kan ta sig fram i tid – eller ens ta sig fram alls. Det kan vara miljöstationer på gården eller träd som blockerar. På vintern kan snöröjningen vara bristfällig. Andra faktorer kan vara att stegbilen är för tung för att kunna köra fram till huset. Det kan till exempel vara ett parkeringsdäck under gården. Det är inte heller ovanligt att man har delat av lägenheter så att vissa bostäder nu har alla fönster mot en innergård eller att man har byggt om vindsförråd till lägenheter som inte heller går att evakuera med stege.

– Att räddningstjänsten ska vara en alternativ utrymningsväg fungerar inte alltid i praktiken. I byggreglerna anges att ett fönster med räddningstjänstens hjälp får användas som utrymningsväg för 15 personer. Men hur realistiskt är det egentligen att evakuera 15 personer med en stege? Dessutom råder det inte ens enighet kring vem det är tänkt att man ska utrymma med stegen – de i den drabbade lägenheten eller grannarna, säger Cecilia Uneram, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

Fastighetsägarnas systematiska brandskyddsarbete är viktigt för att säkerställa att räddningstjänsten kan ta sig fram. Alla räddningsvägar måste vara framkomliga och bärigheten på räddningsvägen ska hålla rätt mått. Men om man har byggt ett parkeringsdäck med en viss bärighet och räddningstjänsten skaffar en stegbil som väger mer, kan det ändå bli problem.

– Den ena utrymningsvägen upplever jag som tveksam idag. Väldigt många hus saknar möjlighet till en alternativ utrymningsväg. Vad är då räddningstjänstens ansvar i detta? Det är nödvändigt att räddningstjänsten tar sig ut och påtalar brister för att få en fungerande utrymning. Det är i bostäder människor omkommer och det måste fungera, säger Hans Andersson, rådgivare i systematiskt brandskyddsarbete på Brandskyddsföreningen

Bygga säkrare än lagen kräver

I ett PM med titeln »Brandskydd i praktiken« har Södertörns Brandförsvarsförbund sammanställt sin syn på bland annat stegutrymning. De menar att utrymningen måste gå att lösa på andra sätt.

– Vi på Södertörns Brandförsvarsförbund tycker inte att det är rimligt att man fortfarande bygger hus som förutsätter steg­utrymning när det finns så många uppenbara problem med det. Hur tar sig till exempel en barnfamilj ut mitt i natten? säger Claes-Göran Öhman, brandingenjör vid Södertörns Brandförsvarsförbund.

Stegutrymning tar väldigt stora personalresurser i anspråk, vilket innebär att annat räddningsarbete tvingas vänta tills steg­utrymningen är avslutad. Det är dessutom inte helt okomplicerat att evakuera människor via stege. Väderförhållanden och mörker kan göra utrymningen farlig och personer med nedsatt fysisk förmåga har oftast inga förutsättningar att klara en utrymning med stege på egen hand.

Nu har Södertörns Brandförsvarsförbund bjudit in byggnadsnämnder, bygglovsalliansen och brandskyddskonsulter som är verksamma i deras område för att diskutera möjliga strategier och lösningar för ett säkert brandskydd i bostadshus. 

– Vi gjorde en översyn över framkomliga räddningsvägar vid bostadshus i Södertälje och kom till slutsatsen att nio av tio räddningsvägar inte ens var framkomliga med en polisbil. Det är då inte möjligt att tro att man ska kunna ta sig fram med stegbil. De uppställningsplatser för stegbilar som finns vid vissa hus är också sällan tillgängliga, säger Claes-Göran Öhman.

Att hus byggs enligt minimikraven tycker han är helt orimligt. Han gör en jämförelse med bilar, som har minimikrav på bilbälte och varningstriangel men där airbag inte hör dit. Ändå skulle ingen biltillverkare släppa ut en ny bil på marknaden utan att utrusta den med de senaste krocksäkerhetslösningarna, trots att det inte krävs enligt lag.

– Varför tänker vi inte likadant när det gäller brandsäkerhet? Det rimmar illa med nollvisionen att minska skadade och döda till följd av bränder. Varför inte utrusta trapphusen med automatisk brandventilation och dörrstängare? Om trapphusen även vid nödlägen är en säker väg ut slipper de boende vänta på att bli evakuerade via stegar, säger Claes-Göran Öhman.

Rättssäker tillämpning

Södertörns PM om brandskydd i praktiken har skapat debatt. Boverket menar att ett sådant PM, även om det är skrivet utifrån LSO, riskerar att uppfattas som lokala byggregler.

Michael Strömgren, brand­ingenjör och specialist på byggregler på SP Brandteknik, kommenterar det så här i sin blogg:

»Genom att räddningstjänsten trycker på att brandskyddet ska byggas in i byggnaden blir det billigare och enklare för kommunen – men dyrare för byggherren. Och svårt att bygga på ett standardiserat och enhetligt sätt.«

Michael Strömgren förordar en rättssäker tillämpning av brandskyddsreglerna. För byggherren gäller det att uppfylla kraven så att brandskyddet blir tillräckligt. För kommunen i sin tur gäller det att i sin tillsyn göra kontroller, inte att ställa särkrav. Han betonar att det är viktigt att respektera reglerna och utifrån dem samarbeta för ett bra brandskydd i samhället.

MSB:s nationella strategi är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Bemanningen på kommunernas räddningstjänster har sedan år 2000 minskat med i genomsnitt tio procent. Enligt MSB innebär detta inte att räddningstjänsten av den anledningen har en minskad förmåga att stå till tjänst som alternativ utrymningsväg.

Kostnaden för att hålla en stegbil är dock avsevärd för kommunen. Själva fordonet kostar cirka tre miljoner kronor, dessutom krävs bemanning på sex brandmän för att klara en stegutrymning. Detta måste tillhandahållas under hela byggnadens livstid. Det gör sammantaget att kostnaden för denna alternativa utrymningsväg vida överstiger kostnaderna för att bygga trapphus med högre brandsäkerhet, menar Claes-Göran Öhman.

Det sista ordet i diskussionen om utrymning via stege är sannolikt inte sagt. Men i slutänden handlar det om vilken nivå på brandskydd vi ska ha – och vem som ska betala för det.

»Men hur realistiskt är det egentligen att evakuera 15 personer med en stege?«

Nummer 3—2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2012.