Annons
view counter
Regelbundna inspektioner är a och o i brandskyddsarbetet. Här kontrollerar Rosemarie Westerlund om det finns löst bråte på vinden.

Regelbundna inspektioner är a och o i brandskyddsarbetet. Här kontrollerar Rosemarie Westerlund om det finns löst bråte på vinden.

Med brandglasögon på!

Text Monica Walldén  Publicerad 26 mars 2012

Som bostadsrättsförening är det styrelsen som ansvarar för brandskyddet i huset. För många är det ett okänt område men det finns hjälp att få, bland annat från intresseorganisationen Bostadsrätterna och medlemsföreningen HSB.

Rosemarie Westerlund har bott i bostadsrättsföreningen Korsriddaren i Aspudden i sex år. Bostadsrättsföreningen är en HSB-förening och består av 172 lägenheter plus gästlägenhet, föreningslokal, hobbylokal och gym. Rosemarie Westerlund var i flera år styrelseledamot med flera ansvarsområden, bland annat vice ordförande i styrelsen.

– Brandskyddet i husen var eftersatt till dess att HSB Stockholm erbjöd en gratis informationskväll om brandskydd i fastigheter. Vi var flera i styrelsen som deltog och efteråt erbjöd jag mig att bli brandskyddsansvarig.

Föreningen anlitade en brandkonsult vid ett privat företag via HSB och köpte ett paket med underlag och checklistor för att underlätta det systematiska brandskyddsarbetet där kontroll ska ske minst en gång per år.

– Jag och konsulten gjorde sedan en inventering tillsammans och gick igenom fastigheterna från källare till vind. Vi hittade många konstigheter. Det visade sig bland annat att Bredbandsbolaget och Com Hem hade utnyttjat de dragningar som gjordes vid stambytet av kök och badrum när de installerade bredband, men utan att täta genomföringarna. Det var stora hål överallt, från trappuppgångarna in till lägenheterna och genom källarna i husen. Brandkonsulten fick i uppdrag att täta dessa eftersom ingen i den gamla styrelsen hade tänkt på att ställa dessa krav när arbetet gjordes från början.

Utrymningsvägarna inspekterades och Rosemarie Westerlund kontrollerade att alla lägenheter hade en brandvarnare. Föreningen köpte också in brandsläckare till de allmänna utrymmena och kommer även att sätta upp brandvarnare i tvättstuga och källare.

– Jag införde också en rutin där alla nyinflyttade får ett välkommenbesök och en present i form av en brandfilt samt en checklista för att själva kunna stämma av förebyggande åtgärder för brandskydd. Samtidigt kontrollerar vi att lägenheten har en godkänd köksfläkt med kolfilter och inte en fläkt som är ansluten till ventilationen.

Hon satte också upp nya skyltar med information om brandskydd, bland annat att barnvagnar etcetera inte får placeras i trappuppgångar. Föreningens förvaltare går en runda varje vecka och om till exempel en barnvagn inte har ställts in i förrådet tar han tillvara den och sedan får ägaren komma och hämta vagnen.

– Däremot tillåter vi blommor, hopfällbara rullatorer och barnvagnsunderreden. Eftersom det har stulits barnvagnar ur förråden i källarna har vi satt upp en stång där ägarna kan låsa fast dem. Vi har även satt upp ramper för att det ska bli lättare att ta sig ner till källaren med vagn, säger Rosemarie Westerlund.

Hon ansvarade även för föreningens hemsida och där kan de boende hitta information om brandskydd och brandsäkerhet. Idag har hon avgått från styrelsen, men är fortfarande aktiv inom HSB Stockholmsdistriktet där hon tar fram förslag på föreläsningar och utbildningar för föreningar i södra Stockholm.

– Vi var sju i vår bostadsrättsstyrelse från början. Idag är de fem, inklusive förvaltaren, varav tre bor i föreningen. Vi har tappat lite när det gäller brandskyddsarbete sedan jag slutade vilket är synd, eftersom det är ett arbete som hela tiden måste hållas aktivt.

Kräver engagemang

Intresse- och serviceorganisationen Bostadsrätterna har 6 000 bostadsrättsföreningar som medlemmar varav de flesta är små, privata föreningar. Genomsnittsföreningen består av 30–35 lägenheter.

– När privatpersoner plötsligt ska ta över förvaltningen av huset är frågorna många gånger av småjuridisk karaktär, säger Mats Lindbäck, informationschef på Bostadsrätterna. Man tror att man ska bli fullärd en dag, men oj, vad många konstiga frågor som dyker upp. Det är det som gör det så kul att jobba här!

En förvånansvärt hög grad av frågorna handlar om brandsäkerhet och det är ett ämne Bostadsrätterna försöker aktualisera med jämna mellanrum.

– Liv och hälsa är viktiga frågor. Som nytillträdd styrelse bör man fundera över vilka områden man har ansvar för och vad som krävs när det gäller dessa. Den primära drivkraften är den ganska självklara tankegången att hela verksamheten bygger på engagemang kring boendet. Det man är stolt över och trivs med vårdar man och en brand är något av det värsta som kan inträffa.

En viktig del av Bostadsrätternas verksamhet är informationsverksamhet. Medlemsföreningarnas styrelser får varje månad ett nyhetsbrev och organisationen ger också ut en medlemstidning som går ut till alla 250 000 hushåll där brandskydd är ett ständigt återkommande ämne.

– Upprepning är kunskapens moder, säger Mats Lindbäck. Ofta handlar det om att tänka på att släcka ljusen, placera brandvarnare rätt, hur man ska bete sig vid brand och var brandfällorna finns.

Låt sunda förnuftet styra

Bland medlemsförmånerna ingår bland annat rabatterade priser på brandsläckare eftersom organisationen anser att alla hushåll bör ha minst en sådan hemma. De uppmanar också alla föreningar att dela ut brandvarnare till de boende.

– Det är en billig livförsäkring. Min personliga käpphäst är att man ska låta det sunda förnuftet styra. När styrelsen sätter sig ner en gång per år för att se över huset är brandsäkerhet en viktig fråga att ta upp. På det viset kommer det in i verksamheten naturligt, säger Mats Lindbäck.

Han menar att många bostadsrättsföreningar störs av krängare som vill sälja på dem tjocka pärmar med checklistor och på så sätt förstör ryktet när det gäller brandskyddsarbete.

– Många föreningar tror att systematiskt brandskyddsarbete handlar om att fylla i pärmar. I en stor förening med 200–300 lägenheter kan det vara en bra idé, men är det bara 30 lägenheter handlar det om and­ra saker.

Med i vardagen

Mats Lindbäck tycker att bästa sättet att börja det systematiska brandskyddsarbetet är genom den kunskap som finns om de boende och de potentiella risker i fastigheten som är unika för föreningen.

– Använd den kunskapen för att fundera igenom hur brandskyddet fungerar i huset. Jag träffar många föreningar som gör stor sak av barnvagnar i trapphuset, men när det gäller hur man ska bete sig vid en brand finns det stora kunskapsluckor. Många har lärt sig via brandövningar på jobbet att utrymma till en uppsamlingsplats. Att då stanna kvar i lägenheten och vänta känns läskigt för många.

Mats Lindbäck upplever ändå att brandsäkerhet är en fråga som finns med i vardagen hos många bostadsrättsföreningar. Att till exempel Brandskyddsföreningen får mycket frågor om detta ser han som ett tydligt tecken på att det stämmer.

– Jag arbetade tidigare på stadsbyggnadskontoret och då hände det extremt sällan att vi fick frågor från »mannen på gatan«. Här finns i alla fall ett intresse.

Hans tips till bostadsrättsföreningar är att varje höst, när det är dags att sköta budgeten och uppdatera underhållsplanen, också skapa sig en uppfattning om hur det ser ut i huset.

– Ta en gemensam tur i styrelsen och besök de utrymmen dit vanliga medlemmar inte har tillgång. Se över brandskyddet – står till exempel branddörrarna på vinden uppställda, se till att de stängs så att brandcellen behålls. Testa rökluckorna, se till att bredbandskablarna har tätade genomföringar och att elcentralen är uppmärkt. När gjordes det till exempel en elrevision senast? Rör det sig om 100–150 lägenheter bör man ta upp frågan om vem som har ansvar för översynerna och om det finns dokumentation på det som har gjorts. Ha koll på när ni senast gick igenom huset och se till att ha brandglasögonen på när ni gör det!

Utbildning för privatpersoner

Gratis utbildning i hem- och fritidsäkerhet

»Skydda ditt hem mot brand och olyckor« är en två timmar lång gratisutbildning som handlar om att förstå, hitta, värdera och åtgärda risker i hem- och fritidsmiljön.

Nummer 2·2012

2·2012

Den här artikeln finns med i BrandSäkert nummer 2·2012.