Annons
view counter

Hissen som utrymningsväg

Text Johan Andersson och Axel Jönsson  Publicerad 12 mars 2012

I och med kompaktare stadsmiljöer och ökande urbanisering har antalet höga byggnader i världen ökat dramatiskt på senare år. Men med höga byggnader krävs också nya tankesätt kring utrymning, kanske framförallt kring integreringen av hissar som en del av utrymningsstrategin.

Införandet av utrymningshissar har varit aktuellt en längre tid men vissa faktorer är problematiska att försöka förutse. Hur kommer exempelvis det hos människan inlärda beteendet att hissen inte får användas vid brand att påverka utrymningen?

De högsta byggnaderna i världen sträcker sig i dagsläget en bra bit över 500 meter, exempelvis Burj Khalifa i Dubai med en höjd av 828 meter. I Sverige är den högsta byggnaden idag HSB Turning Torso i Malmö som sträcker sig 190 meter. Många fler höga byggnader är under konstruktion i Sverige, liksom i övriga världen, och det blir allt mer relevant att se över de utrymningsstrategier som används i höga byggnader.

Inlärt beteende

Utrymningshissar blir allt vanligare som en del av utrymning och det kan ses som en nödvändighet i höga byggnader då till exempel äldre och personer med funktionsnedsättningar kan ha svårt att utrymma via trappor. Problemen med att introducera hissar i utrymningen är dock många och komplicerade. Att aldrig använda hissen vid brand är till exempel ett inlärt beteende och människors agerande vid sådan utrymning kan därför vara svårt att förutse.

I tidigare genomförda studier visas större benägenhet att välja hissen då individerna befinner sig på högre våningsplan. Detta är intressant eftersom man på högre våningsplan exponeras för riskerna med hissen under en längre tid. På samma sätt är det att riskerna kopplade till utrymning via trappan också ökar med våningshöjden i byggnaden. Det skulle alltså kunna vara den relativa riskupplevelsen som förändras. Det kan därför vara så att individer på de högre våningsplanen uppfattar hissen som mindre riskfylld i jämförelse med trappan.

Det faktum att alla människor inte betraktar samma situationer som riskfyllda komplicerar ytterligare. Individer agerar inte efter den faktiska risken utan istället efter hur de upplever den, det vill säga efter riskperceptionen. Enligt en modell som tagits fram påverkas denna perception av två upplevelsedimensioner, nämligen kontrollerbarhet och klarhet. En situation där nya, okända hot uppkommer upplevs ofta som riskfylld på grund av bristande klarhet. På samma sätt kan en situation där individen känner en begränsad kontroller­barhet upplevas som allvarlig och stressande.

Ny studie i Lund

En studie angående utrymningshissar presenterades nyligen vid Lunds tekniska högskola. Studien syftade till att kartlägga hur risker med trappa respektive utrymningshiss uppfattas beroende på till exempel våningsantal och verksamhet i byggnaden. Dessutom studerades hur denna riskuppfattning styr valet av utrymningsväg samt hur uppfattningen kan påverkas med hjälp av olika tekniska system.

I studien har en enkätundersökning genomförts i 10 av Sveriges 30 högsta byggnader med totalt 573 svarande. De ombads besvara frågorna med bakgrund i ett beskrivet scenario, vilket gjorde att samtliga svarande relaterade sina svar efter samma förutsättningar.

De svarande i studien har varit personer som bor eller arbetar i höga byggnader och enkätundersökningen besvarades på plats i den höga byggnaden.

I genomsnitt valde cirka 10 procent av de tillfrågade hissen som utrymningsväg. Detta är kopplat till att man generellt upplevde hissen som osäkrare än trappan, även om denna relativa uppfattning var beroende av våningshöjden. Studien visar även att den andel som väljer att utrymma via hissen ökar med våningsantalet. En korrelation har tagits fram för detta samband; i grafen till höger är y-axeln andelen av personerna på en våning som tar hissen vid utrymning och x-axeln är våningen. Sambandet är giltigt upp till och med den 24:e våningen. För de lägre våningsplanen rekommenderas dock att andelen justeras med hänsyn till andelen äldre och personer med funktionsnedsättningar i byggnaden. I figuren till höger har denna andel antagits vara 5 procent för våningsplan 5 och lägre, för övriga våningsplan har fördelningen antagits följa den framtagna korrelationen.

Studien visar också att acceptansen är väldigt låg för att vänta på hissen vid utrymning. Endast 4 procent av respondenterna svarar att de inväntar hissen om väntetiden överstiger 5 minuter. Detta innebär alltså att om kö uppstår i hisshallen förändras sambandet då acceptansen för att vänta är låg. För mer information om den accepterade väntetiden hänvisas till rapporten.

Krävs talat utrymningslarm

Om hissar ska användas som utrymningsväg rekommenderas med utgångspunkt från resultaten i studien system med talat utrymningslarm med olika meddelande beroende på utrymningssituation, tvåvägskommunikation i hiss och hisshall samt utbildning och information i byggnader som utformas med utrymningshiss.

Korrelationen som tagits fram i studien kan med fördel användas vid utrymningsförlopp då hissen är en av utrymningsvägarna som ska simuleras. Då korrelationen bygger på en hypotetisk studie är det dock viktigt att känslighetsanalyser utförs. Det är även viktigt att analysera väntetiden som eventuellt uppstår i hisshallen då acceptansen för köbildning visat sig vara låg.

Studien är ett steg mot att skapa förståelse för hur människor beter sig vid utrymning av höga byggnader och speciellt i de fall då utrymning via hiss tillämpas. Även om studien resulterat i värdefulla slutsatser finns det fortfarande ett antal kunskapsluckor som måste undersökas ytterligare för att belysa viktiga delar gällande utrymning av höga byggnader. Exempelvis föreslås studier som behandlar byggnader utrustade med utrymningshiss och studier i högre byggnader utanför Sverige.