Annons
view counter
Tommy Magnusson

Tommy Magnusson

Utmaning för svensk kärnkraft

Text Monica Walldén  Publicerad 12 december 2011

Kärnkraftsolyckan i Fukushima är den största som drabbat världen sedan Tjernobylolyckan 25 år tidigare. För varje gång det händer blir vi påminda om att det alltid finns mer att göra för att höja säkerheten.

Den viktigaste lärdomen är att olyckor på kärnkraftverk faktiskt händer och kan ge utsläpp av radioaktivitet. Olyckor och incidenter är en drivkraft och ger upphov till ny forskning och nya förslag på lösningar.

– De här händelserna har satt väldigt stora spår i verksamheten. Vi lärde oss redan 1975 att olyckor kan hända, så vi förberedde oss på det istället för att ständigt argumentera mot det, säger Tommy Magnusson, som arbetar som strategisk kompetens på brand kopplad till reaktorsäkerhet vid Ringhals kärnkraftverk.

Brandsäkerhet har blivit en mycket mer integrerad del av reaktorsäkerheten i takt med att insikterna om olycks­risken ökat. I säkerhetsarbetet arbetar man både med det som skulle kunna hända (probalistiskt) och det som faktiskt händer (deterministiskt).

– Branden som skedde i början av maj i år på Ringhals 2 ger en brutal påminnelse om hur stora konsekvenserna kan bli även av en mycket liten brand. Allt material var inte utstädat som det skulle ha varit när ett tryckprov i inneslutningen skulle genomföras, och påverkan på anläggningen ger stillegångskostnader i miljardklassen. Nu är det mycket tydligt vilka tillfälliga nivåer av brandbelastning man får förvara i anläggningen i olika skeden. Men händelsen har ingen reaktorsäkerhetspåverkan eftersom bränslet fanns i säkert förvar i bränsle­byggnaden, berättar Tommy. 

Tre barriärer

Den olycka som har haft störst påverkan på brandsäkerheten i världens kärnkraftverk är Browns Ferry i USA 1975. Olyckan orsakades av den mänskliga faktorn.

– Man skulle undersöka om en ventilationstätning var tät. En tekniker kom på idén att använda ett stearinljus för att se på lågan om det fanns något luftflöde. Och det gjorde det, för man eldade upp både tätningen och 1 700 elkablar. Allt gick fel – brandkåren körde fel, man ville inte släcka med vatten … det kunde ha blivit ännu värre än vad det blev. Det mänskliga felhandlandet måste man eliminera. Men det är en intressant händelse, för efter det inleddes arbetet med modernt brandskydd inom kärnkraften, berättar Tommy.

Svenska kärnkraftverk är konstruerade för att tåla en brand, en så kallad inledande händelse, på det värsta tänkbara stället. Man ska ändå kunna klara av att kyla och ta ner anläggningen till en säker nivå. De svenska myndigheterna har ställt nya krav på att det ska finnas i princip tre separata system som kan ta anläggningen till säkert läge och lösa kylning i långtidsförloppet. Detta är något som håller på att implementeras nu. Där skiljer sig svenska kärnkraftverk från exempelvis de amerikanska, som bara har två av varandra oberoende säkerhetssystem.

– Om man har ordning på sitt brand­skydd löser man många andra problem också, eftersom brand liksom översvämningar kan slå ut en hel yta. Brandskyddet har fyra olika delar, inriktade på reaktorsäkerhet, personsäkerhet, ekonomisk och miljömässig påverkan, säger Tommy.

Efter olyckan i Three Mile Island (Harrisburg) 1979 skärpte de svenska myndigheterna kraven på utsläppsfilter och anläggningarna installerade möjligheten att filtrera eventuella utsläpp vid en olycka där härden blir överhettad och själva höljet smälter.  Det innebär att det vatten som används vid kylning samt vätgaser renas innan det släpps ut. Den funktionen fanns inte hos reaktorerna i Fukushima, vilket innebar att radioaktivt vatten som användes vid kylningen släpptes ut i miljön.

Naturkatastrofer utmaning

Även olyckan i Tjernobyl 1986 orsakades av mänskligt felhandlande, vilket förvärrades av en osäker reaktormodell. Vid ett experiment kopplades ett antal säkerhetssystem ur spel med ödesdigra konsekvenser. Reaktorn blev instabil, kraftiga bränder och explosioner tog vid som ledde till stora radioaktiva utsläpp. Det blev därigenom tydligt att kärnkraftsolyckor inte bara är en nationell angelägenhet.

Vid Fukushima däremot var det naturkatastrofer som orsakade olyckan. Kraftverket stod emot jordbävningen, men den knappt 6 meter höga skyddsmuren förslog inte mycket mot tsunamins mer än 18 meter höga vågor. Resultatet blev att all elförsörjning slogs ut, vilket gjorde att kylningen upphörde att fungera och flera av de sex anläggningarna drabbades av härdsmälta.

En följd av olyckan i Fukushima är att EU:s ministerråd beslutade att alla EU-länder ska göra en översyn av säkerheten vid sina kärnkraftverk. Dessa så kallade stresstester har nu avslutats och i början av november lämnades den första bedömningen av slutredovisningen till myndigheterna. Den visar att vissa svenska anläggningar inte fullt ut har beredskap för ett olycksscenario där flera reaktorer slås ut samtidigt samt att jordbävningssäkringen inte är helt tillfredsställande. Myndigheterna granskar nu materialet och lämnar en första rapport till regeringen i mitten av december.

Hårda inspektioner

Men det är inte bara olyckor som bidrar till att höja säkerheten. Även erfarenhetsåterföring är en viktig bit. Som en följd av Tjernobylolyckan grundades »World Association of Nuclear Operators« (WANO) 1989. I deras regi görs inspektioner på världens kärnkraftverk, då säkerhetsexperter från andra kärnkraftverk under tre veckor genomsöker en annan anläggning i syfte att hitta brister. Tommy har medverkat i flera av dessa inspektioner.

– En stor fördel med att få den inblicken är att man kan lära av andra länders lösningar. Det blir lättare att driva igenom förändringar vid hemkomsten när man har sett att något fungerar i praktiken. Att ständigt ifrågasätta är det enda sättet att skapa förtroende för verksamheten, säger Tommy.

Forskning för kompetens

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar årligen forskning för cirka 100 miljoner kronor. Ett syfte är att Sverige ska utveckla en hög nationell kompetens inom områdena kärnsäkerhet, strålskydd och nukleär ickespridning. Forskningen ska också vara ett vetenskapligt stöd i myndighetens tillsynsarbete.

Den forskning som bedrivs inom området brandskydd handlar till exempel om hur brand påverkar elsystem och att förutse hur brand utvecklas och sprids.

– När en brand börjar i ett system är det viktigt att den inte sprids till nästa system. Det är också viktigt att kärnkraftverken bör kunna hantera kylningsbortfall både i alla inneslutningar där bränslet finns och i bränslebyggnaderna. Idag finns inget formellt krav på det, men det är en självklarhet efter Fukushima, säger Tommy.

Jordbävningar är ett osannolikt scenario i Sverige, men det finns andra risker här.

– Brand var en stor risk i början, men den minskar relativt sett hela tiden jämfört med andra risker. Då kan yttre nätbortfall, det vill säga då leverans av el utifrån uteblir, bli ett större problem. Även översvämningar är en riskfaktor, då man får in vatten i anläggningen. Det finns goda marginaler för det, även om vattenståndet i ett hundraårsperspektiv i probalistiska termer var på max vid stormen Gudrun, säger Tommy.

Informera mera

En annan viktig säkerhetsaspekt vid en incident på ett kärnkraftverk är informationen till allmänheten.

– När informationen fungerar väl minskar det risken att människor drabbas. De åtgärder som vidtas innanför grindarna får konsekvenser utanför grindarna, därför är det viktigt att informationen är samordnad, säger Göran Schnell, som under nära 25 år varit räddningsledare hos länsstyrelsen i Uppsala, som ansvarar för beredskapen kring kärnkraftverket i Forsmark. Göran Schnell har jobbat nationellt och internationellt inom brandskydd och räddningstjänst i 47 år och var tidigare vd för Brandskydds­föreningen fram till och med 2010.

– Man ska ha stor respekt för kärnkraften, eftersom det är så mycket som är okänt vad gäller påverkan på människor och miljö. Men ett öppet och demokratiskt samhälle med stor transparens är den bästa garantin för att kärnkraften ska bedrivas så säkert som möjligt, säger Göran.

Göran ger sin syn på kritiken om att de svenska kärnkraftverken står stilla mest i hela världen.

– Det beror i huvudsak på att vi känner så stort ansvar. Minsta lilla risk för brist medför stängning, förnyade inspektioner och kontroller med åtföljande åtgärder som ytterligare höjer säkerhetsnivån, säger han.

Kärnkraft

Det finns 433 reaktorer i drift i 29 länder i världen som står för 14 procent av världens elförsörjning, och 65 reaktorer är under byggnation. Sverige har 10 reaktorer i drift för närvarande.

Nummer 7·2011

7·2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert nummer 7·2011.