Annons
view counter

Dämpa glöden i sprinklerdebatten

Publicerad 2 september 2011

Boverket vill se en mer nyanserad debatt kring boendesprinkler och menar att kostnaderna för boendesprinkler i bostäder fortfarande är mycket stora i förhållande till den förväntade effekten.

I BrandSäkert nummer 3 2011 uppmanar Hans Andersson från Brandskyddsföreningen oss som arbetar med brandskydd att släppa på handbromsen och införa krav på boendesprinkler vid nyproduktion. Boverket delar Anderssons uppfattning att sprinklersystem är ett effektivt sätt att begränsa skador vid brand, vilket inte minst kan utläsas i förslaget till nya byggregler. Boverket efterlyser dock en mer nyanserad debatt kring boendesprinkler.

Enligt Andersson är det inte tillräckligt att överlämna ansvaret för att skydda sig mot brand till den enskilde. Därför föreslås det att krav på boendesprinkler bör införas i nyproducerade bostäder eftersom detta erbjuder ett likvärdigt och säkert skydd för alla. Andersson reagerar särskilt på vad han anser är missvisande och daterade analyser av Juås och Mattson från 1994, och menar istället att en analys som amerikanska NIST publicerade 2007 är mer relevant. Resultatet från en amerikansk studie bör dock tolkas med försiktighet vid en direkt applicering på svenska förhållanden.

Höga kostnader

Med anledning av branden i Rinkeby 2009, där sju personer omkom i ett rökfyllt trapphus, har Boverket under våren 2011 genomfört en utredning på uppdrag av Statens haverikommission. Utredningen analyserade bland annat om det finns skäl att kräva boendesprinkler i lägenheter i flerbostadshus. I den genomförda analysen utnyttjades nyvunnen kunskap om Sveriges bostadsbestånd som Boverket sammanställt 2009. Kostnaden för sprinklersystem baserades på information från Svenska sprinklerfrämjandet som erhållits 2011. Antalet dödsbränder baserades på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under åren 1998–2008. Trots att utredningen baserades på aktuella data visade analysen att kostnaderna för boendesprinkler i bostäder fortfarande är mycket stora i förhållande till den förväntade effekten. Slutsatsen är giltig för dagens svenska förhållanden, oavsett om det gäller nyproduktion av bostäder eller retroaktiva krav.

Statistik och erfarenheter visar att brandskador till stor del är kopplade till socioekonomiska faktorer. Att kräva boendesprinkler i nyproducerade bostäder riskerar därför att missa målet och resulterar inte nödvändigtvis i det likvärdiga skydd för alla som Andersson efterfrågar. Boverket har dock tagit fasta på att det är de utsatta grupperna som har störst behov av förbättrat brandskydd. I de nya byggreglerna ställs därför krav på sprinkler i vårdboenden och sjukhus. Vi ser också mycket positivt på att den nybildade nationella samverkansgruppen för brandskydd särskilt lägger fokus på dessa riskgrupper.

Kunskap och utveckling

Samverkansgruppen kommer också att fokusera på indikatorer och mätning av brandskydd. Inom detta viktiga område bedriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett arbete med att förbättra insatsrapporteringen kring dödsbränder. Med en ökad kunskap om inträffade bränder och en fortsatt teknisk utveckling finns det möjligheter att i framtiden fortsätta att förbättra brandskyddet för de grupper som har störst behov av detta.

Det nya kravet på sprinkler i verksamheter med särskilt utsatta grupper har nog lättat på handbromsen i frågan kring sprinkler, det är trots allt en av de största förbättringarna av brandskyddet på åtminstone tjugo år.

Michael Strömgren, brandingenjör
och projektledare för revideringen av 
nya brandskyddsregler på Boverket

Caroline Cronsioe, 
brandingenjör på Boverket

David Tonegran,
 brandingenjör på Boverket