Annons

Du är här

Pellets.

Pellets kan döda

Publicerad6 juni 2011  Text Per Turesson

Forskning

Träpellets avger kolmonoxid som hittills kostat minst åtta människor livet. Trots det är kunskapen om denna nya förgiftningsrisk dåligt samlad – och spridd.

Träpellets är ett populärt nytt bränsle – »grönt«, förnybart och koldioxidneutralt. I Sverige har användningen mer än fyrdubblats på 13 år. En tredjedel går numera åt för att värma upp villor. Till skillnad från exempelvis flis är träpellets torra. Fukt, förmultning eller förbränning är alltså inte problemet och därmed heller inte syrebrist i första hand.

I stället handlar det om så kallad auto­oxidation. Luftens syre reagerar med fetter, hartser och andra ämnen i trämaterialet. Då bildas kolmonoxid utan att syrehalten sjunker särskilt mycket. Samtidigt som syret i luften inte ligger på farlig nivå kan kolmonoxidhalten vara omedelbart dödlig. Alltså räcker det inte att bara mäta syret, man måste också gå rakt på kolmonoxiden. Ändå spelar syrehalten roll. Är den lägre än normalt i luften så ökar risken för kolmonoxidförgiftning.

Gasrisken med träpellets kom yrkes­hygienikern Urban Svedberg på närmast av en slump efter mätningar på ett norrländskt pelletslager, där personalen klagade på dålig lukt. Han fann då något som inte luktade men som är livsfarligt – kolmonoxid. Sedan dess har han fortsatt att forska om riskerna.

Flera dödsolyckor

I november 2006 inträffade den första svenska dödsolyckan när ett fartyg, Saga Spray, lossade kanadensiska träpellets i Helsingborg. En sjöman avled och en hamnarbetare skadades svårt. Räddningspersonal som kom till platsen klarade sig, på ren tur, undan med lindrigare skador när de gick in i ett trappschakt intill lastrummet.

– I den första rökdykarstyrkan kände ingen till att träpellets kunde utveckla kolmonoxid. Men en hamnarbetare varskodde oss om eventuell syrebrist. Därför tog rökdykarna på sig andningsskydd när de gick ner i schaktet. Annars hade ingen haft det, berättar brandmästare Christer Haraldson.

Rutinerna har inte ändrats efter Saga Spray.

– Vi har inte tagit till oss kunskapen. Jag är rädd för att samma sak kan hända igen, tillägger han.

Saga Sprays last hade legat ombord i sju veckor. Men kolmonoxid kan bildas mycket snabbare än så. Det visar en olycka på ett annat fartyg för snart två år sedan. Där avled två sjömän av kolmonoxidförgiftning bara ett halvt dygn efter lastning.

Viss riskmedvetenhet

Trots allt finns en viss riskmedvetenhet på hamn- och sjösidan. För sjöfartens del gäller numera regler om personburen mätutrustning för kolmonoxid när någon går in i slutna utrymmen intill träpellets. I Helsingborgs hamn har man lärt sig den dyrköpta läxan efter olyckan 2006. Nu mäts bland annat kolmonoxidhalten innan någon får gå ner i en pelletslast.

– Efter Saga Spray har vi inte haft några incidenter alls, utan våra rutiner har fungerat. Gasmätning måste alltid till, eftersom vi upptäcker kolmonoxid i alla pelletslaster innan lastrummen vädrats, säger trafikchef Mats Rosander.

På landbacken är det däremot sämre. Bara under de senaste åren har en rad dödsolyckor inträffat runtom i Europa. Även i Sverige har det skett någon olycka, men utan dödlig utgång. Under 2007 och 2008 omkom två personer i två skilda siloolyckor i Finland.

– Jag ville dit och titta men det finska arbetsmiljöverket vill inte att jag gräver i saken, eftersom de juridiska kvarnarna först ska mala färdigt. Det är ett av flera exempel på hur långsamt kunskapsspridningen går, säger Urban Svedberg.

Ett annat exempel kommer från Irland.  Där gick en villaägare i november förra året in i sitt förråd med sju ton pellets. Fyra minuter senare var han död.

– Det var en irländsk arbetsmiljö­inspektör som kontaktade mig sedan han googlat och hittat mitt namn. Utredning pågår. Därför vet jag inget mer, säger Urban Svedberg.

Slagit larm om risken

 

Den senaste kända dödsolyckan inträffade i februari i år i ett schweiziskt bostadsområde med tolv hus om vardera tio lägenheter. Hustrun till den man som skötte eldningen gick oskyddad in i pelletsförrådet på 100 kubikmeter, som vid tillfället bara var fyllt till en tiondedel. Hon avled av kolmonoxidförgiftning.

Redan i höstas, före olyckorna i Irland och Schweiz, gick Arbetsmiljöverket ut med ett larm om förgiftningsrisken. Dessutom gav verket Urban Svedberg i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om riskerna vid förvaring av träpellets och flis. Den presenterades på ett seminarium i mars, men har nästan inte fått någon uppmärksamhet i medierna. Okunskapen är fortfarande stor. Men hur stor är svårt att säga.

Sofia Lindén på Boverket ansvarar för personsäkerheten i byggreglerna.

– Jag kände inte ens till att detta var ett problem, säger hon.

Därför har Boverket heller inte anpassat sina regler med exempelvis ventilationskrav för pelletsförråd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, utbildningar tar man inte upp riskerna med förvaring av pellets speciellt.

– Bland sotarnas arbetsuppgifter ingår inte att befinna sig i pelletsförråd. Vi tar inte upp riskerna för kolmonoxidförgiftning specifikt i samband med arbete i pelletsförråd i vår undervisning, uppger Andreas Nilsson på skorstensfejarutbildningen.

Det görs heller inte på räddningsledarutbildningen.

– Nej, det står inte specifikt på schemat, utan vi tar upp de allmänna riskerna med gaser och farliga ämnen som kan uppstå vid hantering av pellets i stora volymer, säger Stefan Norell som är ämneslärare i brand, MSB Sandö.

»En sjöman avled och en hamnarbetare skadades svårt. Räddningspersonal som kom till platsen klarade sig, på ren tur...«

Nummer 4—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2011.