Årets stalltips: Säker hästverksamhet

Helena Sundin är uppvuxen på landet och har haft häst sedan hon var barn. Dottern Maria, som hon driver anläggningen med, har ridit sedan hon var sju år.

– Jag jobbade tidigare inom finansvärlden och Maria drev en webbyrå. Vi arbetade båda hårt och skötte samtidigt om våra fyra hästar. Det tog all tid så vi bestämde oss för att starta eget istället. När min man Åke blev pensionär började också han att arbeta här liksom min bror.

Idag driver de en hopp-profilerad anläggning där alla som hyr plats också tävlar i hopp.

– Vi har knutit ett stort antal tränare till oss och anordnar egna hopptävlingar två gånger per år och ska även börja med dressyrtävlingar. Vi har också en fin hinderpark.

Stallet byggdes 2004. Helena och Maria ville att det skulle vara lättskött och säkert och utgick från sina egna idéer. Hans Johansson, Länsförsäkringar, blev tidigt inblandad i byggprocessen.

– Problemet vid många byggen idag är att det ofta saknas någon som har en samordnande roll och koll på de myndighetskrav och rekommendationer som finns, säger Hans.

Tänkt brandsäkert

Helena gick Länsförsäkringars endagskurs i »Säker hästverksamhet« som ger kunskap om hur man arbetar skadeförebyggande och lär ut om brandskydd, miljöskydd, djurskydd, elsäkerhet och personskydd.

– Vi har hela tiden tänkt säkerhet, både för hästarna och de som hanterar dem, säger Helena.

Stallet är byggt i betong med vissa inslag av trä. Elledningarna är av högsta standard och gnagarsäkra och ett godkänt aspirerande brandlarm är installerat.

– Många missar det och sätter in ett vanligt brandlarm istället, säger Hans. Men ett sådant slutar snart fungera på grund av allt damm och smuts som finns i ett stall.

Brandlarmet är kopplat till Helenas mobil. Eftersom det också finns videokameror installerade i stallet går det att ta en första titt via datorn eller en smart mobil om så önskas.

– Jag bor bara fem minuters körväg bort. Grannen mittemot, som också har en hästgård, har insyn över stallet och kan snabbt uppdatera mig. Larmet har gått några gånger men det har berott på den mänskliga faktorn. Hittills har vi klarat oss från tillbud.

Ljust och rymligt

Stallet är ljust och rymligt med tre meter breda gångar eftersom många personskador inträffar i trånga gångar. Mellan foderrummet och stallet finns både brandvägg och branddörr. Istället för fläktsystem har Helena valt naturlig luftcirkulation med tak- och väggluckor som går att öppna vilket är bättre ur brandsynpunkt. Om ett fläktsystem används måste fläktmotorn ha ett överhettningsskydd. Nockventilationen gör också att det går att reglera luftinsläppet själv.

Stallet har fem utrymningsvägar vilket är ovanligt. Räddningstjänsten kommer på besök en gång per år och har bland annat utrymningsövningar.

Säkra elinstallationer

Elsystemet är utrustat med jordfelsbrytare och elstängslen kring hagarna sätts på via elcentralen i köket som indikerar för fel som till exempel låg spänning.

– All metall i bottenplattan och stall­inredningen är jordad vilket gör den skyddsutjämnande, berättar Helena. Det gör att hästarna inte får ström i sig vid ett elfel eller blixtnedslag.

Handbrandsläckare och brandfiltar finns utplacerade med jämna mellanrum. Funktionärerna får alltid en genomgång av skyddsutrustningen inför de tävlingar som hålls på gården.

– Däremot har vi inget kontinuerligt systematiskt skyddsarbete, men det sker en naturlig genomgång varje sommar då vi stänger stallet en månad för att göra rent och måla om, säger Helena.

Den sista som lämnar stallet på kvällen ser till att alla luckor och boxar är stängda innan larmet sätts på och dörrarna låses. Stallet är larmat klockan 22–07.

– Det är så här »Säker hästverksamhet« ska se ut, säger Hans. Generellt sett ger rengöring och ordning och reda på gården färre skador. Just att hålla rent är bland det viktigaste. Vid ett tillbud är det i dammet som branden börjar ta sig.

Välkänt begrepp

Viktoria Dengg är säljchef för Agria Djurförsäkringar och har tagit över ansvaret för »Säker hästverksamhets«-kurserna från Hans.

– Idag finns det 135 stycken »Säker gård«, där »Säker hästverksamhet« ingår, i Stockholm. Det börjar bli ett välkänt begrepp som också används i marknadsföringen. Kunderna är noggranna och vill att stallet där deras hästar ska stå ska vara säkert.

Hans har jobbat med konceptet i 15 år och menar att det har blivit allt lättare, speciellt vid nybyggen.

– Det har bland annat kommit en ny utbildning för elektriker där de blir certifierade för installationer i lantbruk. Elen är den dyraste delen i ett bygge. Ibland får ägaren göra om allt efter en inspektion vilket de inte är så glada över. Länsförsäkringar fungerar som länken mellan gårdsägaren och elektrikern.

I »Säker hästverksamhet« ingår att göra en femårsplan för varje gård. När de fem åren har gått görs en ny inspektion.

– Det hinner hända mycket under den tiden men de som väljer »Säker hästverksamhet« är lyhörda och beredda att betala för säkerhet. De vill känna att de har gjort allt de har kunnat och är medvetna om vilka konsekvenser en brand kan få, säger Hans.