Annons

Du är här

Soffan blir brandbomb

Publicerad21 januari 2011  Text Katarina Lagerwall

Bostadsbränder

I England har antalet dödsbränder mer än halverats sedan 1988 då bland annat reglerna för vilka material som får användas i stoppade möbler skärptes. Nu kommer förslag på att liknande krav för lös inredning införs i Sverige.

– Vi borde lära oss något av hur de har gjort, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

Nio av tio fall där människor omkommer i bränder inträffar i bostäder och orsaken kan ofta kopplas till vår inredning. Brandstatistik mellan åren 2005 och 2007 visar att i nästan 3 000 fall hade branden startat i lös inredning, och de vanligaste bekräftade startföremålen var sängar eller stoppade möbler. Ändå är samhällets brandkrav låga när det gäller möbler och textilier jämfört med byggnaders fasta inredning. Den lösa inredningen har därför dåliga brandegenskaper och kan ge upphov till snabba och kraftiga brandförlopp, ju mindre rum desto snabbare förlopp.

– En soffa eller en fåtölj kan på egen hand göra att rummet blir övertänt på några minuter, säger Lars Brodin.

Den vanligaste orsaken gällande dödsbränder är rökning, som utgör ungefär en tredjedel av fallen. Under de mörka vintermånaderna är levande ljus en särskild riskfaktor, men även sänglampor och gamla elektriska värmefiltar kan vara brandfarliga.

– Halogenlampor blir väldigt varma och utgör en brandrisk till skillnad mot de nya led- och lågenergilamporna, säger Lars Brodin.

Stigande dödstal i Sverige

Trots att Sverige har infört strängare krav på brandvarnare och kontinuerligt informerar om brandskydd till allmänheten, fortsätter dödstalen att stiga. Anders Bergqvists och Anders Jonssons nyligen genomförda studie, där man samkört dödsbrandsregistret hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, med Socialstyrelsens dödsorsaksregister, visade att 1 198 personer omkom i brand mellan åren 1999 och 2007, 26 procent fler än de tidigare officiella siffrorna visade. Om ingenting görs kommer antalet döda i bränder att öka med 34 procent fram till år 2050 baserat på befolknings?utvecklingen i Sverige. För att vända trenden måste man enligt studien förstå sambandet mellan branden, individen och den aktuella miljön. Här har brandsäkerheten hos inredningen i våra hem en avgörande effekt, menar Lars Brodin.

– Det är först nu på senare år som man har uppmärksammat att det är många dödsbränder och att de ökar. Ofta är det äldre som har svårt att ta sig ut som drabbas och åtminstone hos vissa grupper borde man ha bättre koll på vad de har för möbler.

Minskat antal döda i England

I England har utvecklingen istället varit den motsatta. Där har man lyckats få ner antalet dödsfall vid bränder från 731 stycken år 1988 till 350 stycken år 2006, bland annat genom införande av brandvarnare i bostäder och riktade informationsinsatser i den nationella kampanjen »Fire kills – you can prevent it«. Man har även skärpt reglerna för vilka material som får användas i stoppade möbler. Enligt statistik från Fire Protection Association, FPA, har antalet bränder orsakade av lös inredning sjunkit från 57 stycken av 1 000 bränder år 1988, till 19 stycken av 1 000 bränder år 2007, vilket tyder på att lagstiftningen har haft positiv effekt. Brandskyddsföreningen anser att Sverige borde följa det brittiska exemplet och införa en skärpning när det gäller brandegenskaper i lös inredning. Kraven på brandsäkerhet för möbler ser olika ut i Europa. I England är de högre än i övriga europeiska länder.

– Det enda sättet att komma tillrätta med problemet är att ha en lagstiftning med högre krav än vad vi har i dag. Ett första steg borde åtminstone vara att ta fram en föreskrift med krav på märkning av brandegenskaper på inredningsprodukter. Nu är det alltför luddigt, säger Lars Brodin.

Saknas enhetligt system

Brandkraven för lös inredning är högre i offentliga miljöer jämfört med boendemiljön. Inte minst inom sjukvården har man fått upp ögonen för brandsäkerhet efter tragiska olyckor, bland annat den vid S:t Sigfrids psykiatriska klinik 2003 där två unga kvinnor omkom. Men testmetoderna är svårtolkade och eftersom det saknas ett enhetligt system för märkning är det i det närmaste omöjligt för en vanlig konsument eller uppköpare för offentlig miljö att veta hur brandsäker en viss produkt är. Begrepp som flamsäker, brandsäker och självslocknande innebär ingen garanti. Det kan betyda allt från att möbeln kan stå emot cigarettglöd till en kraftig gaslåga.

– Det är en djungel av testmetoder som inte är lätt att förstå sig på. Konsumenter som vill välja brandsäker lös inredning bör kunna göra det på ett någorlunda enkelt sätt, säger Lars Brodin.

Ny Möbelfakta

En vägledning är Möbelfakta som lanserades i en ny och uppdaterad version i oktober 2010. Det nya referens- och märkningssystemet är anpassat efter den europeiska standardiseringen för möbeltillverkning och har krav på kvalitet där brandsäkerhet, socialt ansvar och miljö ingår.

– Det finns en flora av krav och nu får de ett gemensamt paket. Man ska veta vad man köper, men vi vill också stärka de företag i den svenska möbelindustrin som tillverkar enligt de här kraven, säger Cecilia Ask Engström, chef för Bosektionen på Trä- och möbelindustriförbundet.

För att få rättighet att märka möbler och marknadsföra produkterna krävs att de bland annat testas för brandsäkerhet av ett ackrediterat laboratorium och de ska klara att stå emot cigarettglöd utan att antändas. Brandstandarden gäller för möbler med stoppning.

– Med Möbelfakta kommer fler producenter att säkerställa att de klarar de brandkrav som finns i dag. Det är noggrant beskrivet vad möblerna ska stå emot och att det ska dröja en viss tid innan de antänds, säger Cecilia Ask Engström.

Men långt ifrån alla möbeltillverkare använder sig av Möbelfakta. Marknadens intresse för högre brandkrav och mer omfattande tester är dessutom svagt, enligt Trä- och möbelindustriförbundet. Orsaken är att det skulle göra produkterna upp till 15 procent dyrare och ge kortare livslängd. Det kan också påverka designen eftersom det krävs en speciell och hårdare typ av stoppning för att materialet ska stå emot brand. Enligt Cecilia Ask Engström är det viktigt att se till den interiöra helhetslösningen för att minska antalet dödsbränder i bostäder. Det räcker inte att bara satsa på en brandsäker fåtölj om man har andra brandfarliga saker runtomkring.

– Att madrassen inte brinner kan vara viktigt men sedan beror det på hur man möblerar i övrigt, säger hon.

Väga in miljökraven

Ytterligare en aspekt att väga in är miljöpåverkan. När det gäller textilier finns i dag bra alternativ i form av natur- eller plastmaterial utan kemikalier som inte brinner. Men för att möbler ska klara att stå emot brand används i många fall flamskyddsmedel som kan vara skadliga och i vissa fall otillåtna i Sverige. Därför tror Cecilia Ask Engström att det kan bli svårt att införa en skärpt lagstiftning när miljökraven pekar åt ett håll och brandkraven åt ett annat. Däremot kan brandsäkerhet användas som en faktor vid inköp av inredning till offentliga lokaler och inom vården.

– I vissa sammanhang är det viktigt att ha bra möbler och för dem som upphandlar offentligt är det en trygghet att följa Möbelfakta. De har ett annat ansvar för de personer som vistas i lokalerna och då blir brandkraven en aspekt man måste titta på.

Privatkonsumenter efterfrågar mer att möblerna tillverkas på ett ansvarstagande sätt och att producenten inte använder sig av barnarbetare. Det låga intresset för brandkrav kan till viss del förklaras av bristande information.

– Vi förutsätter att de saker vi köper ska hålla en bra kvalitet och tror kanske att möbler redan har en hög brandsäkerhet, avslutar Cecilia Ask Engström.

Nummer 1—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2011.