Förbättrat brandskydd för äldre

Tanken på att starta ett äldreprojekt väcktes efter det Göran Carlsson, Uppsala Brandförsvar, gått igenom statistik som visade att äldre är en utsatt grupp i samhället.

– Den äldre befolkningen kommer att öka och allt fler äldre kommer att bo kvar hemma längre, vilket medför ökade risker, säger Göran. Jag och Svante Pettersson, brandinspektör, satt och spånade lite kring detta en fredagskväll efter en förfrågan från vår dåvarande brandchef hur det såg ut på våra äldreboenden. Det visade sig vara rätt dåligt på många håll men de nybyggda boendena var alla sprinklade.

Göran fick nys om att Brandskyddsföreningen Östergötland skulle hålla ett seminarium om utsatta grupper i Linköping och passade på att bjuda med sig Svante och representanter från Uppsala Fastighetskontor och Äldrekontoret.

– För att lyckas måste man ha med sig alla förvaltningar.

På seminariet berättades det bland annat om Örebro kommun där man, efter att ha genomfört en riskinventering med hjälp av checklista, har installerat det mobila brandskyddet Q-Fog som använder sig av vattendimma som släckfunktion, i tre riskpersoners boende.

– Det visade sig ge utdelning ganska snabbt när Q-fog bevisligen räddade ett liv. Brandskyddet löstes ut hemma hos en kvinna som fortfarande låg kvar i sängen, under det fuktiga täcket, när räddningstjänsten kom.

Efter seminariet pratade Göran med tjänstemännen på Äldrekontoret om att utveckla konceptet med riskanalys och checklista ytterligare.

– Jag tog fram ett projektuppdrag och Svante blev utsedd till projektansvarig och sedan har vi knutit ihop det därifrån. Första mötet hölls i våras. Tillsammans med Uppsala kommuns Äldrekontor har vi tagit fram en grundlig checklista.

Carina Kumlin på Äldrekontoret ingår i arbetsgruppen och berättar att man har varit mycket noga med att inte kränka brukarnas integritet utan allt har skötts enligt PUL, personuppgiftslagen.

Informationsmöte

När arbetsgruppen tagit fram tillräckligt med material bjöds de fem regioncheferna från vårdföretagen, både kommunala och privata, in till ett informationsmöte där man presenterade projektet och berättade varför man ville genomföra det.

– Tanken är att på individnivå gå igenom alla som har omsorg i någon form av kommunen, från äldreboende till de som har en timmes städning i veckan, säger Carina. Projektidén mottogs positivt av vårdgivarna.

– I dag möter vårdpersonalen problem i form av bristande brandskydd ensamma, säger Göran. Nu finns vi här för att stötta med en bra utbildning och checklista vilket man kommer långt med.

I dag fokuserar personalens brandskyddsutbildning på efterspelet, när olyckan redan är ett faktum. Arbetsgruppen vill istället ha en utbildning i förebyggande syfte där man genom att gå igenom de olika delarna i checklistan vid hembesök kan undanröja eventuella risker.

Testat i två områden

Riskinventeringen i form av checklistan har testats i två områden med cirka 100 brukare i varje. Typen av boende varierade mellan hyresrätt, bostadsrätt och villa. Totalt i hela Uppsala rör det sig om cirka 6 000 kunder. Missbrukare, psykiskt sjuka och rökare är de stora riskgrupperna.

– Efter insamlingen handlar det om att prioritera och se vilka åtgärder som krävs. Det kan vara allt från information till att installera Q-fog. Vi gick även igenom checklistan igen och gjorde några små förändringar, säger Göran. Nu återstår bara att lösa de praktiska problemen. Meningen är att det förebyggande arbetet ska genomsyra allt arbete. Checklistan ska kollas av automatiskt vid hembesök och fungera som stöd för hur man ska gå vidare.

– Just nu diskuterar vi vem resultatet ska lämnas till – chef, arbetsterapeut eller liknande – och försöker bygga upp en struktur för detta, säger Carina.

Inventeringen visade att det inte var många som var i behov av större åtgärder. Däremot upptäcktes det att brandvarnarna i många fall inte fungerade.

– Det fanns också personer som var sängliggande, rörelsehindrade etcetera som hade svårt att utrymma på egen hand, berättar Svante som var ansvarig för riskinventeringen. Brukarna var mycket positiva när vi pratade med dem. Många är otroligt försiktiga och hade redan vidtagit egna förebyggande åtgärder, till exempel genom att sluta använda levande ljus. En kvinnlig rökare som satt i rullstol hade placerat en blomspruta på bordet ifall olyckan skulle vara framme.

På rätt väg

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, nationella strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda som kom i november blev ett levande bevis för att Uppsala är rätt ute i sina intentioner.

– Jag trodde nästan att de hade tjuvkikat på vårt koncept, säger Göran. Allt de skrev stämde med hur vi har tänkt. Samarbetet mellan förvaltningar, speciella utbildningar och så vidare. Det var fantastiskt roligt att läsa den! Den har blivit vår nya bibel som visar att vi tänker helt rätt.

Svante menar att hemtjänstpersonalen redan är oerhört duktiga och mycket måna om sina brukare.

– De har verkligen tagit emot och fyllt i checklistan. Vi var lite oroliga i början för att den skulle upplevas som ett extra arbetsmoment och det fanns vissa farhågor bland personalen om de var ansvariga om något fylldes i fel men allt det har löst sig.

– Alla arbetar efter bästa förmåga. Äldreprojektet kommer att ingå som en del i Äldrekontorets kvalitetsarbete, säger Carina. Det är jättekul att kunna jobba förvaltningsövergripande.

– Det finns hur många tekniska möjligheter som helst, det är bara fantasin och ekonomin som begränsar oss, avslutar Göran.

Checklista

Med en checklista blir det lätt för hemtjänstpersonalen att hålla koll på brandsäkerheten hos brukarna. I den checklista som Uppsala kommun och Uppsala Brandförsvar tagit fram kontrolleras bland annat:

Att brandvarnare finns och att den fungerar.

Om personen röker och i så fall huruvida personen kan hantera cigaretter och tändare på ett säkert sätt.

Att det inte finns tecken på tidigare brandtillbud i bostaden.

Att personen kan utrymma på egen hand inom rimlig tid.