Brandlarm skyddar kyrkor

Staffan Westerberg har helt rätt i att brandlarm varken hindrar eller släcker bränder. Däremot upptäcker brandlarm ofta en brand så tidigt att personal på plats eller räddningstjänsten kan släcka den innan branden har vuxit sig för stor. Detta gäller även om räddningstjänsten har en bit köra.

Att generellt säga att brandlarm inte behövs för att skydda en del av vårt kulturarv är att förringa betydelsen av ett väl fungerande brandlarm.

När det gäller det som Staffan kallar »onödiga larm« är det oftast den mänskliga faktorn i form av bland annat hantverkare med mera som orsakar dessa larm. För att en larmanläggning ska fungera optimalt krävs förutom årlig service också att det finns välutbildade anläggningsskötare som känner sitt ansvar för uppgiften. Genom ett professionellt handhavande blir det inte en mängd obefogade larm. Enligt min erfarenhet är det oftast ett fåtal anläggningar som står för en majoritet av alla obefogade larm.

Jag har haft förmånen att få säkerhetsinventera närmare femhundra kulturminnesskyddade kyrkor i Härnösands, Luleå och Göteborgs stift. Vid dessa besiktningar har jag nästan alltid föreslagit installation av brandlarm, där det inte har funnits tidigare. Mina argument för detta är att en tidig upptäckt också möjliggör en tidig släckinsats och en tidig utrymning av lokalerna vilket är nog så viktigt.

Prioriterat område

I Staffans resonemang får man lätt uppfattningen att alla bränder sprider sig mycket snabbt och därmed omöjliggör en effektiv släckinsats. Efter många år i operativ räddningstjänst kan jag konstatera att så inte alltid är fallet. Ett typexempel på detta är elbränder som ofta kan ligga och pyra under en längre tidsperiod. Då är ett brandlarm ofta förträffligt i att snabbt upptäcka branden innan det blir en övertändning.

När det gäller kostnaderna för säkerhetshöjande åtgärder behöver församlingarna i de flesta fall inte stå för hela kostnaden själva. Ofta bidrar staten, via det som kallas för kyrkoantikvarisk ersättning, för en stor del av kostnaderna för säkerhetshöjande åtgärder, där bland annat brandlarm ingår. Detta visar tydligt att det är ett viktigt och prioriterat område.

»Happy fires«

Ytterligare ett argument för brandlarm är att sätta kostnaden för ett brandlarm i relation till vad en totalskada går på. I en normalstor kyrka går ett heltäckande brandlarm på mellan 100 000-150 000 kronor. Att återuppbygga kyrkan kanske slutar på 50-75 miljoner kronor. Vi ska inte heller glömma bort alla de oersättliga värden i form av kulturskatter, målningar med mera som kan gå förlorade vid en brand.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram två exempel på »Happy fires« i kyrkor som står kvar tack vare ett väl fungerande brandlarm. I det första fallet kastade en person in en molotovcocktail genom ett kyrkfönster i Lycksele kyrka. Det andra fallet handlar om en trossbottenbrand i Skallsjö kyrka i Floda utanför Göteborg.

Bengt Blomqvist,Brandingenjör på Pharus AB