Först med central brandvarning

Samma trygghet ska alla de 767 hushållen i bostadsrättsföreningen Hilda känna när samtliga 1 200 rökdetektorer har satts på plats.

Bostadsrättsföreningen Hilda är troligen det första bostadsområde i landet som förses med ett centralt brandvarningssystem där ett nät av »intelligenta« rökdetektorer monteras i alla lägenheter.

Vid rökutveckling larmar de optiska detektorerna på samma sätt som vanliga brandvarnare med en siren stark nog att väcka en sovande person (82 decibel) samtidigt som de blinkar med ett varnande ljus. När brandvarnaren går igång, sänds dessutom ett elektroniskt larm som genast syns på en övervakningspanel i fastighetskontoret och i fastighetsdatanätet.

- Det känns bra. Det är en trygghet att veta att någon annan ser larmet, tycker Dan och Elisabeth Håland som har bott drygt ett år i fyrarummaren på andra våningen.

Precis som i de andra lägenheterna sitter deras rökdetektor i hallen, en bit från entrén.

När ett larm indikeras på panelen i fastighetskontoret händer egentligen ingenting förrän det gått tre minuter.

Om röken då har skingrats återkallas larmet automatiskt.

Skulle röken däremot ligga kvar efter tre minuter går larmet automatiskt vidare till vaktbolaget som genast skickar ut personal.

Samtidigt sänds SMS till fastighetsvärden och till en person i bostadsrättsföreningens styrelse.

Rent tekniskt finns också möjlighet att i framtiden vidarekoppla larmen direkt till räddningstjänsten. Men något sådant beslut har ännu inte tagits.

Fel upptäcks av systemet

En skillnad jämfört med privata brandvarnare är att lägenhetsinnehavarna inte behöver tänka på vare sig batteribyten, tester av larmet eller annan skötsel.

Alla eventuella fel ska upptäckas av systemet som levereras av Consilium Säkerhet AB.

Joakim Bornhager, projektledare på Consilium Säkerhet Syd säger att de boende kan vara säkra på att brandvarnarna fungerar.

- Skulle något klicka indikeras det genast både på panelen i fastighetskontoret och i fastighetsdatanätet. Detektorerna har egen strömförsörjning från ett 24-voltsnät. Inträffar ett större strömavbrott, finns batteribackup.

Det finns också kortslutningsskydd som hindrar att ett fel i en lägenhet påverkar andra delar av systemet.

- Dessutom är systemet redundant. Om en central faller bort kopplas signalerna över till nästa, säger Joakim Bornhager.

Inte bara lägenheterna, utan också de gemensamma utrymmena på vindar och i källare övervakas av brandvarningssystemet.

Där går dock larmen på grund av större spridningsrisk direkt till vaktbolaget utan någon treminutersfördröjning.

- I händelse av larm öppnas grinden till gården och de låsta dörrarna i husets gemensamma utrymmen, så att räddningspersonalen lätt kan ta sig in. Allt sker automatiskt, berättar fastighetsförvaltaren Magnus Lindskog. Dessutom blinkar en blå blixtlampa vid den aktuella entrén för att leda brandkåren rätt.

Nytt sätt att tänka

Totalt utrustas Hilda med 1 200 detektorer som ska svara för att en eldsvåda upptäcks innan den hunnit vålla några större skador.

- Det nya är sättet att tänka. Detektorer med automatisk återställning har inte använts i den här typen av brandvarningssystem förut utan det är en intelligent funktion som vi har lagt in, säger Joakim Bornhager.

24-voltsledningarna går dels genom rörschakten, dels genom de gamla sopnedkasten som inte längre används.

Med tre minuters fördröjning och cirka tio minuters utryckningstid för vaktbolaget kan det ta uppemot en kvart innan räddningstjänsten larmas. Är det inte för lång tid?

- Utgångspunkten är ju att den som eventuellt finns i lägenheten ska höra och se larmet och sätta sig i säkerhet. Sedan är ju varje lägenhet en egen brandcell, så de övriga lägenheterna i huset är inte i omedelbar fara.

Som extra tillval kan varje hushåll för en överkomlig kostnad få ytterligare en brandvarnare.

- Personligen skulle jag nog välja att ha en extra detektor i sovrummet, säger Joakim Bornhager.