Dags att syna alternativen!
Sedan mer än 30 år tillbaka har traditionella metoder för att släcka bränder styrt räddningstjänstens arbetssätt i Sverige. Men nu hörs tunga, kritiska röster mot traditionella metoder som bland annat rökdykning både från myndighetshåll och rutinerade räddningsledare.
- Det finns alternativa och ibland bättre metoder som är både effektivare och säkrare, säger Kjell Wahlbeck, räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund.
Under skyddsmässan 14-17 september kommer framförallt rökdykarnas roll att vara en viktig punkt på programmet. Kritikerna menar att det är på tiden, för under de drygt 30 år som passerat sedan rökdykning på allvar gjorde entré och sedan dess har dominerat insatsmetodiken har debatten om framförallt riskerna och konsekvenserna i praktiken gått obemärkt förbi.
- Att använda rökdykare vid släckning inne i byggnader sitter djupt i vår bransch. Det är ett sätt att arbeta som präglats hos flera generationer yrkesmän och som är djupt rotat i utbildningen av brandmän och i de taktiska tillämpningarna vid räddningsinsatser. Effekterna av detta ser vi på flera plan, inte minst i våra utbildningar, där alternativa metoder för att avbryta brandförlopp i stort sett inte får något utrymme alls, fortsätter Kjell Wahlbeck som är ett respekterat namn i räddningssverige.
Kontinuerlig omprövning behövs
Kjell, som är en av talarna på höstens mässa, betonar vikten av att kontinuerligt ompröva traditionella insatsmetoder för att öka säkerheten för brandpersonalen och effektivisera räddningsinsatserna. Han menar att det taktiska kunnandet i svensk räddningstjänst har stannat i utvecklingen, mycket beroende på rökdykningens dominans under flera årtionden.
- Idag skickar man automatiskt in rökdykargrupper utan att överväga några alternativ. Att göra insatser med rökdykare är en mycket riskabel taktisk metod som både är farlig och ofta leder till onödiga och omfattande följdskador och begränsade initialbränder. Idag finns visserligen modern skyddsutrustning, men att det innebär stora risker och fysiska påfrestningar för rökdykaren med tanke på hetta och brandgaser är ställt utom allt tvivel. Skulle något gå fel leder det lätt till stora risker för brandpersonalen.
Kunskapen om och användning av övertrycksventilation och alternativa metoder att identifiera och avbryta pågående brandförlopp utan att initialt använda rökdykare har länge varit känt som bekämpningsalternativ framförallt i mindre och medelstora lokaler.
- Ändå talar man nästan aldrig om dem idag och man kan undra varför. Insatser med rökdykare kommer alltid att behövas och de alternativa metoderna kommer alltid att vara komplement men det är viktigt att utveckla räddningstjänsternas insatsmetodik. Det finns de som anser att riskerna är för stora med en metod som går ut på att blåsa in luft i en brand men egentligen bygger ett sådant resonemang på okunskap om relativt enkla branddynamiska förlopp. Tekniken och det taktiska kunnandet finns, men det gäller att sprida det i utbildningen av brandmän och brandbefäl, menar Kjell. En helt färsk studie som vi gjort tillsammans med MSB och SP Brandteknik visar vilken effektivitet de alternativa metoderna innebär och vad vi kan åstadkomma med begränsade risker för insatspersonalen och utan omfattande vatten- och rökskador. Rapporten grundar sig på mer än 10 års studier och projektsamarbete.
Konservativ kultur
Bo Andersson är expert på insatser vid bränder och trafikolyckor på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och han menar också att en konservativ kultur inom svensk räddningstjänst har gjort det svårt att föra upp alternativ på dagordningen.
- Arbetsmiljöverkets senaste föreskrifter anger ju klart och tydligt att rökdykning ska vara en livräddande insats och inte något som ska användas för att avbryta brandförlopp. Det står också att man alltid ska överväga andra alternativ innan man tar beslut om rökdykning, som är en av de absolut farligaste insatserna som finns. Meningen är att varje räddningstjänst ska utforma sina egna rökdykarinstruktioner efter dessa föreskrifter, men eftersom föreskrifterna ignoreras i många fall sker ingen förändring och man blir kvar i det gamla. Det är beklagligt. Vi från myndighetshåll har ett stort ansvar för att upplysa och informera, men det största ansvaret för att följa de föreskrifter som finns ligger naturligtvis på arbetsgivarna. Det går inte att komma bort från det, säger Bo Andersson.
Firefighter
MSB leder ett EU-projekt med sju medverkande länder som har till uppgift att pröva och utveckla alternativa och nya släckmetoder (Firefight-konceptet). Det handlar om en metod som bottnar i taktiken att släcka bränder utifrån med skärsläckare och inte inifrån med rökdykare. Projektet startade 2006 och Bo Andersson har varit en av de drivande personerna från start. För att testa metoden under skarpa förhållanden beställdes en rapport från Södra Elfsborgs räddningsdistrikt. Drygt 1 000 bränder dokumenterades med Firefight-konceptet och resultatet gav en tydlig bekräftelse på att metoden är effektiv.
- Firefight-konceptet går ut på att mer intelligent genomföra insatserna vid en brand. Enheterna på plats har med sig ett beslutsstöd i form av en total översikt över objekten som ligger i en bärbar dator. IR-kameror hjälper till att snabbt lokalisera brandhärdar och skärsläckare används. Den skapar snabbt vad man kan likna vid en högtryckssprinkler och sänker temperaturen från runt 900 grader till under 100 grader på någon minut. Dessutom reduceras syrehalten i rummet och brandgastemperaturen kyls ned. Jag är väl medveten om att man idag anser att man behärskar tekniken med rökdykning och att man kan kontrollera riskerna. Men poängen är att det faktiskt inte är nödvändigt att utsätta sig för någon risk överhuvudtaget om man bara ser till de alternativ som finns, avslutar Bo Andersson.




