Annons
view counter

Brandlarm varken hindrar eller släcker bränder!

Publicerad 3 september 2010

»Inget brandlarm i hela världen hade kunnat ändra den tragiska utgången av denna brand«, sa brandmästare Hans Zwicknagel, räddningsledare vid branden i Sura Gamla Träkyrka.

Räddningstjänsten fanns på plats cirka 15 minuter efter larmet och påbörjade släckning efter 17 minuter, men trots detta blev det en totalskada. Ett problem i släckningsarbetet var släckvattenförsörjningen, ett vanligt problem vid bränder utanför tätorterna.

Varje år gör kyrkoförsamlingarna stora ekonomiska satsningar på installationer av brandlarm i kyrkorna. Innebär det att färre kyrkor kommer att förstöras av bränder? Svaret är troligtvis nej. Att installera ett brandlarm i en kyrka med en övertändningstid på 20 minuter och en insatstid från räddningstjänsten inom 30 minuter med små personella resurser och problem med släckvattenförsörjningen, innebär förmodligen bara att kyrkan får brinna ner under sakkunnig ledning.

Förebyggande är första steget

Under de senaste tio åren har i snitt 98,2 procent av automatlarmen från våra kyrkor varit »onödiga larm« något som talar sitt tydliga språk om tillförlitligheten hos larmanläggningarna. Vad är då orsaken till detta? Beror det på dålig projektering ?eller installation, materialfel, brister i service och underhåll eller bristande rutiner i det egna systematiska brandskyddsarbetet?

Innan församlingarna tar beslut om brandtekniska installationer behöver de först genomföra en riskanalys för att få en helhetsbild, så att de åtgärder som sedan vidtas för att öka brandskyddet blir kostnads?effektiva. Att försöka förebygga så att brand inte kan uppstå, är steg ett i allt brandskyddsarbete. Kanske är utbyte av en gammal elanläggning i en kyrka viktigare än installation av brandlarm om man måste prioritera.

Större ansvar

För att kunna bevara kulturarvet måste de enskilda församlingarna och Svenska kyrkan ta ett större eget ansvar i takt med att räddningstjänstens resurser utarmas. Att enbart förlita sig på räddningstjänsten är att ha en alltför stor tilltro till att andra ska lösa ens problem och det går också tvärsemot lagstiftarens intentioner om egenansvar enligt Lagen om skydd mot olyckor.

Räddningstjänsternas olika åtgärder vid utlöst automatlarm är ett kapitel för sig, trots Räddningsverkets rekommendationer 2007 i rapporten »Automatiska brandlarm - hur Räddningstjänsten bör agera«. Det är också svårt att direkt hitta lagstödet för »avtalen« med anläggningsägarna och därmed också stödet för de straffavgifter som tas ut vid »onödiga larm«.

Visst kan brandlarm vara en del i ?brandskyddsarbetet, men om det är lösningen på arbetet med att öka brandsäkerheten skulle bara olarmade kyrkor brinna vilket inte är fallet. Självklart ökar ett tidigt larm möjligheterna för den organisation som ska ingripa att effektivt bekämpa och begränsa skadorna vid en brand. Frågan är bara hur lång tid det tar för den organisation som ska ingripa att påbörja släckningen?

Staffan Westerberg,Säkerhets/Ekonomisk Rådgivare