Utrymmning går före ersättning

När tidningen Dala-Demokraten nyligen rapporterade om en person som blivit av med sin jacka i samband med en brandutrymning på en nattklubb i Rättvik ställdes frågan om ersättning för förlorad egendom vid evakuering på sin spets. Jackan uppgavs enligt ägaren vara värd 3 600 kronor och hängdes in i en bemannad garderob där den sedan försvann då gästerna lämnade lokalen. Nattklubbsägaren vägrade först betala någon ersättning för jackan och ärendet skickades vidare till allmänna reklamationsnämnden, ARN, som menade att gästen trots allt har rätt till ersättning till en summa av 1 800 kronor.

Yttrandet från ARN antyder alltså att det är ägarna, eller arrangörerna av ett evenemang, som bär det största ansvaret för att ersätta gästerna om kläder skulle gå förlorade i samband med en evakuering. Det innebär i sig en risk för stora utgifter, men att just det skulle påverka beredskapen för att snabbt utrymma en lokal om larmet går avfärdar ett tiotal nattklubbs- och restaurangägare i hela landet som Brandsäkert varit i kontakt med.

- Jag tror att jag pratar för de flesta av mina kollegor i branschen när jag säger att det inte finns någon annan prioritet när larmet går än att utrymma lokalen. Vilka eventuella kostnader för gästernas förlorade egendom som kan uppstå i en sådan situation är inte intressant för oss, även om larmet skulle vara falskt. I den här stan är vi kanske extra känsliga för sånt här eftersom vi haft flera stora och tragiska bränder som berört många, säger Eva-Lena Åkesson som är delägare i nattklubben Glow i Göteborg.

På Riche & Sturehof i Stockholm har man på senare tid haft ett antal utrymningar på grund av inkörningsproblem med ett nytt brandlarmssystem. Inte heller här anser man att eventuell ersättningsskyldighet i samband med evakuering är något att fundera på.

- Vid varje tillfälle som vi har utrymt våra restauranger har det varit irrelevant om det verkligen brinner eller inte. Huvudsaken har alltid varit att få ut våra gäster, det finns inga marginaler för att chansa på att det är ett falsklarm. Ett problem vi haft är dock att folk har passat på att smita från sina notor när larmet har gått men det är ändå ingen utgift som är viktig i det här sammanhanget. Det kan jag lova dig, menar Stefan Söderman på Riche.

Normal reaktion

Reaktionerna från bland annat Stockholm och Göteborg faller också inom ramen för ett rent beteendevetenskapligt perspektiv i sammanhanget. Logiken grundar sig på rädslan för att sätta materiella värden framför mänskliga.

- I rollen som ägare skulle det ju vara betydligt värre att inte utrymma även om man är osäker på om larmet verkligen är skarpt eller inte. Skulle det vara på riktigt riskerar man ju så mycket mer än att dra på sig ekonomiska utgifter om man inte snabbt ser till att få ut sina gäster. Visar det sig att arrangören eller ägaren underlåtit att evakuera och folk omkommer kan ägaren bli av med sitt tillstånd och hela sitt renommé. De allra flesta ser den kopplingen, säger Lena Kecklund som är beteendevetare på konsultfirman MTO som utreder beteendemönster och säkerhetsfrågor i samband med bland annat bränder.

Hon berättar vidare att det ändå är en ganska vanlig reaktion att just tänka på sina värdesaker, som exempelvis kan vara en dyrbar jacka, om man tvingas utrymma en lokal i samband med brandfara.

- Det finns till och med exempel där folk satt sig själva i säkerhet bara för att kort därefter försöka ta sig in i den brandhärjade lokalen för att hämta värdesaker som man inte fått med sig. Ett mönster är också att man vill se eller känna något fysiskt tecken på att det brinner innan man tar larmet på allvar. Det kan handla om lukten av rök, eller att man faktiskt ser eldsvådan. Det innebär en försening i själva räddningsarbetet som kan vara livsfarlig.

Stort ansvar på ägaren

I sammanhanget spelar försäkringsbolagen en stor roll för vilka möjligheter man har att få ut ersättning i samband med en brandevakuering. Principerna för hanterandet av dylika frågor skiljer sig dock mellan de tre stora aktörer som BrandSäkert varit i kontakt med, men huvuddraget är att ett stort ansvar ligger på ägaren som förvarar kläderna.

- Om det brinner på exempelvis en nattklubb där gäster förlorar eller skadar sina ägodelar är det i första hand hemförsäkringen som ska betala. I många fall har också klubben en egendomsförsäkring som omfattar ett fribelopp på 100 000 kronor och som borde räcka för att betala för de gäster som eventuellt saknar hemförsäkring. Skulle det inte finnas en egendomsförsäkring och nattklubben anses som ansvarig för att branden brutit ut är de skadeståndsskyldiga och ska betala ersättning för jackan. Om de inte anses ha begått något fel är de inte ersättningsskyldiga. Men den här aktuella gästen borde ändå få ersättning från sin hemförsäkring, minus självrisken, säger

Caroline Uliana på IF.

Trygg Hansa betalar ut ersättning beroende på hur och i vilket sammanhang man har förlorat sina ägodelar. Man menar att det inte råder någon tvekan om att det är ägarna som bär det största ansvaret för inhängda värdesaker i samband med en evakuering.

- Men man bör tänka på att det bara är klädseln och tillbehör till klädseln som ägarna ansvarar för och inget annat. Det gäller oavsett om garderoben är bemannad eller inte. Man ska alltså aldrig lämna kvar mobiltelefon eller kontanta pengar i fickorna. Om det skulle vara så att garderoben skulle anses som ansvarsbefriad kan hemförsäkringen prövas. Hos oss kan man få ut maximalt 50 000 kronor. Om man kompletterar med annan försäkring ökar möjligheterna att få ersättning i fler situationer, men samtidigt bedömer vi också alltid hur aktsam man har varit om sin egendom. I fallet med jackan i Rättvik har ARN fattat ett beslut och det följer vi alltid, säger handläggaren Alexandra Gustafsson.

Även Folksam betonar de personliga aktsamhetskraven men medger att en jacka som hängts in i en garderob måste anses som ett ansvarsfullt agerande.

- Om det skulle vara så att den här jackan har försvunnit i samband med utrymningen hade det möjligtvis kunnat betraktats som stöld av medförd egendom och då hade vi naturligtvis betalat ut ersättning. Skulle det vara så att man slarvat med aktsamheten kan avdrag komma i fråga. Det innebär exempelvis om man lämnat sin egendom utan uppsikt, eller om den här personen glömt sin jacka i samband med evakueringen och först vid ett senare tillfälle yrkat på ersättning, berättar Folksams Magnus Lindgren.

På Allmänna reklamationsnämnden fattade man sitt beslut baserat på konsumenttjänstlagen. I de ärendehandlingar som BrandSäkert tagit del av framgår det att det rådde viss oordning i garderoben i samband med att personalen lämnade ut jackorna då gästerna skulle lämna lokalen. Vid den tidpunkten hade man redan säkerställt att det inte rörde sig om en riktig brand men man ville ändå se till att folk sattes i säkerhet. Den aktuella jackans ägare hade efter evakueringen gått hem och först dagen efter begärt ut sin jacka som då var försvunnen. ARN menar att klubben i samma ögonblick som jackan lämnades in i garderoben och gästen fick en bricka påtagit sig ett förvaringsavtal som det inte går att komma undan. Därför dömdes krogen som ersättningsskyldig och jackans faktiska värde bedömdes till 1 800 kronor eftersom inga kvitton kunde uppvisas.

- De fall vi handlägger på ARN handlar i de allra flesta fall om den förlorade egendomens egentliga värde. Inga ärenden kommer upp hos oss om det inte finns sakliga grunder för att titta närmare på fallen, säger Ingmar Carlsson, handläggare på ARN.