Pulver eller skum – ett enkelt val?

Man väljer det mest effektiva verktyget för att hantera en redan inträffad händelse. Trots det är det vanligt att skumsläckare rekommenderas av brandskyddskunniga, trots att de flesta är överens om att pulversläckare har bättre effekt. Varför? Är det ekonomin som styr vilka råd som ges? Det ligger nära till hands att misstänka att det finns ekonomiska motiv som påverkar vilka råd som ges. Fakta är att:

• Priset på en skumsläckare är betydligt högre än på en pulversläckare.
• En skumsläckare ska tas in på verkstadsgenomgång dubbelt så ofta som en pulversläckare. Vart 5:e år jämfört med vart 10:e år för pulver enligt SS 3656.

Med andra ord finns det mer pengar att tjäna på att sälja skumsläckare och visst vore det olyckligt om ekonomiska vinstintressen får styra vilka råd som ges till köpare av säkerhetsutrustning.

Forskningsresultat

Det har alltid varit mycket tyckande kring val av handbrandsläckare. För att få fram mer fakta i ämnet genomfördes 1999 ett Brandforskprojekt, BF00 504-981. Syftet med projektet var i första hand att kunna rekommendera släckare i hemmiljö. Här är några slutsatser som kunde dras efter projektet:

• Val av släckmedel tycks inte vara av avgörande betydelse när branden är liten och väl exponerad (inga hinder i vägen).
• Små släckare har en begränsad effekt på grund av att kapaciteten i kg/s avgiven släckmedelsmängd är för liten.
• Med en stor pulversläckare kan man släcka en brand med en brandeffekt på cirka 150-200 kW med en relativt liten mängd släckmedel. Även då brandeffekten var betydligt högre, 960 kW, kunde branden släckas med cirka 30 procent av innehållet i en 9 kg pulversläckare.
• Pulversläckaren släcker branden snabbare och ger, för en ovan användare, ett mer säkert resultat jämfört med en skumsläckare.

Även om projektet genomfördes med fokus på hemmiljön bör ovanstående slutsatser vara relevanta i de flesta andra sammanhang.

Hur farligt är pulvret?

Argumentet mot pulversläckare är som vi alla känner till att de förorenar och kräver sanering om pulvret hamnar på fel ställen. Glödbrandpulvret är sammansatt huvudsakligen av de två salterna ammoniumsulfat och ammoniumfosfat. Ammoniumsulfat används under beteckningen E517 som tillsats i livsmedelsindustrin. Ammoniumfosfat används bland annat i konstgödsel. Korttidsverkan på människor eller miljö är i stort sett obefintlig. Salterna löser sig lätt i vatten och sänker pH-värdet i fuktig miljö med påföljande risk för korrosion på metallytor. Eftersom pulvret är så finfördelat följer det med luftströmmar och kan därmed spridas över ett ganska stort område. Vad man lätt glömmer är att skador och saneringsbehov normalt inte finns om det inte samtidigt pågår en brand och att saneringsbehovet även efter en liten brand med all sannolikhet är större.

Val av släckare

Tänk kritiskt, i första hand bör släckarens kapacitet i förhållande till förväntad brandutveckling avgöra, vilket i de allra flesta fall bör innebära pulver. Att pulver har ett större användningsområde, är mer användarvänligt och effektivt vid normala rumsbränder är kanske svårt att ifrågasätta. Finns det då inga fall där det är olämpligt att använda pulver? Jo, om båda dessa kriterier uppfylls, bör man välja ett annat släckmedel i första hand. Om det finns:

• känslig utrustning eller andra föremål som kan ta skada av brandsläckningspulver.
• stor sannolikhet för våda- eller okynnesutlösning.

Beroende på verksamhetens förutsättningar bör man ta ställning i varje enskilt fall. I de fall då man inte vill ha pulversläckare ute i publika lokaler kan man ändå ha en pulversläckare med god kapacitet i beredskap på ett centralt ställe för möjlighet till en andra insats. Ovanstående är en jämförelse mellan pulver- och skumsläckare. Det finns andra situationer, exempelvis vid metall- eller hetoljebränder, då det finns andra brandsläckare som är mer lämpliga. Undertecknad välkomnar fler perspektiv och fakta som kan sprida ljus i det här ämnet.

Lars Brodin
Brandskyddsföreningen