El hett bland unga

Utbildningen har mottagits mycket positivt och till hösten startar den andra kursomgången.

I dag finns det cirka 200 auktoriserade elbesiktningsingenjörer i Sverige. Enligt Bo-Göran Ahl, kanslichef på Elektriska Nämnden (EN), saknas det tusentals personer med elkraftteknisk ingenjörsutbildning.

– Orsaken är bland annat att den fyraåriga gymnasieingenjörsutbildningen togs bort i början av 1990-talet.

En annan förklaring till avsaknaden av arbetskraft inom elbranschen är att många 40-talister har gått i pension och ett stort antal står på tur inom några år.

– Än så länge är läget inte akut, tack vare den lag som trädde i kraft vid årsskiftet och som säger att arbetsgivaren inte får åldersdiskriminera någon som är innehavare av ett yrkescertifikat. Det har gjort att fler äldre elbesiktningsingenjörer är kvar på arbetsmarknaden.

För att bristen på elbesiktningsingenjörer inte ska utvecklas till någon kris, valde Elektriska Nämnden att under 2007 genomföra en förstudie, och 2008 inleddes projektet Rekrytering och kompetens besiktningsingenjörer, RKBi. Arbetet delades in i tre delar. En av dessa bestod i att se över Elektriska Nämndens interna organisation och rutinerna för besiktningsverksamhet och auktorisation, så att det interna regelverket stämmer överens med dagens krav.

Nytt utbildningsmaterial

Den andra delen handlade om att ta tillvara den samlade erfarenheten från de elbesiktningsingenjörer som är födda på 1930- och 1940-talet.

– Vi förstod att dessa skulle ta med sig mycket kunskap när de lämnar arbetsmarknaden. Vår önskan var att samla deras lärdomar i en handbok för de yngre som nu tar vid.

Resultatet blev den drygt 300-sidiga boken »Elsäkerhet – i praktiken«, utgiven i maj 2009. Projektledare för boken har varit Frank Johansson, auktoriserad elbesiktningsingenjör i Ljungby.

– Boken består av ett 30-tal intervjuer med olika besiktningsmän och bygger på deras sakkunskap genom åren. Den har ingen juridisk status utan står helt på empirisk grund och är avsedd främst för nytillkomna ingenjörer, som ett utbildningsmaterial.

Han berättar att boken är unik då den bygger på elinstallationer ur ett historiskt perspektiv.

– Andra böcker i ämnet beskriver hur man ska göra i framtiden. Den här talar om hur det ser ut på befintliga installationer, och vilka brister som finns i dagens elnät, med material och komponenter som redan monterats.

Enligt Frank har boken fått god respons från Elsäkerhetsverket och även vunnit gehör hos installationsbranschen, driftansvariga på industrier och materialleverantörer.

– Hittills har den sålt som smör i solsken!

Högskolekurs på distans

Den tredje delen i Elektriska Nämndens projekt var att inleda ett samarbete med Högskolan Väst.

– Tillsammans ville vi skapa en påbyggnadskurs för dem som har en elektrikerutbildning i botten och även har jobbat som projekt-/montageledare på olika anläggningar, men som saknar tillräcklig teoretisk kompetens för att arbeta som elbesiktningsingenjör, förklarar Bo-Göran Ahl.

Den största målgruppen skulle vara 70-talisterna som missat gymnasieingenjörsutbildningen, men ändå hunnit få praktisk erfarenhet. I januari 2009 startade den ettåriga »Elkraftteknisk påbyggnadskurs« (30 hp), en distansutbildning, på Högskolan Väst. Kursen är så nära som möjligt utformad att likna den tidigare fyraåriga gymnasieingenjörsutbildningen, dock utan ingenjörsexamen. I stället får studenterna ett intyg på att de har genomgått en kurs som innehåller de nödvändiga delar som krävs för att kunna ansöka om att bli auktoriserade elbesiktningsingenjörer.

Stort intresse

Intresset för utbildningen visade sig större än väntat och kursplatserna fick utökas före start. En av dem som antogs är Emelie Johansson, elmontör på Falkenberg Energi och den enda kvinnliga studenten. Hon fick reda på kursen genom sin pappa som är elbesiktningsingenjör.

– Det är en kanonutbildning! Fast den är inte lätt, de flesta tycker att kursen är krånglig och kräver mycket tid. Att ha ett heltidsjobb vid sidan om skulle inte gå.

Emelie anser att det är en bred utbildning som går på djupet inom det mesta och hon upplever att den är lagom komprimerad.

– I fall kursen hade varit längre, skulle jag nog inte ha gått den, även om kunskapen är värdefull.

Hon rekommenderar utbildningen och hoppas att marknadsföringen av den ska bli bättre.

– Vissa facktidningar har väl haft annonser, men om inte min pappa hade nämnt kursen, skulle jag inte ha känt till den.

Teknik i fokus

Bo-Göran Ahl på Elektriska Nämnden uppskattar att mellan 30 000-40 000 personer på något sätt arbetar med starkströmsanläggningar i Sverige:

– Det är en livsviktig verksamhet! Utan el stannar samhället.

Trots goda arbetsutsikter är grundskoleelevers nyfikenhet på teknik ytterst liten.

– Jag tror att det bottnar i studievägledarnas dåliga kunskap i ämnet. De fokuserar hellre på it och media och förmår inte förmedla bilden av ett roligt och utvecklande arbete inom elteknik. Elektriker finns på alla byggen, inom industri, nätbolag, fastighetsunderhåll och i andra miljöer. På många områden är det ju ett högdatoriserat arbete.

Den stora utmaningen för elbranschen är att skapa en återväxt när de äldre åldersgrupperna lämnat marknaden. Hur intresset för teknik bland ungdomar ska öka, är ännu en olöst fråga. Bo-Göran radar upp exempel på yrken som kommit i ropet sedan media belyst dem.

– När polisfilmerna med Eddie Murphy var aktuella, ville alla bli poliser. Och när tv visade Livräddarna, blev det attraktivt att utbilda sig till brandman. För att inte tala om dussinet matlagningsprogram, vem skulle inte bli kock?! Men det här med teknik, det ställs i skuggan …

Han skrattar till »Vi kanske skulle producera en tv-såpa?!«