Brandskydd är ägarens ansvar

Sedan branden på Hotell Borgholm 2004, som tog två liv, har extra fokus legat på brandskydd på hotell. Räddningsverket, numera en del av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tog 2008 fram allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar.

Idag sker tillsyn med stöd i lagen om skydd mot olyckor, LSO, som ersatte den tidigare räddningstjänstlagen. Enligt LSO ska det finnas brandskydd i skälig omfattning. Tillsyn och bedömning varierar från fall från fall. Det innebär inte att det alltid handlar om olika bedömningar utan om att tillsynen fokuserar på olika saker vid olika tillfällen.

– Felet med den gamla lagstiftningen var att ägarna trodde att allt var ok efter en brandsyn och att det enda som fanns att klaga på var de eventuella anmärkningar de fått, säger Peter Svensson, brandingenjör, Brandskyddsföreningen. Med LSO ville man vända denna trend genom att tydliggöra ägaransvaret. Jag kan förstå den frustration många känner, men en tillsyn är inte en hundraprocentig besiktning av brandskyddet utan mer av en stickprovskontroll.

Ägarens ansvar

På senare år ligger ofta fokus på det systematiska brandskydddsarbetet vilket kan innebära att räddningstjänsten enbart går igenom de skriftliga dokumenten och inte gör någon fysisk besiktning alls. Vid en senare tillsyn kan det då upptäckas att till exempel brandlarmet inte är bra och behöver bytas. En del blir då förvånade och undrar varför de inte blivit uppmärksammade på detta tidigare. Det är ägarens ansvar att se till att ha ett skäligt brandskydd, inte räddningstjänstens, som många felaktigt tror.

Rättsliga åtgärder

Ett sådant exempel är Grangärde hotell i Dalarna. För två år sedan gjorde räddningstjänsten en tillsyn då en rad brister påtalades i protokollet. Bland annat saknades rökdetektorer på varje rum och dörrar för att begränsa brandspridning på flera ställen. Att åtgärda detta skulle kosta mycket pengar. Grangärde hotell ifrågasatte i en skrivelse hur det kunnat uppstå så många fel mellan två tillsyner och överklagade beslutet, men både länsstyrelsen och länsrätten gick på räddningstjänstens linje. Under tiden vidtog hotellet inga åtgärder. När beslutet väl kom fick de tre månader på sig att ordna alla brister.

Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, SHR, bad Peter Svensson att titta på ärendet och om det var skäligt att ställa dessa krav. Svaret blev ja.

– Hotellägaren befann sig under stor tidspress och funderade ett tag på att helt lägga ner verksamheten istället. Jag deltog i ett förutsättningslöst möte tillsammans med ägaren, räddningstjänsten, ordföranden i politiska nämnden och en jurist från SHR för att se om det gick att lösa på ett annat sätt. Tillsammans hittade vi andra lösningar som blev billigare men ändå uppfyllde kraven. Politiska nämnden gav anstånd när ägaren kunde visa hur han förberett de olika åtgärderna och vitet på 100 000 kronor ströks helt.

Ägaren till Grangärde hotell, Laurent Witteveen, är nöjd med att ha fått längre tid på sig. Hittills har ett nytt brandlarm och rökdetektorer på alla rum installerats liksom fyra branddörrar. Innan maj ska också 15 –20 nödbelysningsarmaturer vara på plats.

– Jag kände inte till innebörden i lagen om skydd mot olyckor utan blev förvånad över hur resultaten från två tillsyner kunde skilja sig så mycket åt. Det här har kostat mycket pengar för oss. Räddningstjänsten har aldrig nämnt de nya kraven när de varit här. Det är extra svårt att själv leta reda på information när man inte är från Sverige från början, säger Laurent som har sina rötter i Holland.

Fullgott brandskydd?

I Mörrum pågår sedan 2005 en tvist mellan hotellägaren Boro Petrovic och Räddningstjänsten Västra Blekinge om vad som är ett fullgott brandskydd. Det nuvarande utrymningslarmet med sammankopplade brandklockor, brandvarnare i alla rum och släckutrustning på varje våningsplan har dömts ut som undermåligt och räddningstjänsten vill att det ska ersättas med ett automatiskt utrymningslarm istället. När länsrätten prövade ärendet förra sommaren blev vitet på 150 000 kronor underkänt på grund av att räddningstjänsten uttryckt sig otydligt om vem vitet riktar sig till. Nu har ärendet dragit i gång på nytt och hotellägaren riskerar ett nytt vitesföreläggande och indraget serveringstillstånd eftersom ett skäligt brandskydd är ett krav för att få servera alkohol.

Ställföreträdande räddningschef Magnus Kärvhag försvarar i Blekinge Läns Tidning beslutet som följer MSB:s allmänna råd och kommer som en sista utväg att lägga ett förbud mot att driva verksamheten om inte föreläggandet följs.

Allmänna råd

Peter Svensson får många samtal från hotellägare som undrar om räddningstjänsten verkligen kan ställa dessa krav. Svaret är ja, eftersom de har stöd i de allmänna råden. SHR har skickat ut råden till alla sina medlemmar men ändå är det många som inte har tagit till sig informationen.

– De ser inte brand som en risk utan tänker: »Det händer inte mig!«. Många gånger är det en fråga om pengar. Om det inte är ett krav struntar man hellre i det. Då får juridiken träda in och avgöra vad som anses vara skäligt. Räddningstjänstens beslut kan skifta över landet men man har alltid rätt som ägare att överklaga ett föreläggande.

De allmänna råden är ett steg i rätt riktning enligt Peter. De klarlägger vad som kan anses vara ett skäligt brandskydd, till exempel att personalen ska få utbildning. Råden ger bättre vägledning och mer likriktade krav och kan även användas som en lathund vid systematiskt brandskyddsarbete.

– Det bästa råd jag kan ge är att du som ägare måste sätta dig in i vad som kan hända och vilket grundläggande skydd som krävs. Fundera på hur man bäst kan minska konsekvenserna vid en brand. Fokus ska i första hand ligga på personskydd men planera också för hur byggnaden snabbast möjligt ska kunna tas i bruk igen om olyckan är framme. Sprinkler kanske är ett alternativ. Tyvärr är det ofta pengarna som styr och det vanliga är att försöka hitta miniminivån och sedan försöka tänja på den istället för att lägga ribban lite högre.

Ofta handlar det om engångskostnader, som att installera ett nytt brandlarm, vilket i sig kan ses som en investering istället för en utgift.

– De hotell som inte satsar på ett bra brandskydd kommer att bli utslagna från marknaden. Vi är bara inne på första året efter det att de allmänna råden kom ut och fler och fler räddningstjänster gör förelägganden på hotell. Det kommer att vara ekonomiskt kännbart för vissa och andra kommer att få slå igen, men staten har tagit ställning i frågan genom de allmänna råden.

Peter Svensson avslutar:

– Oavsett verksamhet är det ägaren som har det slutliga ansvaret. Domen i Borgholm, som kom i februari, visar på detta genom att peka ut ägaren som försumlig i sitt brandskyddsarbete genom att tillåta en uppställd branddörr och dåligt utbildad personal.