Ny BBR på gång

Uppdraget är att revidera Boverkets byggregler, föreskrifter som beräknas träda i kraft 2010. Med tydligare regler hoppas Brandskyddsföreningen att nya tekniska byggnadslösningar ska öka brandskyddet i våra bostäder.

Det är 15 år sedan Boverkets första upplaga av funktionsbaserade byggregler presenterades. Under åren har småjusteringar gjorts, men sedan 2006 pågår ett omfattande revideringsarbete.

– Förstudien till vårt uppdrag visar att Boverkets regler i dag upplevs som otydliga, och att det istället behövs fler anvisningar till vilken brandsäkerhet som minst förväntas i byggnader, säger Michael Strömgren, brandingenjör på Boverket.

I revideringen av brandskyddsavsnittet ingår en fast arbetsgrupp på Boverket, som i sin tur tagit in grupper med extern kompetens i form av konsulter från både branschen och universitet, alla med god insyn i brandskyddsfrågor.

– Många av dem är experter inom specifika områden, till exempel utrymning, analytisk dimensionering, verifieringssystem och bärförmåga vid brand.

Förutom arbetsgruppen finns sedan några år en referensgrupp (den tidigare expertgruppen) med personer verksamma inom skilda myndigheter, intresseorganisationer och företag. På ett eller annat sätt berörs de av Boverkets regler.

– Antingen använder de reglerna eller har produkter som påverkas av dem, förklarar Michael.

I referensgruppen ingår bland annat Brandskyddsföreningen representerad av Peter Svensson, brandingenjör.

– Ja, jag kom med 2004. Jag handlägger byggnadstekniska frågor på Brandskyddsföreningen, reser regelbundet inom Sverige, håller utbildningar och föredrag på företag och organisationer om brandskydd och lagstiftningen kring detta. De stora utmaningarna för Brandskyddsföreningen är att minska bostadsbränder och anlagda bränder, frågor som kan kopplas till byggreglerna.

Referensgruppen träffas regelbundet några gånger per år för att diskutera Boverkets redovisning av aktuella frågor och ta del av förslag på nya regler.

– De får inte bli för exakta. Funktionsbaserade regler ger utrymme för byggherrar och konsulter att tänka själva och hitta kreativa lösningar. Det främjar utvecklingen i byggbranschen, hävdar Peter.

Alternativ till stegutrymning

Inom referensgruppen finns naturligtvis olika intressen att ta hänsyn till.

– Brandskyddsföreningen kämpar bland annat för att räddningstjänstens stegutrustning ska tas bort som utrymningsalternativ och istället ersättas av tekniska lösningar, säger Peter.

I Boverkets nuvarande byggregler är det godkänt att utrymning av bostäder till en viss våningshöjd sker med brandkårens stegutrustning, förutsatt en insatstid på tio minuter.

Inom Brandskyddsföreningen har det de senaste åren höjts kritiska röster mot att det finns byggregler som stöttar sig på en räddningsorganisation som är under förändring.

– Det sker mycket inom räddningstjänsten, dagens resurser är dimensionerade att klara endast ett larm åt gången, sällan fler, och därför tycker vi att det är ett sårbart system att hänga upp utrymningen på en extern organisation som byggreglerna inte kan styra över, menar Peter.

Han säger att räddningstjänsten inte kan garantera att vara på plats inom tio minuter och menar därför att byggnader ska konstrueras ur ett helt annat säkerhetsperspektiv än tidigare.

Enligt Michael Strömgren på Boverket är detta en fråga som är under utredning där man bland annat samarbetar med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (där före detta Räddningsverket numera ingår som en del). Lagen om skydd mot olyckor, som kom 2003, har inneburit större möjlighet för kommunerna att anpassa räddningstjänstens förmåga, vilket har gjort att förutsättningarna varierar över landet.

– Vi inser att förändringar i de byggnadstekniska kraven innebär kostnadsökningar för vissa aktörer. Därtill uppstår dilemmat för befintliga hus när det gäller ändringsprojekt, till exempel om man bygger till en våning där man sedan tidigare har kunnat använda sig av räddningstjänsten – får man då räkna med dem upp till våning fyra, men inte våning fem?!

Peter Svensson poängterar att redan befintliga byggnader har brandkårens stegutrustning som förutsättning, men att nybyggnader bör skapas under andra villkor.

Michael medger att Boverket nu utreder alternativ till att förlita sig på räddningstjänsten, och nämner – som ersättning för stegutrymning – trapphus, som svårare blir rökfyllda (TR1 eller TR2) eller krav på bättre brandceller.

– Då blir det byggherrarna som får stå för merkostnaden.

Han ser även möjligheter till lokala lösningar jämte en nationell reglering av räddningstjänsten som resurs.

– I vissa länder ställer myndigheterna tydligare krav på vilken kapacitet räddningstjänsten ska ha, vilket innebär att man bättre kan anpassa den byggnadstekniska nivån.

Ökad säkerhet med ny teknik

Till referensgruppen har Brandskyddsföreningen även framfört förslag på bland annat nätanslutna brandvarnare och spisvakt.

– Vi vill höja skyddsnivån, främst i bostäder, då de flesta människor som omkommer gör det i sina hem, förklarar Peter.

Dagens brandvarnare bygger på att bostadsinnehavaren har ett batteri som han eller hon själv ska kontrollera att det fungerar. Med Brandskyddsföreningens förslag är brandvarnaren kopplad till det befintliga elnätet som garanterar att brandvarnaren har ström. I denna finns även ett batteri som backup vid strömavbrott.

– Boverket tittar på förslaget och undersöker om det är rimligt att införas som krav, säger Michael.

Peter tar även upp behovet av sprinkler i särskilt boende, så kallade boendesprinkler, som kan kopplas till det befintliga vattennätet i huset, vilket gör att brand i framför allt lägenheter snabbare släcks eller begränsas till den egna cellen.

Boverket tycker generellt att sprinkler är en bra lösning, men för att kunna införa tuffare brandskyddsregler måste dessa kunna motiveras kostnadsmässigt.

– Just nu tittar vi på effekten av att ställa krav i vissa miljöer, såsom särskilda boenden, säger Michael.

För drygt ett år sedan startade Brandskyddsföreningen projektet Brandsäkert hem i syfte att förbättra brandsäkerheten i bostäderna.

– Det innefattar allt från utbildning till nätansluten brandvarnare, brandsläckare, brandfilt och även spisvakt. En spisvakt är en automatisk övervakning av köksspisen, ett system som stänger av plattorna när det börjar bli för varmt. Eftersom många bränder startar just på spisen, är vakten en teknisk lösning som stödjer vår uppfattning om ett brandsäkert hem, säger Peter, och tillägger:

– Naturligtvis önskar vi att dessa krav ska in i byggreglerna på något sätt.

Michael menar att vissa av Brandskyddsföreningens krav kan ligga utanför Boverkets bemyndigande, på samma sätt som verket inte kan kräva att räddningstjänsten ska rycka ut till varje enskild byggnad. Spisvakt är också ett alternativ som utreds av Boverket, även här med hänsyn till juridiska begränsningar, säkerhet, kostnader och andra konsekvenser.

Anlagd brand

Ännu en fråga som diskuteras inom Brandskyddsföreningen är anlagd brand, ett avsnitt som föreningen vill få in i byggreglerna.

– Att skolor brinner ofta vet vi, och att det i de flesta fall handlar om anlagd brand. Numera finns det tekniska system, speciella larmslingor, som fästs på takfoten och larmar när värmen når dit, beskriver Peter.

Michael svarar att Boverket endast kan reglera sådant som har med själva byggnaden att göra.

– Vi har svårt att reglera att bränder anläggs, däremot kan Boverket till viss del reglera hur byggnaden beter sig när brand uppkommit, för att begränsa skadorna. Dessutom handlar detta till stor del om egendomsskydd, vilket snarare är en fråga för anläggningsägare och försäkringsbolag. Boverkets främsta mål med brandskyddskraven är att svara för personsäkerheten.

Under hela våren och sommaren kommer förslag till reviderade byggregler att diskuteras inom Boverket. Under hösten 2009 ska resultatet ut på remiss.

– Vår ambition är att skapa en flexibilitet i reglerna så att man som byggare inte blir bunden till en typ av lösning. Samtidigt måste reglerna vara tydliga så att samhällets miniminivå framgår. Fördelen med funktionsbaserade regler är att de kan ge ett mer kostnadseffektivt och ändamålsmässigt brandskydd, avslutar Michael.