Stolta elever sabbar mindre

Lars Lindstaf, arkitekt på Cedervall arkitekter som främst bygger skolor och förskolor, brinner för att planera lokaler där det går att komma åt orsakerna till att unga saboterar sin egen skola.

– Det är ett uttryck för missnöje, en känsla av att sakna status och inte bli sedd. Som planerare går det att motverka genom att göra förbaskat fina lokaler och visa att vi tycker att ungarna är viktiga! På så sätt kan en arkitekt göra skillnad och påverka. En kollega, som skulle hålla föredrag om skadegörelse i en skola, frågade sin tonårsdotter var någonstans i skolan det mobbas och förstörs. Svaret blev som väntat: »Där det inte finns några vuxna.« Vi inser det och de unga inser det. Alltså måste lokalerna planeras efter den insikten.

Skola i skolan

Grundbulten till en ideal skola är att tala om för både elever och vuxna att skolan är viktig liksom syftet med att vara där – att lära. Ett sätt är att göra vackra miljöer som alla kan vara stolta över, vilket tar bort viljan att förstöra.

– Eleverna ska bli sedda, både fysiskt och psykiskt, för vilka de är, menar Lars Lindstaf. Arkitektoniskt går det att stötta genom att bygga överblickbara lokaler där det går att förstå sammanhangen och vad som pågår i övriga delar. Mörka skrymslen att gömma sig i försvinner och ersätts istället med vrår där det går att sitta avskilt men ändå synas. Det kan till exempel vara en soffa i en nisch.

Organisatoriskt delas många stora skolor in i flera små för att skapa en skola i skolan. Forskning visar att människor bara klarar av att hålla ett visst antal relationer samtidigt.

– För att skapa social kontroll ska grupperna helst inte överskrida 150 personer. En positiv bieffekt av att skapa en skola i skolan är att det blir mindre spring i lokalerna. Det i sin tur minskar risken för de konflikter som annars kan uppstå när folk springer på varandra i trängseln.

Vuxen närvaro

De vuxna på skolan ska vara ute bland eleverna. Lärarrummet ska inte ligga avskilt. I många skolor har lärarna både personliga arbetsplatser i anslutning till undervisningslokalerna och ett gemensamt fikarum där alla kan mötas socialt. Fler och mindre lärarrum ger både bättre säkerhet och större social kontroll eftersom lärarna är där barnen är.

– Ett annat sätt att framhäva värdet med det man gör i skolan är att ha många utställningsmöjligheter där barnen får visa upp vad de gjort för andra. Det kan till exempel vara att placera ut montrar på olika ställen. Själv gillar jag varierade miljöer som ger många upplevelser. Det ska hela tiden gå att upptäcka nya oväntade detaljer genom att till exempel varva höga och låga rum och använda olika material på väggarna som putsat, målat eller sten. Mångfald är viktig.

Inbyggt brandskydd

När det gäller förebyggande brandskydd ska det komma in redan vid planeringen av lokalerna i stort. Det innebär till exempel att välja kloka, kanske obrännbara, material till fasad, skärmtak och takfötter och se till att skötseln av lokalerna är bra. Inomhus innebär det bland annat att det ska vara lätt att hålla rent, att klotter tas bort direkt, att skräp inte tillåts samlas kring pelare och i andra vrår och skrymslen och att papperskorgarna töms regelbundet.

– Glasa gärna in anslagstavlor och undvik lösa möbler på olämpliga ställen. Det gäller att hitta en balans mellan trevligt och praktiskt, säger Lars Lindstaf. Utemiljön bör planeras med tanke på antalet tända fönster i omgivningen. Låt gärna skolgården öppna sig så att den är synlig från bostadsområdet och ta bort lövhögar och skräp från skolgården.

Framtidens skola

De gamla stenskolorna kallas ofta för folkskolepalats, inte utan anledning. De signalerar hur viktigt samhället tyckte att skolan var. När Lars Lindstaf började som arkitekt för 30 år sedan fanns det många dåligt underhållna skolor men nu har vindarna vänt och många av de gamla skolorna har uppgraderats och byggts om.

– De flesta äldre skolor är okej ur ett brandskyddsperspektiv med breda korridorer och bra utrymningsvägar. Ur trevlighetsperspektiv saknas det däremot en del, särskilt när det gäller att synas. Vi har jobbat en hel del med det, glasat in dörrar och öppnat upp mellan rummen för att skapa en öppnare, ljusare miljö.

När det gäller framtidens skolor får man titta på hur skolbeståndet förändras. Andelen skolor som byggs nya kommer säkert att, precis som idag, vara ganska liten. Friskolorna kommer att fortsätta att öka under en period för att sedan stagnera.

– Den stora uppgiften blir att ta hand om de gamla skolorna och föra in dem i framtiden. Personligen tror jag att det kommer att skapas fler skolor i skolan, även vid ombyggnader. En annan trend i dag är fritt skolval som har gjort det viktigt för skolorna att marknadsföra sig. Skolans utseende, första intrycket, blir en PR-grej. Det här har de stora friskolebolagen fattat. Det kommer säkert även kommunalt men där har man ännu inte förstått vilken marknad man befinner sig på.

En annan trend är den pressade ekonomin som gör att man måste vara aktsam om varje kvadratmeter. Det komplicerar saken ur brandskyddssynpunkt eftersom det inte längre finns pengar till korridorytor, utan alla ytor ska kunna utnyttjas hela dagen.

– Det behöver inte vara en motsättning utan handlar i grund och botten om kloka lösningar. Hälsotrenden kommer också stort, både när det gäller att välja sunda material och bra ventilation men också för att få barnen att röra på sig spontant genom att skapa en trevlig utemiljö.