Älskad och hatad

Skärsläckaren ger en tunn vattenjetstråle med blästermedel som kan skära sig igenom vilket material som helst. Väl innanför finfördelas vattenstrålen till en dimma i brandrummet och kyler snabbt ner brandgaserna, från över 600 grader till 80 fuktiga bastugrader. I kombination med en hjälmmonterad IR-kamera, som registrerar brandhärdens värme genom väggarna, kan brandmannen utifrån sätta in skärsläckaren där den behövs bäst för att kväva brandhärden. Detta tillvägagångssätt är mindre riskfyllt än att gå in i en byggnad med rökdykare för att släcka.

Det är inte bara arbetsmiljön för brandmännen som blir säkrare med skärsläckaren.

Med skärsläckarmetoden behöver heller inte stora materiella värden gå till spillo. Vattenmängden som skärsläckaren använder resulterar i nästan obefintliga vattenskador och hålet efter jetstrålen kan antingen spacklas över eller skruvas igen.

Snabb och effektiv

Inom det så aktuella området skolbränder gjordes i början av december ett fullskaligt försök med en skärsläckare i en övertänd skolbyggnad i Borås.

– Vi tände på en 12 x 12 meter stor lektionssal så att lågorna slog ut genom fönstren. Sedan satte vi in skärsläckaren mot en fönsterkarm och tryckte in vattnet. Inom en minut var branden släckt och dessutom hade vi inga vattenskador, berättar Bo Andersson, projektledare vid Räddningsverket.

Skärsläckartekniken har utvecklats under en tioårsperiod med tester både hos SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och ute i verklighetens skarpa lägen. Flera utländska räddningstjänster har anammat släckningsmetoden och skärsläckarutrustningen finns på över 100 brandstationer i Sverige.

– Alla rapporterar att tekniken fungerar väl, säger Bo Andersson, som har över femhundra insatsrapporter samlade i en databas på Räddningsverket.

Väcker debatt

Men trots en överväldigande positiv rapportering har det uppstått debatt kring skärsläckarens effektivitet. Motståndarna hävdar att det inte är skärsläckaren i sig som är innovationen utan kombinationen med IR-kameran och de menar även att det finns andra likvärdiga tekniker som fungerar minst lika bra till lägre kostnad.

Förespråkarna menar att skärsläckaren visserligen är dyr men att skärsläckarens effektivitet samtidigt ska vägas in.

– Om vi kan nå brand i byggnad och slå ned den i ett tidigt skede med lite vattenskador som följd har vi betalat investeringen i en skärsläckare på en till två brandinsatser, säger Bo Andersson. Skärsläckarens enklare bemanningsmöjlighet och dess förmåga att snabbt, som genom en titthålsoperation, kunna lokalisera brandhärden gör den långt mer arbetseffektiv och arbetsmiljösäkrare än andra metoder. Men den ersätter inte det traditionella sättet att släcka, utan är ett effektivt komplement som dämpar brandförloppet och förhindrar farlig brandgasantändning.

– Det talar för sig själv att den medför mindre risker för vår räddningspersonal. Räddningsverkets problem kring den snabba teknikutvecklingen är snarare att vi utbildningsmässigt inte har hängt med. Men det tänker vi ändra på under 2008, avslutar Bo Andersson.