Övervakning till överdrift

–Jag har ingenting emot övervakning i sig, men efterlyser däremot en sund inställning till vad den kan användas till. Många vet inte hur integriteten påverkas eftersom de inte känner till bristerna i tekniken. Vi orkar heller inte ta till oss alla potentiella risker som finns utan rensar bort det mesta som inte berör oss eller vår omgivning direkt. Det som kan bryta igenom denna spärr är att visa på konkreta fall, något jag tycker saknas i debatten.

Framflyttade gränser

I sin bok tar han bland annat upp hur världen har förändrats efter 11 september och ger exempel på så kallad ändamålsglidning, där information som samlats in i ett syfte plötsligt används i ett helt annat. I kriget mot terrorismen är nu det mesta tillåtet och åtgärder som tidigare skulle ha mötts av ramaskrin accepteras nu av gemene man utan en tanke på hur de själva kan drabbas i förlängningen.

–När det gäller brottsförebyggande arbete finns det tendenser att inte bara övervaka de som är misstänkta, utan istället övervaka alla, för att på så sätt sålla fram misstänkta, säger Kristoffer Gunnartz.

Ett kapitel i boken beskriver hur den tyske medborgaren Khaled el-Masri år 2003 pekades ut som terrorist, greps under en bussresa till Skopje och sedan under fyra månader torterades och misshandlades i ett av CIA:s hemliga fängelser. Han visade sig så småningom ha blivit förväxlad med en annan person med samma namn som hamnat på amerikanernas terrorlista och släpptes utan ett ord till förklaring på en öde väg i Albanien. Hans försök att stämma CIA, eller åtminstone få en ursäkt från USA:s regering, har hittills misslyckats.

Kameror lösningen?

I Sverige får alltfler skolor kameraövervakning för att minska skadegörelse och andra brott som anlagd brand eller inbrott. I Skåne har till exempel antalet kameraövervakade skolor ökat från 12 till 72 stycken på tre år.

–Kameraövervakning har vunnit mycket mark men det är svårt att bedöma effekterna, säger Kristoffer Gunnartz. De flesta befintliga studier är begränsade och gjorda precis efter införandet av kamerorna, vilket kan ge en missvisande bild. Det skulle vara intressant att se resultatet på lång sikt. Istället för att bara ösa på med nya kameror tycker jag att man ska vänta lite. Kameror är den enkla snabba lösningen till skillnad från att ge sig på grundorsaken till problemen.

En vanlig respons på kritiken mot kameraövervakning är att den som inget har att dölja inte heller har något att frukta. Ett påstående Kristoffer Gunnartz vänder sig emot.

–Den som resonerar så här utgår ju från att det är bilden man har av sig själv som kommer att tona fram i övervakarnas ögon. Problemet är att de flesta övervakningssystem bara fångar brottstycken av verkligheten. I en vanlig övervakningskamera tas till exempel bara stillbilder med ett par sekunders mellanrum där det kan vara svårt att tolka vad som händer och vem som är skyldig till vad. Har man otur är jag övertygad om att vem som helst kan framstå som skyldig om det är fel pusselbitar som hamnar i övervakningssystemen.

Tar bort ansvaret

Vitsen med att använda sig av kameror i förebyggande syfte är att alla vet att de finns där. Det är till exempel därför fartkameror på vägarna ger effekt. Men en kamera kan aldrig hindra den eller de som satt sig i

sinnet att förstöra. Genom att maskera sig eller förstöra kameran kommer de ändå att uppnå sitt syfte.

–Det viktigaste är hur omgivningen reagerar. En ensam person som blir vittne till något känner ett större ansvar och en ökad benägenhet att gripa in. Ju fler människor det finns i närheten, desto mer minskar viljan att ta ansvar. Kamerorna ger samma effekt. Vet vi att det finns kameror som registrerar händelsen lägger vi oss inte gärna i.

Kristoffer Gunnartz menar att de som propagerar för kameraövervakning har en enkelspårig bild av verkligheten och hur den fungerar. Många gånger agerar skolledning eller kommuner efter en egen politisk agenda i syfte att själva vinna något.

–Ofta kanske den vettigaste lösningen handlar om en ökad vuxennärvaro. Ändå väljer de ansvariga att lösa frågan med teknik istället för att ta itu med problemen på mänsklig nivå.

Lätt att missbruka

En gammal sanning som fortfarande håller är att det inte är tekniken i sig som är farlig utan de människor som använder sig av den och de slutsatser de drar. Har man väl börjat med övervakning är det lätt att den utökas från skolgårdar och trapphallar in i klassrum och omklädningsrum.

Flera skolor i USA har till exempel installerat webbkameror i klassrummen som sänder live via internet. Även om det krävs en speciell kod för att få tillgång till sändningen är det inte särskilt svårt att föreställa sig att det är relativt lätt att hacka sig in och ge vem som helst tillgång till sajten.

–Systemet kan också lätt missbrukas genom att till exempel rektor använder sig av tekniken för att övervaka vad lärare och elever säger i klassrummet. I många delar av USA är evolutionslära och sexualkunskap heta potatisar som är föremål för mycket debatt. Kamerorna kan på detta sätt användas både som kontroll- och maktmedel.

Naivitet

Kristoffer Gunnartz tror också att det finns en utbredd naivitet när det gäller synen på integritet och sekretesstänkande och hur tekniken kan användas av andra. På Island sattes till exempel kameror upp i barer och restauranger för att öka personalens trygghet men snart kom klagomål på att chefen

istället använde dem för att övervaka personalens arbete. Tekniken vändes på så sätt emot dem den från början var tänkt att hjälpa.

Accelererande effekt

När ny teknik väl börjat användas är den lätt att utöka med nya applikationer för att på så sätt åstadkomma andra saker än de som var tänkta från början. Storbritannien har till exempel experimenterat med kameror som ska kunna avläsa mänskligt beteende genom att använda sig av en mall för normalbeteende. På så sätt tror man att det ska bli möjligt att i förväg förutse olika gärningar.

–Det forskarna hoppas är att det ska räcka med att identifiera ett antal typrörelser som folk visat sig göra innan de begår brott. Sådana tror man sig redan ha sållat fram genom att låta en massa försökspersoner titta på tusentals övervakningssnuttar – korta sekvenser utan slut, där försökspersonerna fått gissa vilka snuttar som slutar i våld eller något annat brott, och vem på bilderna som kommer att begå det. Det har också gjorts försök med talande kameror i skolor och vid handikapp-parkeringar. Försöker du klottra eller parkera utan tillstånd säger en röst åt dig att låta bli, säger Kristoffer Gunnartz.

I »Välkommen till övervakningssamhället« berättas om de liknande försök som pågår vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut här i Sverige, där man arbetar med att få fram ett övervakningssystem som består av ett nätverk av kameror och sensorer som bara påkallar uppmärksamhet när något utöver det vanliga inträffar. Men övervakning handlar inte bara om att lösa brott. Det finns mycket pengar att tjäna på annat också. Samma teknik skulle kunna användas i kommersiellt syfte till att avläsa vilka varor folk funderar på att köpa i affärerna, därefter följa personernas väg till kassan och på så sätt få fram ett kontonummer och adressuppgift för att kunna rikta reklam direkt till dessa målgrupper.

Pengar och prestige

–Det kan låta enkelt att känna igen en person eller analysera ett beteende men verkligheten är mer komplicerad, vilket alla forskare jag talat med håller med om, säger Kristoffer Gunnartz. Flera experiment där man testat ansiktsigenkänning för att peka ut efterspanade terrorister på flygplatser har lagts ner, eftersom tekniken hittills inte lyckats peka ut en enda verklig terrorist, men däremot en massa oskyldiga individer. Det är oerhört svårt att få fram ett vattentätt system och några få felprocent kan visa sig drabba tusentals människor när tekniken börjar användas ute i verkligheten.

Kristoffer Gunnartz menar att om vi fortsätter att ersätta mänskligt förnuft med teknik kommer vi att se fler fall i framtiden där oskyldiga hamnar i kläm.

–Jag tror att det är först när vi själva drabbas som vi reagerar och inser vidden av konsekvenserna. Det investeras mycket pengar och politisk prestige i olika bevakningssystem som sedan blir kvar, oavsett värde. Ju mer högteknologisk och globalt sammankopplad kommunikationen blir via internet och telefon, desto mer lättillgänglig blir informationen för omgivningen.

Övervakning handlar inte bara om kameror och avlyssning. Sjukjournaler är till exempel en typ av positiv övervakning som kan missbrukas i fel händer.

–Luckor i lagen gör redan idag att försäkringsbolag kan utnyttja information ur sina blivande kunders patientjournaler för att avgöra vilka av oss som blir en bra eller dålig affär. Och många arbetsgivare skulle säkert vara intresserade av att få veta saker om oss i förväg genom att granska våra personregister. Det görs ju redan av flera företag för att få reda på mer om sina kunder. Men det är farligt att börja spekulera om framtiden! Då blir det lätt science fiction – och vem är rädd för det?