SALSA för livet

Vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar. I Stockholm har under många år bara 2–4 procent av dem som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus överlevt. Projektet SALSA (Saving Lives in the Stockholm Area) inleddes under första halvåret 2005 och är, efter ett inkörningsår, tänkt att pågå i tre år. Syftet med studien är att se om utdelandet av defibrillatorer till yrkesgrupper som brandmän, poliser, väktare med flera kan förkorta insatstiden vid behandling av hjärtstopp utanför sjukhus. Målet är att öka antalet överlevande i Stockholmsomådet med minst 50 procent.

Redan på projektets tredje dag gjordes den första lyckade insatsen när en kvinna i 50-årsåldern plötsligt föll ihop på en privat fest. De övriga gästerna lyckades hålla henne vid liv med hjälp av hjärt-lungräddning, HLR, till det räddningstjänsten tog över med defibrillering i väntan på ambulans.

Tjänar på att samverka

– Det är svårt att säga i hur många fall SALSA har bidragit till att rädda liv eftersom data ännu är mycket osäkra, men enligt min bedömning handlar det om åtminstone fem till tio personer, säger Lars Hallander, projektledare och administrativ samordnare för SALSA. Det vi vet säkert är att vissa har överlevt och att andra har kommit iväg till sjukhuset levande.

Från början gällde kriterierna för ett SALSA-larm bevittnat hjärtstopp eller påbörjad HLR, men de har nu breddats till misstänkt hjärtstopp.

Enligt de mycket preliminära data som finns inkom det 298 kompletta SALSA-larm under perioden december 2005 till juni 2006. I 36 procent av fallen anlände räddningstjänsten före ambulansen.

– Tiden är vital vid hjärtstopp eftersom chansen att överleva sjunker med varje minut som går, säger Lars Hallander. Tjugo patienter lades in levande, även om det inte är samma sak som att de lämnade sjukhuset levande. Genom SALSA finns det möjlighet att tidigarelägga basal HLR, defibrillera och hålla igång patienten till det medicinsk personal är på plats. Det verkar som om det vi gör tycks ha fler positiva effekter än vi vågat hoppas på.

Lars Hallander har en lång karriär bakom sig vid Stockholms brandförsvar, bland annat som chef för räddningsavdelningen.

– Jag har själv ingen medicinsk bakgrund, men redan under min tid som räddningschef började jag fundera över hur vi kunde förbättra samarbetet mellan räddningstjänsten och ambulanssjukvården. Det är två områden som tjänar på att samverka för att kunna rädda liv.

Tidigarelägga insatsen

2003 fick brandförsvaret en förfrågan om de ville medverka i SALSA av överläkare Leif Svensson och professor Mårten Rosenkvist vid Södersjukhusets hjärtklinik.

Lars Hallander tog frågan vidare och förankrade den både hos den egna ledningen och politiskt. När han gick i pension 2004 fick han en förfrågan om han ville arbeta vidare inom SALSA vilket han tackade ja till.

Projektet består av två delar. Det ena riktar sig till brandförsvaret och går ut på att utrusta brandbilarna med defibrillatorer samt utbilda personalen i att använda dem. Vid ett misstänkt hjärtstopp larmas brandkår och ambulans ut samtidigt för att öka möjligheten till en tidig insats med defibrillering.

Positivt mottagande

– När jag som chef för räddningstjänsten beskrev idén och ambitionen med att samarbeta inom detta område för mina medarbetare fick det överlag ett positivt mottagande. Det fanns knappt något motstånd alls när SALSA-projektet skulle införas i praktiken och det var ytterst få som var emot att delta. I dag vet jag ingen som vill ha bort det, säger Lars Hallander.

De första brandbilarna med defibrillatorer började rulla den 6 april 2005. Stockholms och Södra Roslagens brandförsvar var först ut. I dag har närmare 60 instruktörer utbildats i D-HLR (Defibrillering och Hjärt- och lungräddning) genom SALSA. De i sin tur har utbildat över 1 300 brandmän. I dag deltar alla brandförsvar i Stockholms län i projektet och 40 av 43 brandstationer i länet har defibrillatorer.

– Det har funnits liknande förutsättningar tidigare men inte i storstadsmiljö och inte med så många deltagare. Nu har även ett antal räddningsvärn gått med eller är på väg att ansluta sig till SALSA.

SALSA på publika platser

Det andra delprojektet inom SALSA riktar sig till större publika anläggningar som köpcenter, varuhus, hotell, gym med flera. Centralstationen och flygplatserna Arlanda och Bromma medverkar också liksom stora arbetsplatser som Telia-Sonera och Regeringskansliet för att nämna några. Tanken är att utrusta säkerhetsvakterna med defibrillatorer. Om en person drabbas av misstänkt hjärtstopp används den befintliga larm-organisationen, det vill säga säkerhetsvakterna, som gör en första insats i väntan på ambulans.

Hittills har 67 anläggningar anslutit sig. Vissa har valt att ta hela ansvaret med utrustning, personal och larmning medan andra har en överenskommelse med vaktbolaget om att de ska stå för dessa bitar.

– SALSA utbildar instruktörer som sedan i sin tur utbildar slutanvändarna. Vi gör alltid skriftliga avtal med anläggningarna liksom med vaktbolagen, om vilka anläggningar de tar sig an och klarar av. Varje anläggning får en plansch att sätta upp på synlig plats där det står att de är med i SALSA, vilket kan vara bra ur försäljningssynpunkt.

Utvecklingsprojekt

Fram till februari i år har det skett fem SALSA-insatser i publika anläggningar varav fyra på Arlanda. Det femte inträffade på Centralstationen. En väktare från Synerco Security fick ett larm om en medvetslös man ombord på ett tåg. När han anlände till platsen gav två andra passagerare mannen HLR. Efter att ha defibrillerat mannen två gånger anlände ambulanspersonalen och förde mannen levande till sjukhus. Det var första gången defibrillatorn användes vid Centralstationen.

Eftersom SALSA har visat sig ge sådan god effekt är planerna på att utvidga samarbetet i full gång. I sommar går Södermalmspolisen, som är en del av Citypolisen, med i SALSA. Mellan fem och tio bilar som rullar i city ska utrustas med defibrillatorer. Hittills har sex poliser utbildats till instruktörer i D-HLR och dessa ska i sin tur utbilda ytterligare hundra kollegor.

– Polisen kommer att larmas ut via sos på samma sätt som räddningstjänsten vilket ytterligare ökar möjligheten till snabb insats. Det är en spännande utveckling!

SALSA för också diskussioner med Taxi Stockholm om att ha upp till tjugo bilar, utrustade med defibrillatorer och utbildad personal, ute samtidigt. Tanken är att förarna ska kunna agera om något händer en passagerare eller om de bevittnar en händelse på stan.

– I taxis fall går larmet via den egna trafikcentralen. Bilarna ska förses med en dekal för att informera passagerarna om att de är med i SALSA. Med tiden kanske det kan bli en profilfråga för taxi och ge en positiv spin off-effekt på så sätt att passagerare kan begära att få åka med en »hjärtsäker« bil.

Sl överväger också en försöksverksamhet som ska omfatta fem patrullbilar som bevakar tunnelbanan, pendeltågsstationer och bussterminaler. Även här kommer larmningen att ske genom den egna organisationen. Enligt planerna ska båda företagen komma igång med verksamheten under 2007.

SALSA har också påbörjat arbetet med att få med alla Stockholms 176 vårdcentraler i projektet. I dag saknar cirka hälften defibrillatorer. Under åren 2000 – 2002 inträffade 14 hjärtstopp på vårdcentraler. Alla de drabbade avled.

Ökad kompetens

Det är ännu osäkert om SALSA kommer att permanentas men det lutar åt det hållet. Projektet har, så här långt, sannolikt lett till ökad överlevnad, ökad sjukvårdskompetens hos räddningstjänsten och ett bättre samarbete mellan räddningstjänst och ambulans.

– Sverige är för litet för att jobba i stuprör. Jag skulle vilja att räddningstjänsten samverkade vid alla typer av akuta sjukdomsfall i framtiden. Varför ska vi låta människor ligga och vänta på hjälp vid en olycksplats? Brandmän är positivt inställda till att rädda liv från början, säger Lars Hallander. Rent personligen kan jag tänka mig att det kan komma fackliga krav på ersättning i och med att ansvarsområdet ökar. När det gäller SALSA finns det inga ekonomiska överenskommelser mellan räddningstjänsten och landstinget i dag, men det ändras kanske om det blir en permanent lösning. Det blir i så fall ett politiskt beslut.

SALSA startades för att det räddades färre människor med hjärtstopp utanför sjukhus i Stockholm jämfört med i övriga Sverige.

– Överlevnadsgraden har stigit från 2–4 procent till 6,4 procent i Stockholm. För att kunna svara på varför det är så, krävs en djupare analys, men SALSA har enligt min bedömning klart bidragit till det lyckade resultatet, menar Lars Hallander.

SALSA på Brand2007

Missa inte föreläsningen »IVPA – i väntan på ambulans – är det rätt sak?« på Brand2007 där Lars Hallander och läkare Jacob Hollenberg berättar om SALSA-projektet.