Vilka krav kan samhället ställa?
Johan Lundin, teknisk doktor och brandingenjör vid WSP Brand- och Riskteknik, är en av föreläsarna under Skydd 2006. I sin avhandling, som presenterades i december, har han främst tittat på hur byggreglerna fungerar efter skiftet 1994 från detaljreglering till målstyrning.
Tidigare byggregler, bland annat nybyggnadsreglerna, hade detaljfokus vilket begränsade utformningen av byggnader och krävde specifika krav på skyddsåtgärder etcetera. 1994 ändrades byggreglerna till funktionsbaserade föreskrifter, Boverkets byggregler, BBR.
— Det gjorde att det öppnades nya möjligheter för projektörer att utforma tekniska lösningar och en ökad möjlighet till utveckling och innovation, säger Johan Lundin.
Han disputerade vid Lunds Tekniska Högskola i december förra året och är antagligen den i landet som har störst kunskap om hur BBRs föreskrifter har påverkat brandskyddet under de tolv år som gått sedan de infördes.
— En huvudfråga i min avhandling är vilken möjlighet samhället har att styra brandskyddet i byggnader. Det gäller både regelverket och den praktiska tillämpningen. Ett stort problem är att byggföreskrifterna är för otydliga. Funktionskraven är inte mätbara och entydiga vilket är ett grundkrav för att de ska fungera, menar Johan Lundin.
Olika metoder
Lagar och förordningar utfärdas av regering och riksdag. Därefter kommer Boverket med föreskrifter, råd och rekommendationer för att förtydliga och längst ned i hierarkin av styrande dokument finns handböcker och vägledningar utgivna av universitet, konsulter, tillverkare och andra organisationer.
— Ett påtagligt problem är att det går att välja två metoder för att uppnå kraven i föreskriften: Förenklad eller analytisk dimensionering. För att samhället ska kunna kontrollera brandskyddsnivån är det nödvändigt att Boverket definierar förenklad dimensionering, det vill säga utfärdar eller godkänner detaljkraven, säger Johan Lundin.
Tydligare kontroll
I BBR har man inte specificerat verifieringen eller bestämt vilken omfattning den ska ha.
— Det finns ett varierande behov av kontroll vid de olika sätten att projektera och det saknas verktyg att skilja agnarna från vetet. Det svåra är att i förväg kunna se hur små förändringar kommer att påverka helheten. Att byta det ena skyddssystemet mot det andra kan ge stora effekter som är svåra att överblicka.
Certifiering av brandkonsulter ser han som en intressant fråga och ett sätt att ställa kompetenskrav på utförarna och på så sätt styra mot högre kvalitet.
— Ett slags körkort för avancerad projektering skulle inte skada. Ett bra brandskydd är tyvärr inget konkurrensmedel i dag utan det är miniminivån som gäller i många fall, särskilt i offentliga byggnader där skydd ofta ses som en onödig kostnad, menar Johan Lundin. Det är något som måste uppmärksammas. Ett bra brandskydd sker inte av sig självt utan det måste hjälpas på traven.
