Nödutgång nästa
Brandlarmet går men det tar tid innan personerna i närheten reagerar. Först när personalen säger till börjar människorna så sakteliga röra sig mot utgången. Nödutgångarna ignoreras av de flesta. Håkan Frantzich föreläste om mänskligt beteende vid utrymning vid Svenska Brandskyddsföreningens utrymnings-seminarium i september.
Den mesta kunskapen om hur människor beter sig vid brand bygger på gamla studier från 1960-80-talet samt intervjuer efter större bränder. Större delen av forskningen kommer från USA och Storbritannien och bygger på frågeenkäter.
– Vi vet hyfsat mycket men frågan är om den kunskapen är relevant nu, säger Håkan Frantzich, forskare vid Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola.
I dag försöker man göra strukturella försök som bygger på observationer och beskriva aktiviteten istället för att i huvudsak intervjua personer.
Bryta vanan
På IKEA genomfördes tre oannonserade försök. Alla skedde på en vardag med kunder närvarande. Bara ett fåtal nyckelpersoner bland personalen kände till övningen. Det visade sig att personalens beteende var av avgörande betydelse för hur snabbt utrymningen skedde.
– Något vi också märkte var att folk ogärna lämnade sin plats i kassakön eller tallriken med mat i restaurangen. Det krävs mer energi för att få dessa att röra på sig eftersom de är så fokuserade på det de gör. Det är något man måste ta med i beräkningen. Var är uppmärksamheten riktad? säger Håkan Frantzich.
Blixt och dunder
I Japan har det gjorts försök att låta nödutgångsskyltarna blixtra eller blinka vid larm. Det gör att de lättare uppmärksammas.
– För att få människor att använda nödutgångarna måste man bryta det invanda beteendet. Jag tycker att man kan komplettera med blixtljus i nödsituationer för att se om det fungerar.
Håkan Frantzich nästa projekt är ett fullskaleförsök för att få folk att använda nödutgångarna vid utrymning i kontorsmiljö i flera våningar.
Skylt + klocka = bäst
Ett par studenter vid Brandteknik genomförde 18 oannonserade utrymningsförsök på en biograf. Vid försöket använde man sig av sex olika typer av utrymningslarm. Även här noterades samma beteende som på IKEA.
– En vanlig brandlarmsklocka kombinerad med en skylt ovanför som sade »Utrymmeslarm lämna omedelbart byggnaden när larmsignal ljuder« fungerade bäst. Den skylten ingår numera också i Svenska brandskyddsföreningens rekommendationer, säger Håkan Frantzich.
Grönt ljus
Håkan Frantzich har också gjort försök med brand i biltunnel på Revinge med studenter som frivilliga deltagare. Under försöket prövade man olika sätt att utforma utrymningsvägarna som blinkljus, rinnande ljus som visade riktningen till nödutgången och till och med julgransljus.
– Ingen kombination var jättebra och vissa var mindre lyckade. Blinkande orange ljus upplevdes till exempel som en varning om att hålla sig borta. Även om det gröna ljuset syntes sämre i röken var det ändå bäst eftersom de flesta associerar det med säkerhet.





