Hoten mot Sverige

Lars Hedström är överdirektör vid Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i Stockholm. KBMs uppgift är att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Det innebär bland annat att vid en kris ta fram lägesbeskrivningar till Regeringskansliet och andra ansvariga myndigheter samt att stödja kommuner, landsting och myndigheter genom råd och expertstöd i bland annat frågor som rör kriskommunikation, ledningsmetodik och tekniskt ledningsstöd.

Hotbilden har ändrats från krigshot till fredstida kriser och hoten mot Sverige kan delas in i fyra grupper: Antagonistiska hot (terroristhandlingar, hot, brottslighet), naturolyckor, pandemihot (globala epidemier som drabbar människor/djur) och hot mot samhällsviktiga funktioner.

– Samhället behöver en generell förmåga att hantera hot inom alla fyra kategorier genom tekniska stödsystem för en gemensam lägesbild och informationshantering samt utbildning och övning eftersom alla fyra kan få förödande konsekvenser, säger Lars Hedström.

Terrorövning

I mars 2004 sprängdes fyra pendeltåg mitt i rusningstrafiken i Madrid. 190 människor dog och runt 1 500 skadades. KBM genomförde i maj 2005 en övning, baserad på Madridattackerna, tillsammans med samverkansområdet ”Skydd, undsättning och vård”. Slutsatsen av övningen blev att Stockholmsregionen skulle kunna klara av en liknande terrorattack med de resurser som finns, men det är osäkert om det verkligen stämmer med verkligheten eftersom det har genomförts så få övningar med motsvarande scenario och en grundligare analys av Stockholmsregionens förmåga saknas. Klart är att det skulle innebära stora påfrestningar för sjukvården, polisen och räddningstjänsten och att alla andra insatser skulle få läggas åt sidan under tiden krisen pågick.

KBM har i sitt arbete med samhällets beredskap mot olika hot föreslagit regeringen att införa beredskapshöjningar även i fredstid, vilket innebär en ökad omvärldsbevakning och uppstart av ledningsfunktioner i vissa sektorer.

Ändrad syn på säkerhet

På nationell nivå går det att märka en ändrad syn när det gäller säkerhet. Statliga myndigheter funderar mycket på hur man ska bemöta eventuella hot som CBRN (Chemical, Biological, Radiological, Nuclear) och pandemi.

Generellt sett har det internationella samarbetet ökat de senaste åren. Redan nu finns det ett nordiskt räddningstjänstavtal och en samverkan inom sjukvårdsområdet. Sverige samarbetar, förutom med de nordiska länderna, också med USA, England, Kanada och Nederländerna. Det sker också en stor utveckling inom EU som bland annat bedriver övningsverksamhet mellan länderna.

Uppföljning

Varje år gör KBM en uppföljning av beredskapen hos olika myndigheter och resultatet överlämnas till regeringen. Just nu pågår en diskussion om KBM ska få föreskriftsrätt men Lars Hedström tror mer på insikt och kunskap.

–På regeringskanslinivå bygger man nu en enhet i statsrådsberedningen som ska syssla med ständig omvärldsbevakning. Jag ser gärna att KBM får en starkare roll när det gäller samverkan mellan myndigheter och möjlighet att skapa formerna.