Annons
view counter

Varför inte sprinklerskydd?

Publicerad 12 april 2005

Branschens nestor Kaare Brandsjö argumenterar här för sprinkler och ger svar på frågan i rubriken.

Tre vanliga svar. Det första är att det inte finns krav från någon myndighet eller från något försäkringsbolag. Företaget eller byggherren har frågat sin räddningstjänst eller brandkonsult och ofta fått svaret, att automatiskt brandlarm bör räcka, när det inte är sprinklerkrav. Från försäkringssidan har man svarat: »Vi har inget krav. Det är en fråga om premierabatt!« Ingen av parterna har tillagt att sprinklerskydd är den enda säkra garantin för att människor inte skall omkomma i brand och för att förhindra en storbrand.

Det andra vanliga svaret är: »Sprinkler blir för dyrt!«. Ofta har man bara sneglat på rabatt på försäkringspremier och inte tagit reda på andra besparingar och fördelar med sprinklerskydd.

Den tredje invändningen mot sprinklerskydd har varit: »Det finns inte vatten så att det räcker för sprinkling!« Då har jag brukat svara att då finns det heller inte vatten för brandkåren vid en storbrand!

Många exempel på att man ångrat att man inte sprinklerskyddat. Här några från min egen erfarenhet. Ett stort varulager för brandfarlig vara skulle byggas. Jag framförde att sprinklerskydd var enda tänkbara övergripande skyddet. Vid ett senare projektmöte fick jag beskedet att det bara skulle bli automatiskt brandlarm. Brandchefen hade sagt att med automatiskt brandlarm med rökdetektorer och sektioneringar, kan vi hindra totalskada. Försäkringsgivaren ansåg att man inte kunde ställa några krav. VVS-konsulten hade förklarat att tillgången på vatten inte räckte för sprinklerskydd. Jag lämnade projektet med förklaringen att utan sprinklerskydd var det övriga brandskyddet meningslöst.

Något år senare brann hela komplexet ned med totalskada och långt avbrott som följd. Vid återuppbyggnaden bestämdes från början att den nya byggnaden skulle ha totalt sprinklerskydd med vattenbassänger och pumphus.

Det finns många fler exempel på att man ångrat att man inte sprinklerskyddat.

Sprinklerskydd är lönsamt. Vid ett stort projekt med en byggkostnad på 500 miljoner kronor bedömdes sannolikheten för en omfattande brand vara mycket liten. Tillverkningen var bilkarosser av plåt och brandbelastningen mycket låg. Inget myndighetskrav fanns på sprinkler med de brandsektioneringar som bestämts.

En utförlig beräkning av alla besparingar som kunde göras, om man ändå sprinklerskyddade, visade att sprinklerskyddet skulle ha betalat sig inom tio år. Efter sju år visade det sig att »pay off-tiden« redan var passerad. För all framtid gav sprinklern alltså i stället en vinst på försäkringssidan och i minskade driftskostnader genom stora sammanhängande planytor. Dessutom underlättades utökning och ändringar av produktionen.

Listan över brandutbrott som kunnat medföra storskada och kanske katastrof, om sprinkler inte utlöst och släckt, skulle kunna göras mycket lång.

De båda stora varuhusbyggnaderna PUB och Åhlens skulle inte ha funnits kvar, om inte sprinkler släckt allvarliga tillbud vid flera tillfällen. De fall där sprinkler släckt eller begränsat branden tills brandkåren hunnit fram blir ofta inte ens omnämnda i vår fackpress.

Mer kunskap behövs. Till sist ett fall som motiverat mig till att skriva dessa rader. Vid ett Brandforskmöte nyligen berättade en VD om den svåra erfarenheten av en totalbrand inom sin fabriksbyggnad. Han förklarade att den nyuppförda byggnaden var väl brandskyddad med automatiskt brandlarm. Vid min förfrågan varför han inte valt sprinkler i byggnaden med pappersvaror och hög brandbelastning svarade han att det var försäkringsbolaget som svarade för kostnaderna för återuppförandet. De hade uttalat att de tyckte att det räckte med automatiskt brandlarm och en egen brandcell för den batteriladdning där branden startat. Skrämmande okunnighet är ofta anledningen till att det inte sprinklerskyddas.

Att ha sprinklerskydd är som att ha räddningstjänsten på plats med fylld vattenslang dygnet runt!

Kaare Brandsjöö