Annons

Du är här

Svenska Brandingenjörer är världsbäst

Publicerad4 februari 2005  Text Inger Wiklund

Ja, de har i alla fall en världsunik utbildning som fungerar som måttstock för andra länder. Dessutom är arbetsmarknaden mycket ljus för dagens brandingenjörer. När Lars-Göran Uddholm utbildade sig för 25 år sedan, hade räknestickan just konkurrerats ut av det moderna hjälpmedlet miniräknaren. Men, gemensamt för honom och det blivande operativa befälet i yttre tjänst, Mikael Gradén, är drivkraften att vara andra människor till hjälp.

Utbildningen var tvåårig 1977 när Lars-Göran Uddholm satte sig på Statens brandnämnds utbildningsenhet för operativt befäl i Solna.

I slutet av 70-talet var räknestickans tid över – miniräknaren hade gjort sitt inträde, men datorer existerade inte på utbildningen.

– Vi lärde oss att räkna kalkyler efter modeller. Inriktningen var mycket mer praktisk då; vi var så väl förberedda att vi kunde börja arbeta på direkten, tränade som vi var att gå ut och göra besiktningar. De som är nya idag behöver en läroperiod för att sättas in i yrket.

Tekniken – bara ett verktyg

Eftersom Lars-Göran Uddholm är vice brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund så går mycket av tiden åt till administrativt arbete. Vid större insatser tar han plats som utryckningsledare. Men mycket av arbetet handlar om att på en mängd olika sätt förhindra att olyckor överhuvudtaget uppstår. Lars-Göran Uddholm liknar dagens systematiska brandskyddsarbete vid revisorns granskning av klienternas bokföring.

– Vi bedriver ett kvalitetssäkringsarbete tillsammans med företag och andra verksamheter här i Södertörn.

–– Räddningstjänsten är till för att hjälpa människor. Vi är egentligen en »mjuk« förvaltning, och tekniken är bara verktyg i den gärningen.

Nya tider

Sedan 1986 är Lunds Tekniska Högskola det enda lärosätet i landet för blivande brandingenjörer. Brandingenjörsprogrammet har förändrats under senare år. Grundutbildningen omfattar 140 poäng (3 1/2 års studier) och leder fram till Brandingenjörsexamen.

– Att den svenska utbildningen är reglerad i svensk lag, med bestämmelser framtagna av Räddningsverket, gör den världsunik och till måttstock för andra länder, berättar Mikael Gradén, som också är studierådsordförande.

För elever som siktar på att arbeta inom den kommunala räddningstjänsten tillkommer ett påbyggnadsår vid Räddningsverkets skola Revinge utanför Lund. Obligatoriskt för dessa är också introduktion till brandmannayrket och praktik inom räddningstjänsten under sommaren mellan det första och andra året.

– Det som intresserar mig allra mest är brandorsaksutredning, förebyggande och krishantering, säger Mikael Gradén.

Han växte upp i Falun och praktiserade som ung inom räddningstjänsten där. Mellan 1993 och 2002 tjänstgjorde han som deltidsbrandman i Korsnäs industribrandkår.

Hälften operativa – hälften konsulter

Numera är det sällsynt att eleverna har någon räddningstjänstbakgrund, och det ger heller inget företräde. I Mikael Gradéns klass är de bara två, samt några som praktiserat som räddningsmän.

– Utbildningen ger en stor bredd. Marknaden skriker efter nyutexaminerade brandingenjörer, säger Mikael Gradén.

Att tekniken förändrats mycket inom yrket står klart, men profilen för operativa befäl inom räddningstjänsten är ungefär likadan idag.

–Jag tror att mina egenskaper som problemlösare och som en person som inte drar sig för att fatta obekväma beslut, kommer väl till pass. Men, allra viktigast är att jag har en stark önskan att ta hand om människor, hävdar Mikael Gradén.

Liknande artiklar

Nummer 1—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2005.