Annons

Du är här

Hetluften

Publicerad4 februari 2005  Textmup

I en vanlig byggentreprenad handlar en sprinkleranläggnings vara eller inte vara oftast på om den kan räknas hem ekonomiskt – och i den kalkylen är ett människoliv ingenting värt! Det skriver Jens Hjort i sitt debattinlägg och uppmanar Boverket att ställa krav på sprinkler i äldreboenden och vårdanläggningar.

I Sverige finns det idag inga krav på att installera sprinkler. Visst kräver försäkringsbolagen ofta att industrier och byggnader ska sprinklas – för att det ska bli lägre brandskadekostnader. Likaså är det inte ovanligt att sprinkler används som så kallade tekniska byten vid nybyggnader – för att det ska bli billigare någon annanstans i bygget. Kort sagt så tycker både försäkringsbolag och byggare att sprinkler är bra för att de kan spara pengar på att installera dem. Med all statistik, erfarenhet, rapporter och tester som finns tillgängliga så vågar försäkringsbolag och byggföretag lita på att sprinkleranläggningen kommer att fungera och leda till lägre kostnader.

Sprinkler räddar liv

Men när det gäller att rädda liv så är det där-emot som om man inte längre är lika övertygad om att sprinkleranläggningen kommer att fungera som man vill. Trots att det finns precis lika mycket statistik och erfarenheter som visar att liv faktiskt räddas av sprinkler. I en vanlig byggentreprenad handlar en sprinkleranläggnings vara eller inte vara oftast på om den kan räknas hem ekonomiskt – och i den kalkylen är ett människoliv ingenting värt!

Samhällskrav

För att ge ett tryggt boende för våra äldre och rörelsehindrade behövs det sprinkleranläggningar. Detta bör inte överlåtas till ekonomiska bedömningar som inte värderar människoliv utan borde vara ett samhällskrav. I vårt grannland Finland finns det funktionskrav på trygg utrymning. I Norge finns en myndighetsrapport som också ger särskilda funktionskrav för vårdanläggningar och visar på att boendesprinkler ger tillräcklig trygghet. I Sverige är det Boverket som sitter på pennan men än så länge finns inget skrivet om sprinkler i vårdanläggningar, trots att Räddningsverket flera gånger påtalat att det behövs. Pennan kan användas till att kräva sprinkleranläggningar för alla som inte kan utrymma på egen hand. Nu är det dags att göra det.

Jens Hjort , regelansvarig för larm och sprinkler Svenska Brandskyddsföreningen

jens.hjort@svbf.se

Nya elinstallationsregler kräver samsyn

Från och med den 1 juli 2004 har vi nya, mer flexibla elinstallationsregler som kommer att medföra ett nytänkande för elinstallatören. Tidigare detaljstyrande föreskrifter ersätts med mer konstruktiva och nydanande lösningar skapade av leverantörer, installatörer och konsulter.

Emellertid kommer denna nyordning att skapa problem vid revisionsbesiktning av en elanläggning, eftersom besiktningsmannen måste få ta del av den dokumentation av bedömning av riskerna som utgör underlag för installationen.

Men vem gör bedömningsgrunderna för installationerna och hur dokumenteras detta, och vilka krav kan man ställa på en sådan dokumentation?

Installatörens egenprovningsunderlag utgör ingen bedömning av risker, endast installationskontroll före idrifttagning.

Beskrivningar från elkonsulten vid en totalentreprenad detaljstyr inte utförandet, utan det är installatören som ska få till en lösning som uppfyller funktionskraven.

Vid generalentreprenader med färdiga handlingar kan konsult och beställare styra utförandet, men inte heller denna dokumentation kan ligga till grund för bedömningen av riskerna.

Vid revisionsbesiktningen måste det finnas något dokument som informerar om risker i anläggningen och hur dessa har bedömts och styrt installationerna.

Man kan tänka sig ett scenario där samma anläggning bedöms olika av besiktningsföretagen, säker – icke säker. Detta är givetvis en olycklig situation. Vi som arbetar med revisionsbesiktningar måste få till en samsyn för bedömning av installationer utförda enligt de nya elinstallationsreglerna och epitetet »god elsäkerhetsteknisk praxis«.

Bengt Josefsson , Ångpanneföreningen

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Det har blivit övertydligt de senaste veckorna att kommunikation och samarbete är avgörande för hur vi klarar det oförutsedda, det okontrollerade. Det blir också tydligt att i lägen när vi inte har koll, måste vi ändå kunna lita till en systematik. Och att det är sanningar som gäller i både det stora och det lilla.

Det är därför vi tjatar om ordning och reda. Det är därför vi tjatar om utbildning och organisation. Det är därför vi tjatar om systematiskt brandskyddsarbete. För det enda vi säkert vet är att det inte blir som man tänkt sig. Och för att klara det måste vi vara förberedda.

Runt jul och nyår har jag pratat mer med radio, tv och tidningar än jag brukar. Och varje gång har det slagit mig att det vi, som arbetar med brandskyddsfrågor, tar för givet är nyheter för de allra flesta. Det vi kan måste vi berätta – igen och igen och igen. Och vi måste göra det så att folk förstår.

Ibland kanske journalisterna gör sig lite dummare än de är. Då får jag chansen att förklara på ett ännu enklare sätt varför det är bra att lagen om skydd mot olyckor ger oss ansvaret för vår egen brandsäkerhet, varför det är bra med systematiskt brandskyddsarbete och varför det finns en poäng med att ha skaffat sig den goda vanan att blåsa ut ett ljus innan jag lämnar rummet. Det blir ju inte alltid som man tänkt sig.

Jag skulle inte ha skrivit på den här platsen i BrandSäkerts första nummer. Det skulle Göran Schnell ha gjort. Men han är, när detta skrivs, i Phuket i Thailand och leder Räddningsverkets insats där. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Malin Bengtsson , Informationsansvarig

Nummer 1—2005

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2005.